tisdag 25 februari 2014

Läsfrämjande med barnböcker


En klass på min folkhögskola läser svenska med sikte på att längre fram arbeta inom barnomsorgen. En lektion samlas de i biblioteket för att jag ska berätta om barnböcker. Förra terminen läste de bilderböcker och sagor och nu ska alla läsa varsin bok som passar för 7-12-åringar, Hcf- och Hcg-böcker. De ska också ta reda på fakta om författaren och sedan berätta för resten av klassen.

Jag plockar fram ur hyllorna och delar upp i kategorierna "roligt", "fantasi", "mysterier" och "sanna historier".

För tillfället dominerar väl Martin Widbeck och Helena Willis mysterieböcker om deckarna i Valleby alla topplistor över utlånade böcker på folkbiblioteken, så egentligen kanske man inte behöver tipsa om dem. Jag visar ändå Biblioteksmysteriet, eftersom den handlar om en bibliotekarie som är misstänkt för stöld av dyrbara böcker.

Det är kul att få tipsa om barnböcker. Det finns mycket bra barnlitteratur som kan ge läsupplevelser och goda skratt eller några tårar även för vuxna. Jag roas till exempel av Erlend Loes böcker om truckföraren Kurt och blir berörd av Ulf Starks böcker om den lilla pojken Ulf som växer upp i 50-talet. I boken När jag besökte himlen är Ulf vuxen och träffar sina döda föräldrar i himlen. Det är fint och sorgligt. Önskestjärnan av Ingelin Angerborn och Alexander McCall-Smiths böcker om Akimbo innehåller bra historier, som är ganska lättlästa och Katarina Taikons Katitzi har alltid varit en favorit hos mig.

När klassen är klar med sina presentationer några veckor senare kommer också några deltagare tillbaka till biblioteket och frågar efter Katitzi och efter böcker som liknar Monica Zaks Felix gatubarn, efter att de hört sina klasskamrater tala om dem. Det allra bästa läsfrämjandet tror jag är när deltagarna tipsar varandra.

onsdag 19 februari 2014

Bilder som delas kors&tvärs

Vad gäller egentligen. Idag har jag läst två bra upplysande sidor om vad som är ok och om gråzoner som ingen verkar riktigt ha kläm på. Slutsatsen är att försöka följa de regler som finns om du själv skall dela

Vad gäller egentligen om man vill arbeta med bokrecensioner och intenet i skolan.
Från IKT-sidan av Tove Andersson

The corridor of uncertainty - Grey zones of openness
Alastair Creelman resonerar i sin blogg Flexspaningar om hur det kan gå när vi tolkar olika, ibland utifrån ren okunskap.

måndag 17 februari 2014

MIK-rummet

En sajt som vill göra alla mediekompetenta är MIK-rummet. En särskild avdelning finns för bibliotekarier. Om du vill kan du kan gå igenom alla material sedan få ett MIK-intyg.

Det är verkligen en stor sajt med olika rum. Här finns intressanta sidor om journalistik, reklam och informationssökning.



Det är Statens Medieråd som satsar stort på att medvetandegöra i dessa tider då var och en kan publicera men också utsättas för mediernas makt.

MIK-rummet är helt klart värt att lägga en stund på. Och du, tipsa dina lärare!

lördag 15 februari 2014

Bli wikipedian? Kvinnor och Wikipedia

"Drawing for beginners D231"
från Wikimedia Commons
Wikipedia är encyklopedin som kan redigeras av vem som helst. Idén är att samarbete och diskussion mellan användare leder till att gruppen utvecklas i helhet och att konsensus om vad som räknas som neutral kunskap kan uppnås även i svåra frågor. Idén liknar folkbildningstanken. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige vill att fler ska skriva och bidra, för att uppslagsverkets kvalitet ska öka - ju fler desto bättre. Man har räknat ut att det bara är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar på Wikipedia.

