torsdag 14 augusti 2014

E-bokens historia


Aladdin i den magiska trädgården, av Max Liebert
Ludwig Fulda's Aladin und die Wunderlampe[1]
Jag läser om e-bokens historia i A Short History of EBooks av Marie Lebert. Tryckta böcker hade funnits i 500 år, när den första elektroniska boken gjordes tillgänglig 1971 som ebook # 1 i Project Gutenberg, det första digitala biblioteket. Det var The Declaration of Independence, som förstås fortfarande kan hämtas och läsas. 

Michael S. Hart grundade Gutenberg-projektet som collegestudent. Han bestämde sig för att digitalisera äldre texter, vars upphovsrätt gått ut, och att lagra elektroniska böcker på enklaste sätt. Han ville att e-böckerna skulle bli tillgängliga för alla och möjliga att läsa med olika hårdvaror och mjukvaror. Vid denna tid var inte datorernas kapacitet att lagra information så utvecklad, därför fick man välja kortare texter.  


Senare, vid slutet av 1990-talet, fanns det nästan lika många e-boksformat som e-böcker. Varje företag i den digitala förlagsbranschen skapade ett eget format för sina egna läsarprogram, och för de egna läsplattorna, t.ex. Glassbook Reader eller Peanut Reader. Det fanns ett behov av ett gemensamt format för e-böcker. 1999 kom en första version av formatet Open eBook (OEB), baserat på XML (eXtensible Markup Language). År 2005 ersattes OEB-formatet med ePub-formatet, som nu är en global standard för e-böcker med PDF. 

Bibliotek och e-böcker 

Runt 1998-1999 gjorde utvecklingen av webben att också biblioteken började bli digitala. Många bibliotek skapade webbplatser som virtuella fönster, samt digitaliserade böcker från sina tryckta samlingar. En ny uppgift för bibliotekarierna blev att hjälpa låntagare att surfa på webben, och att hitta bra information, eftersom sökmotorerna fungerade mindre bra i början. Bibliotekskatalogerna lades också upp online.

Tidslinje Marie Lebert har gjort en tidslinje i A short History of EBooks från 2009.  Några av händelserna, som gäller e-böcker och bibliotek, visas här: 

1971 Project Gutenberg är den första digitala biblioteket 
1977 UNIMARC skapas som en gemensam bibliografiskt format för bibliotekskataloger 
1993 The Online Books Page är en lista över gratis e-böcker 
1994 Vissa förlag blir digitala 
1994 Första biblioteket skapar en egen webbplats (Helsingfors stadsbibliotek i Finland.) 
1995 Amazon.com blir den första nätbokhandeln 
1996 Fler och fler texter på nätet 
1998 Biblioteken tar över webben 
1999 Bibliotekarier blir digitala 
2000 Stephen King publicerar en roman "bara" på webben. 
2001 Copyright, copyleft och Creative Commons 
2003 E-böcker säljs över hela världen 
2004 Författare är kreativa på nätet 
2005 Google blir intresserad av e-böcker 
2007 E-böcker läses på diverse elektroniska apparater

Marie Lebert skriver att vi går från tryckt textkultur till en digital kultur och att det också kommer att förändra vår relation till kunskap och till utbildning. Tryckta böcker förutsätter att innehållet är oföränderligt, eftersom texten i böcker förstås står kvar och förblir densamma - den varar för alltid. Denna tryckkonstens natur har bidragit till att forma vår uppfattning om information och kunskap. Det främjar en känsla av sanning, som förblir stabil. Innehållet i en tryckt bok kan läras ut som en bestämd mängd kunskap, och den kan förvärvas, kanske memoreras och göras prov på. Den digitala revolutionen förändrar detta, när webben, och e-texterna, lätt kan göra informationen mer rörlig och också föränderlig.

E-böcker har många fördelar. Michael S. Hart, grundare av Project Gutenberg, anser att e-texten är ett nytt medium utan annan relation till pappersböcker, än att presentera samma typ av innehåll. Han tror inte att pappersböcker kommer att kunna konkurrera när folk väl hittar sitt eget sätt att ta del av e-böckerna. Det gäller särskilt i skolan. E-böcker är billigare och kan lättare distribueras över hela världen än traditionellt tryckta böcker, vilket gör litteraturen tillgänglig för en bred publik.


Bye, baby bunting, i Mother Goose från 1901,

av William Wallace Denslow

Marie Lebert refererar ett föredrag av Dale Spencer om kreativitet och utbildning. Den digitala revolutionen gör att det plötsligt inte är den äldsta informationen - den längst varaktiga faktamängden - som är mest pålitlig och användbar. Det är istället den allra senaste informationen som vi måste sätta mest tilltro till och som vi kommer att betala mest för. Utbildning kommer i framtiden att handla om att delta i produktionen av den senaste informationen. Vi måste utbilda oss hela livet. Varje dag kommer det att finnas något nytt som vi alla måste lära oss, för att hänga med, och för att göra våra jobb och vara medborgare i det digitala samhället.   

Jag tror nog att pappersböckerna kommer att finnas kvar och att de alltid kommer ha ett egenvärde - man kan bläddra i dem, läsa djupt och koncentrerat och göra hundöron och understrykningar. Man hanterar dem, vilket jag tror har ett värde i sig, man känner tyngden av dem och de krånglar aldrig. E-böckerna ger fantastiska nya möjligheter dock.

Re:flexbloggen skriver om e-böcker:
Del 1: Den digitala boken - bokapparnas värld.
Del 2: Den digitala boken - köpa, lyssna, läsa.
Del 3: Den digitala boken - låna, ladda ner och läs gratis.

Den som vill göra egna e-böcker kan till exempel hämta den fria epub-editorn Sigil och börja omvandla gamla böcker, eller kanske sina egna texter till e-böcker. Det är roligt och blir snyggt!

Bilderna är illustrationer ur e-böcker från Project Gutenberg.

Inga kommentarer: