torsdag 18 december 2014

MTM stöttar den som har läsnedsättning

Här en presentation från MTM om vad läsnedsättning är och om Legimus alla nya finesser.
Bibliotek med en fungerande låneverksamhet och som är insatta i MTMs regler är bryggan mellan elev och teknik. All info finns på MTMs hemsida men här är det bra sammanfattat.
Tillgängliga medier på gymnasiebibliotek

onsdag 10 december 2014

Försök att förstå

Med tanke på läget i Sverige idag och vad folkbildningen tar avstamp i borde inte det här vara en bok varje bibliotek bör skaffa?
Försök förstå - folkbibliotek, rasism och platsens politik av Nick Jones.

Här en recension av Försök förstå från Globalarkivet skriven av Balsam Karam

Passar på tillfället att tipsa om ytterligare en bok.
Elise Karlssons: En god bok - antirasistiska boktips.
Det är 40 mycket användbara boktips som på något sätt kan användas i antirasistiskt syfte. Det är barn- och fackböcker och romaner från de senaste åren. Samt intervjuer med människor som på något sätt arbetat med antirasism. I ett belysande förord beskriver Elise Karlsson sina utgångspunkter vad gäller antirasism och vad en "god bok" kan tänkas vara.

lördag 29 november 2014

Läsfrämjande på Helsjöns folkhögskola

För Sveriges folkhögskolor har 2014 varit ett läsfrämjandets år eftersom regeringen initierat en satsning för att stärka intresset kring läsning och litteratur. Detta har tagit sig olika uttryck på olika skolor, men här kommer några glimtar av hur vi har uppmärksammat detta på Helsjöns folkhögskola.
Under våren startade vi med ett projekt kring Dostojevskijs novell En löjlig människas dröm. Både studerande och personal på skolan fick varsitt exemplar av Novellix fina pocketutgåva, och sedan hade vi besök av Jan Ericson från Hagateatern i Göteborg som spelade novellen som en monolog. Dostojevskij kanske inte är det första man ger sig i kast med när man vill locka ovana läsare in i litteraturens värld, men vi hoppas att novellens lilla format och kombinationen av läsning och teaterupplevelse gav mersmak.
Boktipsmoln på Helsjöns folkhögskolebibliotek.
Foto: Anna Aspegren
Att få möta författaren bakom en bok brukar vara uppskattat, så under hösten hade vi Marcus Priftis – upphovsmannen till Det otäcka könet och Främling, vad döljer du för mig – på besök. Detta sammanföll med att skolan arbetade mot främlingsfientlighet m.m. i projektet Inkludera mera, så här var det ett dagsaktuellt ämne som fick agera lockbete för läsningen.
En spännande erfarenhet för mig som ansvarig för skolbiblioteket var den läsvaneundersökning som genomfördes bland våra studerande. Där fick de svara på frågor kring vilken typ av texter de läser och vilka ämnen de gillar att läsa om. De fick också berätta om sitt eget förhållande till läsning och dela med sig av boktips. Att få en tydligare inblick i de studerandes läsvanor och få ta del av deras berättelser om vad läsningen betyder för dem var både sporrande och tankeväckande, och det känns verkligen roligt att få förmedla vidare de boktips som kom in eftersom de kommer från de studerande själva. Utifrån boktipsen har boktipslistor trycks upp, en större inköpssatsning har gjorts och tipsen har också fått ta fysisk plats i biblioteket genom en installation kallad Boktipsmolnet.
Torsdagen den 13 november firade vi Nationella läsdagen genom att ha högläsning hela dagen. Vi var inte många nog att täcka hela dagen, utan fick varva med inspelade röster ibland, men det kändes som ett trivsamt sätt att högtidlighålla och uppmärksamma hur värdefull vi tycker att läsningen är.

Detta var alltså några höjdpunkter från vårt läsfrämjande år, men det bästa med alltihop tycker jag är att det gav så mycket mersmak och inspiration att jobba vidare med läsfrämjande!
Av Anna Aspegren, Helsjöns folkhögskola

fredag 21 november 2014

Romska biblioteket: Gina Ranjicic - ett äventyrligt liv


Tack vare Bokbörsen och Antikvariat.net  går det att få tag på äldre böcker och få dem skickade hem i brevlådan. Det passar bra när man ska börja bygga upp ett nytt romskt bibliotek. Boken Zigenardikter som gavs ut av Katarina Taikon 1964 är borta från bokhandeln sedan länge, men finns på antikvariat. Den inleds med berättelsen om den serbisk-romska poeten Gina Ranjicic liv. Hennes födelseår är inte fastställt, men troligen föddes hon omkring 1830. Hon rymde från sitt folk som barn och kom till Belgrad när hon var ungefär tolv år gammal. Katarina Taikon skriver: 
En dikt av Gina Ranjicic från den scannade tidskriften
Varia från Projekt Runeberg. Dikten är skriven till hennes
tredje kärlek i livet, som hon höll hemlig och kallade
»den hvite mannen».
  
Hon togs där om hand av en armenisk köpman som anställde en lärare som undervisade henne i tre år. Sedan gifte Gina sig med köpmannens yngre bror. Gina levde ett hektiskt liv. Hon förälskade sig i en albanier, i dikterna kallad Kipetaro, en kärlek som dock aldrig blev riktigt besvarad. Hon blev bitter och fick med tiden svårt att finna sig tillrätta någonstans. Efter att ha lämnat sin make levde hon än i lyx och överflöd, än i djupaste armod. Småningom återvände hon till sitt folk. Den sjuttonde maj 1891 finner hon emellertid ro genom sin död. Hon begrovs i en okänd grav någonstans i Slavonien. Gina säger själv: “När jag var lycklig skrev jag inga dikter...”
På Projekt Runeberg kan man läsa mer, ur Varia: Illustrerad månadsskrift från 1904: Gina Ranjicic Zigenarskaldinnan. Några drag ur ett äfventyrligt lif, av Sigurd P. Sigurdh.

Hennes liv var både dramatiskt och äventyrligt. Sigurdh skriver:

Om Gina också aldrig riktigt älskat sin man, Gabriel Dalenes, följde henne hans minne likväl till det land, dit albanesen förde henne och där han sträfvade att uppfylla alla hennes mest egensinniga önskningar. I rik albanesisk dräkt red hon en gång på en präktigt smyckad häst genom Adrianopels gator, då hon med ens varseblef sin fosterfar, sin mördade mans bror. Vanmäktig sjönk hon af hästen, men svågern-fosterfadern hade till all lycka ej igenkänt henne. Då hon kom till sans, gjorde henne Kipetaren så häftiga förebråelser, att Gina i förargelsen rymde från Adrianopel. Men redan efter tre dygn återvände hon till sin älskare, »hvars ögon stungo som ormar» (keske yakha puskavena sar sapuno).

torsdag 13 november 2014

Vad hände med böckerna? Brunnsviks Bokstuga

Vi har flera gånger uppmärksammat händelserna kring Brunnsviks Bokstuga, tidigare Sveriges största folkhögskolebibliotek, som var av stort folkbildningshistoriskt värde innan det upplöstes och böckerna packades i containrar i höstrusk under 2013.

Oktober 2012, när biblioteket varit obemannat sedan år 2010: Brunnsviks Bokstuga.
Oktober 2013: Folkhögskolebibliotek 2013 del 2.
December 2013: Brunnsviks Bokstuga - böckerna på väg att förstöras.
I januari i år kunde vi skriva: Bokstugans böcker räddas ur containrarna. 

Bokstugan togs tidigare om hand av Christina Garbergs-Gunn, som länge var BIFF:s ordförande. Den som träffat Christina kommer ihåg det, en bibliotekarie som brann för böcker och även folkbildare i hjärtat, bildad som få. Aino Trosell skrev en minnesskrift som vi fick lägga ut här: Christina Garbergs-Gunn in memoriam. Trosell är säker när hon skriver om sin vän: "Från sitt hemliga ställe väntar hon på att någon ska fatta den bortslängda ledarstaven och ta ansvar för en rörelse som inte verkar vilja veta av sitt eget minne och själ." Visst, ett bibliotek, en boksamling som valts ut och skötts om under lång tid, kan just innehålla och visa både minne och själ - det är det biblioteken gör, visar olika skikt av historia och nyheter och även spår efter gamla låntagare i olika lager. 

I tidskriften Folkhögskolan 2014:05 står en notis om att journalisten Svante Isaksson tilldelats ett stipendium från Natur & Kultur för att skriva en bok om Brunnsviks folkhögskolas uppgång och fall.

Och var är då bokstugans böcker nu? Det vi hört senast är att de till slut skänktes av ABF till Ludvika kommun. Nu ligger de i kartonger och väntar på att packas upp. 


"PaperMarbling003France1880" by Creator of the paper unknown.
Scanned by Aristeas from a book in his own possession. - Own work.
Licensed under Public domain via Wikimedia Commons -

lördag 1 november 2014

Lockande presentationer av äldre böcker






































Det finns ju så himla mycket bra äldre böcker. Några som tagit fasta på det är Bokbörsen, där du annars kan handla begagnat. Men missa inte alla deras boktips!
De finns ordnade i ämnen. Om jag här väljer Skönlitteratur finns nästan 250 tips. Men det fiffiga är att någon bemödats sig att skriva om den enskilda boken, ofta riktigt bra och intressant.
Jag har själv fått upp ögonen för böcker jag annars bara haft en hum om.
Det går att beställa nyhetsbrev också. Nyhetsbreven presenterar olika teman, nu senast Skräckens klassiker, se bild. Perfekt för en liten utställning på ditt bibliotek.
Det finns en app också, ladda ner "999 boktips" i din telefon eller surfplatta, skaka enheten och få ett boktips från Bokbörsen. Om du vill ha nyhetsbrevet skriv till "Boktips" boktips@bokborsen.se

torsdag 30 oktober 2014

Boktips jorden runt


 Jorden runt


















80 boktips jorden runt från Malmö Stadsbibliotek. Om du går in på kartan går den att förstora

söndag 26 oktober 2014

Arbetsglädje i biblioteket

Ibland är det roligare än vanligt att arbeta i ett folkhögskolebibliotek. Jag har fått en fantastisk uppgift: Att bygga upp ett romskt bibliotek inom Sundbybergs folkhögskolebibliotek!

Hur gör man? Jag vet inte, men lär mig nog under arbetets gång. Jag har börjat lite smått, köpt en bokstämpel, tagit kontakter och sökt efter romsk litteratur i olika bibliotekskataloger. Några Katitzi-seriealbum har jag beställt på Tradera och jag har även hittat äldre böcker på Bokbörsen och Antikvariat.net. Jag har besökt författaren Gunilla Lundgren som skrivit många böcker med romer och om romskt liv, kultur och litteratur. Det var en höjdpunkt i yrkeslivet som bibliotekarie! I veckan blir det studiebesök på Romska biblioteket på Romskt Kulturcentrum i Malmö.

I den nya bibliotekslagen från 2013 står det tydligt att biblioteken ska ägna uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper: Personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska, samt de nationella minoriteterna. Man kan ta del av rapporter om läget: Cecilia Bengtsson, Regionbiblioteket Stockholm: Förstudie om nationella minoriteter och bibliotek, med fokus på biblioteken i Stockholms län och Svensk Biblioteksförenings lite äldre: Biblioteken och de nationella minoriteterna.

Det tar tid att bygga upp en samling, säkert många år - man får fylla på med nya titlar och gallra och sköta om böckerna, lite som att ta hand om en trädgård. Det ser jag fram emot.


fredag 24 oktober 2014

Lätt att skriva - men skriver du lättläst?


Vi återkommer ofta till begreppet lättläst här i bloggen och det utifrån vår vardag. Behovet av lättlästa texter på alla områden är verkligen stort på våra folkhögskolor och folkhögskolebibliotek. Vi får se nu vad som händer med utgivningen av lättläst från Centrum för lättläst efter nyår. Stora förändringar i vardande där, här kan du läsa om planerna. 

Ett annat förlag väl värt att uppmärksamma är Vilja förlag, en del av Nypon förlag. Både ljudböcker och böcker finns som kan passa våra målgrupper.

Ja nu har jag skrivit en text som förmodligen inte är särskilt lättläst, för att få reda på om den är svår- eller lättläst kan jag gå till LIX och klistra in det jag skrivit. Testa själv!

Information om LIX från Vilja förlags sida

onsdag 15 oktober 2014

Felicia av Sara Olausson och Felicia Iosif

"Mitt namn är Felicia. Jag sitter där jag sitter. Ibland känns det som om jag växer ihop med marken. Vi som växt ihop med marken. Våra rottrådar sträcker sig runt jorden."

Så börjar serieberättelsen Felicia, om en av de många fattiga rumäner som kommit till Sverige i hopp om ett bättre liv. Det här är Felicia Iosifs egen livsberättelse, nedtecknad och illustrerad av serietecknaren Sara Olausson, initiativtagare till insamlingen "Det kunde varit jag".
Rekommenderas varmt!

onsdag 1 oktober 2014

42 program från Bokmässan från UR

I serien Samtiden har UR passat på att spela in intervjuer, föreläsningar och seminarier från Bokmässan. Perfekt för oss som inte kunde vara där.
Börja kolla när Per Svensson som talar om kampanjen: Läsning lika självklart som motion
Det gäller att börja på rätt nivå, tips finns i samtalet.
De övriga programmen hittar du till höger. Från UR Play

torsdag 25 september 2014

Ny tidskrift om politisk konst


Vecka 40 är det Konstens Vecka. Då vill Sveriges Konstföreningar skapa extra uppmärksamhet kring samtidskonst i hela landet  I samband med det lanseras en 24-sidig tidning med artiklar och intervjuer kring politisk konst ur olika perspektiv som är gratis att ladda ner. Medverkar gör bl a. Anders Rydell, Dan Jönsson, Gunilla Samberg och Cecilia Parsberg.

torsdag 18 september 2014

Läsfrämjande med Zlatan

Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan Ibrahimovic min historia gjorde det läsfrämjande arbetet på mitt bibliotek mycket enklare när den kom ut för några år sedan. Vid varje bokpresentation var det åtminstone ett par kursdeltagare, upp till halva klassen, som valde den direkt och jag visade den alltid först när någon kom enskilt för att välja bok. Många gånger sade de då: "Ja! Den vill jag läsa!"