På svenska Wikipedia finns det just idag 31 721 biografiska artiklar i kategorin "Kvinnor" och 129 029 artiklar i kategorin "Män". Beror det på att Wikipedia främst skrivs av män? Nio av tio skribenter är män och Axel Pettersson på Wikimedia Sverige tror att det gör att "Kunskapen som återspeglas är systematiskt skev".  Som jämförelse: På Nationalencyklopedins redaktion är en av nio medarbetare kvinna.

Wikimedia Sverige har ett tema som heter Kvinnor och Wikipedia med bland annat texten varför skriver inte kvinnor på Wikipedia? , där man funderar över orsaken till att det mest är män som är aktiva och redigerar, medan kvinnor och män använder sig av informationen i lika stor utsträckning. Kanske kvinnor har en högre tröskel innan de törs gå in och ändra? Man måste ju tro att man har något att bidra med, ett visst mått av expertis, och man suddar bort det någon annan skrivit - här krävs mod och självförtroende. För att rätta till skevheten och för att uppmuntra fler kvinnor att dela med sig av sina kunskaper anordnas skrivstugor för kvinnor på olika orter i Sverige. Aftonbladet rapporterade från en sådan skrivstuga i Stockholm i januari: "Kunskapen blir skev när bara män skriver".  Vid just det tillfället var majoriteten av deltagarna bibliotekarier, för övrigt.

När man tagit mod till sig och skaffat ett användarkonto för att börja skriva på Wikipedia finns det en del att hugga i med. Om man nu inte vill skriva biografiska artiklar över betydelsefulla kvinnor så kan man välja något annat. Här finns artiklar med åtgärdsbehov, artiklar med ifrågasatta uppgifter, eller artiklar som ansetts förvirrande. Man kan välja att ta bort "fluff" eller kolla över källor till vissa artiklar. Eller skriv om Afrika, här saknas artiklar eller också behövs förbättringar. Kanske är det så roligt att skriva och bidra att man till slut blir en riktig wikipedian?


onsdag 5 februari 2014

Läsfrämjande - lättlästa böcker

Från bloggen Vad gör de i biblioteket? hittade jag det här väldigt konkreta tipset av Cilla Dalén om hur man kan jobba med några LL-böcker: En liten läsgrupp. Missa inte länkarna till bokfilmerna lite längre ned på sidan.
Ett tips: om ni blir sugna på att göra bokfilm så är ett tips att använda Videomaten som vi skrivit om tidigare här i bloggen. Ni hittar Videomaten på Pedagogiska Resurser. 

lördag 1 februari 2014

Diverse läsfrämjande


Folkbildningen och folkhögskolorna ska arbeta extra läsfrämjande i år. Hur ska man göra? Säkert sitter det just nu grupper av lärare och bibliotekarier och diskuterar och funderar i hela landet. Författarbesök, bokcirklar eller något annat? Här kommer några länkar till föreningar och andra aktörer som redan främjar läsning.

Kulturrådet

Kulturrådet ger bidrag till läsfrämjande insatser som ska främja kvalitet, mångfald och jämställdhet. Under rubriken beviljade bidrag hittar man olika projekt som kan ge idéer. 

En bok för alla

En bok för alla ger ut billiga böcker för barn och vuxna, och bedriver även läsfrämjande arbete med syftet att öka läsandet och att främja bra litteratur. Föreningen En bok för allas vänner stödjer verksamheten och delar ut pris till läsfrämjare.   

The Garden Reader från Wikimedia Commons

Läsrörelsen

Läsrörelsen är en ideell förening med mottot: "Ge dina barn ett språk". De har olika projekt som syftar till ökat läsande. 

Gläfs

Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan, GLÄFS, vill guida läsare till litterära fackböcker, som en källa till läsglädje och upplevelser. En sida ger tips om vidare läsning.


Författarcentrums författarförmedling

Genom Författarcentrums författarförmedling kommer man i kontakt med författare som kan göra skol- och biblioteksbesök.