Den finns ju också i lättläst variant och är fortfarande mycket populär hos oss. Men när man sedan läst Zlatans bok, vilken bok ska man välja då? Det finns en del att välja på om man vill läsa om pojkar eller män som trots motgångar och motstånd blir framgångsrika.

Malcolm X av Malcolm X och Bill Haley, till exempel. Det är en bok som är svår att få tag i och våra exemplar har försvunnit eller blivit förstörda på olika sätt. I vår inbundna version var de första kapitlena plötsligt utrivna och pocketutgåvan från 1970-talet tappar alla blad på grund av dålig bindning. Andra exemplar har helt enkelt försvunnit från hyllan (ett gott betyg till en lånebok, men inte så bra för biblioteket). Många läser dock den engelska utgåvan som är lätt att köpa.

Andra böcker som är populära på mitt bibliotek är till exempel En fjärils själ av Muhammed Ali och även Dumpad av Per Brinkemo, som varit slut på förlaget, men som ganska nyligen getts ut i pocketutgåva.

När man läst de böckerna också kanske man kan prova Gustavs grabb av Leif GW Persson?

Jag tror att det är historien om någon som övervinner svårigheter som tilltalar, berättelsen om en underdog. Många tycker också om att läsa om rebeller eller bråkstakar och karaktärer som aldrig ger upp, trots hårt motstånd. Jag kommer inte glömma låntagaren som läste Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan Ibrahimovic min historia, därefter Patrik Sjöberg med Markus Lutteman Det du inte såg, Morgan Alling Kriget är slut samt Robert Gustavsson Från vaggan till deadline. När han läst igenom dessa började han om från början med Zlatan och sedan de andra, och varje gång kunde han hitta något nytt i berättelserna.

onsdag 17 september 2014

100 antirasistiska boktips














Generöst från LitteraturMagasinet

Omställningskonferens på Ljungskile folkhögskola 24-26 november


Hur kan folkhögskolor medverka till omställning till ett mer hållbar samhälle? FOLAC (Folkbildning - Learning for active Citizenship) och sex nordiska folkhögskolor bjuder in till en spännande workshop på Ljungskile folkhögskola. Sista anmälningsdatum 10 oktober


Anmälan går att göra här



fredag 29 augusti 2014

Mer om e-böcker och e-läsning

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om skillnaden mellan digital och traditionell läsning utifrån Skolverkets rapport. Nu skriver DN om läsning av e-böcker: Det är faktiskt så att digital läsning gör att det är svårare att minnas handlingen i en text. Kanske är det själva bläddrandet i pappersboken som gör att man minns vad som händer först och vad som kommer senare, som en framåtrörelse i själva pappersvändandet? Lättare minnas handlingen i pappersböcker.

Dramawebben: Digitaliserad handskrift
av Alfhild Agrells En bröllopsdag 
Eftersom unga människor numera läser mindre tryckt text, färre böcker, dagstidningar, tidskrifter och liknande, så minskar läsförmågan, åtminstone den typ av läsförmåga som mäts i PISA-undersökningarna: Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället.

E-böcker på folkbiblioteken

DN skriver också om det nya avtalet mellan Elib och biblioteken: Dyrare utlåning hotar e-böcker.

Läs mer om e-böcker på biblioteken på Stockholms Stadsbiblioteks blogg från Digitala Biblioteket: Digitala Biblioteket.  De skriver att man trots kostnaden för biblioteken kan låna e-böcker med gott samvete!


E-bokssamlingar med äldre litteratur

Här hittar man gratis e-böcker. Det handlar om äldre texter där upphovsrätten gått ut.



Till sist vill jag rekommendera Pedagogiska resursers sida om e-böcker: E-böcker - Läs eller lyssna.
Från A Book of Nursery Rhymes av Charles Welsh

måndag 25 augusti 2014

Val 2014

Folkbildningsnätets efterlängtade valsida är nu äntligen på plats: Val 2014

torsdag 21 augusti 2014

Välkommen till BIFFs höstmöte 24 september!

Vi brukar ha bra föreläsare, så även i år. Eller vad sägs om Läsfrämjeri med ungdomsbibiotekarie Anders Olsson och författarmöte med konstnären, Joanna Rubin Dranger, bland annat känd för sina böcker om fröken Märkvärdig, fröken Livrädd m fl. Däremellan god mat och tid för att mingla med kollegor.
Som vanligt håller vi till på Nordiska Folkhögskolan.

Här har du hela programmet plus kontaktuppgifter.
Onsdag 24/9
11.00 Ankomst och incheckning
11.45 Lunch
13.00 Inledning
Årsmötesförhandlingar
Tid för andra BIFF-frågor
15.00 Kaffe
15.30 Hur kan man inspirera till läsning? Anders Olsson, bibliotekarie på ungdomsavdelningen Dynamo på stadsbiblioteket i Göteborg delar med sig av idéer runt läsfrämjade. Tid att dela idéer med varandra.
18.00 Middag
19.00 Författarmöte: Joanna Rubin Dranger: Normkreativitet och konstnärligt skapande
Torsdag 25/9
7.30 Frukost
Reguljärbuss från Kungälv, hållpl. Fars Hatt, går ända fram till Bok & Biblioteksmässan / hållpl. Korsvägen.
Kostnad: För att hålla nere priset, står BIFF även i år för en del av kostnaderna.
Alt. 1: Enbart onsdagen inkl. kost: 990:-
Alt. 2: Ons & tors inkl. kost och logi: 1480:-
Vill du övernatta fler nätter kostar det 550:- / natt. Alla priser är inkl. moms. Anmälan senast den 8 september till: Nordiska folkhögskolans bibliotek, Olof Palmes väg 1, 442 31 Kungälv, tel. 0303-20 62 19, fax. 0303-64831. biblioteket@nordiska.fhsk.se
Sista dag för inlämnande av motioner till BIFF:s årsmöte är 8/9 2014.
Frågor: Gudrun Ogstedt tel. 0303-20 62 19

Varmt välkomna! BIFF/Styrelsen
BIFF – Biblioteket i folkhögskola och folkbildning.
Medlemsavgift år 2014 är 150:-. Bankgiro: 5719-7816


Fotot på Joanna av Anna Widoff


torsdag 14 augusti 2014

E-bokens historia


Aladdin i den magiska trädgården, av Max Liebert
Ludwig Fulda's Aladin und die Wunderlampe[1]
Jag läser om e-bokens historia i A Short History of EBooks av Marie Lebert. Tryckta böcker hade funnits i 500 år, när den första elektroniska boken gjordes tillgänglig 1971 som ebook # 1 i Project Gutenberg, det första digitala biblioteket. Det var The Declaration of Independence, som förstås fortfarande kan hämtas och läsas. 

Michael S. Hart grundade Gutenberg-projektet som collegestudent. Han bestämde sig för att digitalisera äldre texter, vars upphovsrätt gått ut, och att lagra elektroniska böcker på enklaste sätt. Han ville att e-böckerna skulle bli tillgängliga för alla och möjliga att läsa med olika hårdvaror och mjukvaror. Vid denna tid var inte datorernas kapacitet att lagra information så utvecklad, därför fick man välja kortare texter.  


Senare, vid slutet av 1990-talet, fanns det nästan lika många e-boksformat som e-böcker. Varje företag i den digitala förlagsbranschen skapade ett eget format för sina egna läsarprogram, och för de egna läsplattorna, t.ex. Glassbook Reader eller Peanut Reader. Det fanns ett behov av ett gemensamt format för e-böcker. 1999 kom en första version av formatet Open eBook (OEB), baserat på XML (eXtensible Markup Language). År 2005 ersattes OEB-formatet med ePub-formatet, som nu är en global standard för e-böcker med PDF. 

Bibliotek och e-böcker 

Runt 1998-1999 gjorde utvecklingen av webben att också biblioteken började bli digitala. Många bibliotek skapade webbplatser som virtuella fönster, samt digitaliserade böcker från sina tryckta samlingar. En ny uppgift för bibliotekarierna blev att hjälpa låntagare att surfa på webben, och att hitta bra information, eftersom sökmotorerna fungerade mindre bra i början. Bibliotekskatalogerna lades också upp online.

Tidslinje Marie Lebert har gjort en tidslinje i A short History of EBooks från 2009.  Några av händelserna, som gäller e-böcker och bibliotek, visas här: 

1971 Project Gutenberg är den första digitala biblioteket 
1977 UNIMARC skapas som en gemensam bibliografiskt format för bibliotekskataloger 
1993 The Online Books Page är en lista över gratis e-böcker 
1994 Vissa förlag blir digitala 
1994 Första biblioteket skapar en egen webbplats (Helsingfors stadsbibliotek i Finland.) 
1995 Amazon.com blir den första nätbokhandeln 
1996 Fler och fler texter på nätet 
1998 Biblioteken tar över webben 
1999 Bibliotekarier blir digitala 
2000 Stephen King publicerar en roman "bara" på webben. 
2001 Copyright, copyleft och Creative Commons 
2003 E-böcker säljs över hela världen 
2004 Författare är kreativa på nätet 
2005 Google blir intresserad av e-böcker 
2007 E-böcker läses på diverse elektroniska apparater

Marie Lebert skriver att vi går från tryckt textkultur till en digital kultur och att det också kommer att förändra vår relation till kunskap och till utbildning. Tryckta böcker förutsätter att innehållet är oföränderligt, eftersom texten i böcker förstås står kvar och förblir densamma - den varar för alltid. Denna tryckkonstens natur har bidragit till att forma vår uppfattning om information och kunskap. Det främjar en känsla av sanning, som förblir stabil. Innehållet i en tryckt bok kan läras ut som en bestämd mängd kunskap, och den kan förvärvas, kanske memoreras och göras prov på. Den digitala revolutionen förändrar detta, när webben, och e-texterna, lätt kan göra informationen mer rörlig och också föränderlig.

E-böcker har många fördelar. Michael S. Hart, grundare av Project Gutenberg, anser att e-texten är ett nytt medium utan annan relation till pappersböcker, än att presentera samma typ av innehåll. Han tror inte att pappersböcker kommer att kunna konkurrera när folk väl hittar sitt eget sätt att ta del av e-böckerna. Det gäller särskilt i skolan. E-böcker är billigare och kan lättare distribueras över hela världen än traditionellt tryckta böcker, vilket gör litteraturen tillgänglig för en bred publik.


Bye, baby bunting, i Mother Goose från 1901,

av William Wallace Denslow

Marie Lebert refererar ett föredrag av Dale Spencer om kreativitet och utbildning. Den digitala revolutionen gör att det plötsligt inte är den äldsta informationen - den längst varaktiga faktamängden - som är mest pålitlig och användbar. Det är istället den allra senaste informationen som vi måste sätta mest tilltro till och som vi kommer att betala mest för. Utbildning kommer i framtiden att handla om att delta i produktionen av den senaste informationen. Vi måste utbilda oss hela livet. Varje dag kommer det att finnas något nytt som vi alla måste lära oss, för att hänga med, och för att göra våra jobb och vara medborgare i det digitala samhället.   

Jag tror nog att pappersböckerna kommer att finnas kvar och att de alltid kommer ha ett egenvärde - man kan bläddra i dem, läsa djupt och koncentrerat och göra hundöron och understrykningar. Man hanterar dem, vilket jag tror har ett värde i sig, man känner tyngden av dem och de krånglar aldrig. E-böckerna ger fantastiska nya möjligheter dock.

Re:flexbloggen skriver om e-böcker:
Del 1: Den digitala boken - bokapparnas värld.
Del 2: Den digitala boken - köpa, lyssna, läsa.
Del 3: Den digitala boken - låna, ladda ner och läs gratis.

Den som vill göra egna e-böcker kan till exempel hämta den fria epub-editorn Sigil och börja omvandla gamla böcker, eller kanske sina egna texter till e-böcker. Det är roligt och blir snyggt!

Bilderna är illustrationer ur e-böcker från Project Gutenberg.

torsdag 26 juni 2014

Podd om ungdomsböcker











Om du vill lyssna på tips om bra ungdomsböcker så är poddbloggen Allt vi säger är sant något för dej. Bakom bloggen finns författaren Lisa Bjärbo, journalisten Per Bengtsson och ett gäng med ungdomar. Det här verkar vara ett jättebra sätt att få koll på olika genrer men också vad ungdomar tycker om olika böcker. Bra idé det här.

onsdag 11 juni 2014

Bli MIK-central på din skola







Skolbibliotek inbjuds att delta i Medierådets MIK-satsning. Anslut ditt bibliotek och bli en MIK-central. Men det är brått, 13 juni är sista dagen!
Läs mer här; Medie- informationskunnighet

Det här en chans för biblioteken att flytta fram positionerna och visa vad biblioteken kan på skolan. Dessutom en väldigt fin fortbildning för alla inblandade.

Biff-bloggen har tidigare skrivit om sajten MIK-rummet för alla som vill uppdatera sig inom området.

fredag 6 juni 2014

Nationella Skolbiblioteksgruppen - ett nätverk för skolbibliotekens utveckling

Biff är med i nätverket Nationella Skolbiblioteksgruppen, NSG, som bildades i mitten av 1990-talet. Det består av olika organisationer med intresse för att stärka och utveckla skolbiblioteken i Sverige. Nätverket verkar framför allt för att uppmärksamma skolbibliotekens pedagogiska roll.

NSG informerar och sprider goda exempel, utser "Årets skolbibliotek", arrangerar seminarier, deltar i debatten, arbetar som påtryckargrupp och remissinstans och samverkar med olika aktörer.

NSG vill:

  • verka för bemannade skolbibliotek
  • verka för skolbibliotek som pedagogisk resurs, för alla elever
  • att skolbiblioteken främjar elevers språkutveckling och informationskompetens
  • att skolbiblioteken bidrar till en bättre måluppfyllelse för eleverna
  • utveckla skolbiblioteksfrågan för elevernas skull

NSG vänder sig till:

  • skolhuvudmän och rektorer
  • lärar- och bibliotekarieutbildningar
  • myndigheter
  • politiker
  • andra intressenter
Texten är hämtad från NSG:s flyer som delas ut vid olika evenemang.

Gruppens ordförande är Författarförbundets Madeleine Hjort.

Bokmässan

NSG arrangerar seminarier på Bokmässan varje år. Förra året handlade det om det digitala skolbiblioteket. Skolverket skriver om detta under rubriken Skolutveckling:  Perspektiv på det digitala skolbiblioteket.

Höstens seminarie kallas Skolbibliotek NU! Här kommer man få lyssna till skolelevernas resonemang, erfarenheter och krav på tillgång till kvalificerade skolbibliotek och hur de vill att skolbiblioteken ska fungera. 


Årets skolbibliotek

NSG delar ut utmärkelsen Årets skolbibliotek. År 2013 var det Celsiusskolan i Uppsala som fick ta emot priset. Läs gärna reportagen om tidigare års pristagare!
Varför inte nominera ett folkhögskolebibliotek i år? Sista dag för ansökan är 25 augusti 2014. Använd blanketten på webbplatsen

fredag 23 maj 2014

Digital och traditionell läsning

Bild av text från Public Domain Review,
från en 1700-talsbok.
Skolverket har låtit utföra en analys av elevgruppers läsning utifrån PISA 2009. Rapporten finns att läsa här: Digital och traditionell läsning. Analys av olika elevgruppers läsning utifrån PISA 2009. 

De 15-åringar som deltog i undersökningen var födda 1993, och delades upp i grupper utifrån läsförmåga. Ett index för läslust utarbetades och man undersökte även omfattningen av frivillig läsning samt läsning av olika sorters texter.

Det visar sig i läsundersökningar att barn och unga är den åldersgrupp som förändrat sina läsvanor mest under senare år. Andelen unga vuxna som läser böcker har blivit mindre och tiden som används för läsning har minskat.

En 15-åring ägnade 2009 mer tid åt digital läsning, att läsa texter på olika webbplatser som är digitalt tillgängliga på en datorskärm, än det som kan kallas för traditionell läsning, att läsa text på papper i tidningar, tidskrifter eller böcker. En skillnad mellan de olika sorternas läsning ligger i själva typen av texter. På internet blandas olika medieformer – text, bild, ljud och film till exempel. Man kan hoppa fram och tillbaka mellan textstycken genom olika länkningar, medan en traditionell bok läses linjärt från början till slut. Digital läsning uppmuntrar inte till djupläsning, utan forskning visar att man gärna skumläser, letar efter nyckelord och läser fragmentariskt eller selektivt när man läser på datorn. Åtminstone tidigare har digital läsning också främst gällt kortare texter på internet.

Nya sätt att läsa kräver fler kunskaper och läsförmågor. Läsaren av digitala texter bygger ihop en egen textversion genom att välja att följa olika länkar och ta del av informationen där. Urvalet av textsnuttar är oändligt och det krävs en förmåga att skumma igenom stora mängder material och värdera trovärdigheten på ett ögonblick.

Rapporten visar att det finns en del som tyder på att den traditionella läsningen skulle ha större strategisk betydelse för att utveckla alla typer av läsning. Författarna tror att det bland annat har att göra med texternas längd, men de ser också att skillnaderna mellan de olika typerna av läsning kan komma att minska.

fredag 9 maj 2014

QR-koder länkar ihop nätet med bibliotekets lyrikskatter

Sociala medier är väldigt bra att använda vid specifika tillfällen: när Nobel- och August-prisen meddelas, Internationella kvinnodagen, Världsbokdagen, Världspoesidagen (och alla andra temadagar), och så vidare. Även inlägg relaterat till skolan såklart; öppet hus, temadagar, studiebesök, gästande föreläsare, allt möjligt!

Till årets världspoesidag tog jag istället ut de digitala medierna till biblioteksrummet, med hjälp av QR-koder. QR-koder, som kräver en smartphone för att läsa av, fungerar kortfattat som en visuell internetlänk: skanna koden och något (förhoppningsvis) kul dyker upp i telefonen. På temat poesi valde jag på så vis ut länkar till poesiläsningar på Youtube och andra sidor, skapade koder, skrev ut och tejpade upp på borden runt om i biblioteket. Bland poeterna fanns allt från E. A. Poe och Sylvia Plath till experimentalister som Christian Bök och Tristan Tzara, fram till dagens Yahya Hassan. Man kan även ladda in ren text i en QR-kod, som inte kräver någon internetuppkoppling. Jag tror att jag gjorde det med en av Tzara-dikterna.

Om dessa koder sedan lockade några kursdeltagare att skanna och sedan lyssna igenom vet jag inte, men det är ju gesten som räknas! QR-koder kan man lätt generera på sidor som www.qrstuff.com, efter man hittat sitt material tar själva koden bara några sekunder att skapa och skriva ut. Här under är ett exempel på en av mina från Världspoesidagen.
/Andreas Johansson, bibliotekarie Östra Grevie folkhögskola

Sidor med QR-koder:
 www.qrstuff.com
http://mopper.se/

onsdag 7 maj 2014

Östra Grevie öppnar upp biblioteket med Facebook






















Under vårterminen har jag försökt börja jobba mer interaktivt med digitala metoder här på Östra Grevie Folkhögskola. Jag hade ända sedan jag började här funderat på att starta en Facebook-sida för biblioteket, som lärare och kursdeltagare kan både "gilla" och följa, och även interagera med genom kommentarer och liknande. Sagt och gjort, i början av februari 2014 registrerade jag ett nytt personligt konto på Facebook (eftersom jag inte ville knyta mitt privata konto till något jobbrelaterat), och genom den startade jag sidan Biblioteket på ÖG (https://www.facebook.com/OGbibliotek). Det finns ju ett antal kategorier av sidor på Facebook som man kan starta; grupper som man kan gå med i som fungerar som diskussionsforum, profiler som man kan bli "vän" med (precis som privatperson) och sidor som man "gillar" och därmed dyker upp i ens flöde. Jag valde att starta en sida, eftersom det är enklast att hantera, och några av skolans olika inriktningar har redan liknande sidor (Allmän linje, Grafisk design och Turism, utöver skolans huvudsida). Där finns det stora möjligheter att kommunicera dels direkt med sidorna, och att nå ut till varandras följare. Exempelvis har jag vid ett par tillfällen taggat Allmän linjes sida i inlägg om nyinköpt facklitteratur, för att enklare meddela de ansvariga där om något de kan tänkas vara intresserade av.

Det som är allra viktigast att tänka på innan man sätter igång med sociala medier i sin biblioteksverksamhet är att ha en plan. Bloggar och profiler på olika sidor är fantastiska medel för att nå ut till sina målgrupper och kommunicera med dem - om de används rätt. Om man inte har en bra plan, eller åtminstone genomtänkt plan, för verksamheten kommer den med största sannolikhet plana ut när nyhetens behag har lagt sig. Några saker att ha tänkt igenom:

- Vem skriver jag för? Är sidan en kanal till de som redan går eller jobbar på skolan, eller ska det vara ett ansikte utåt för att väcka intresse för skolan? Vilken är målgruppen? I mitt fall var det som nämnt just kursdeltagarna och lärarna, för att, i bästa fall, integrera biblioteket mer i deras digitala vardag.

- Vad ska innehållet vara? Rena statusuppdateringar om nyinköpta böcker, eller personliga reflektioner om ditten och datten? På vilken språklig nivå ska man lägga sig - personlig och "talspråkig" eller tydlig och institutionell? Jag har valt att ha ett mer personligt tilltal, utan att bli privat eller "snackig" så att säga; språkbruket är inte särskilt strikt utan mer som jag brukar uttrycka mig online. Det ska kännas att det är en människa med åsikter och smak som skriver, helt enkelt! Innehållsmässigt har jag främst fokuserat på att berätta om nyinköpt litteratur, ofta med lite kommentarer om böckerna, om de följer ett speciellt tema (fantasy, samhälle, poesi och så vidare); boktips helt enkelt.

- Hur ofta ska man posta? Ingen gillar att få en massa meningslösa meddelanden hela tiden; "inlägg för inläggens skull" så att säga. Men å andra sidan måste sidan leva. Jag försöker skriva en gång i veckan, eller åtminstone 2-3 gånger per månad beroende på hur mycket tid jag har till det. Merparten av inläggen är just om nyinköpta böcker, med annat material insprängt.

- Om man byter tjänst eller inte har tid att fortsätta arbeta med bloggen/sidan - finns det någon som tar över, eller står och faller verksamheten med ens egna engagemang? När jag skrev min masteruppsats i B&I om digital förmedling (läs folkbiblioteksbloggar) var det ett tydligt misstag som många gjorde - helt plötsligt slutar den som engagerat sig i bloggen, och den dör automatiskt för att ingen tar upp stafettpinnen. Att hitta döda biblioteksbloggar är definitivt ingen utmaning!

- Hur ska sidan nå ut till målgruppen (och såklart varför)? Själv har jag inte kommit särskilt långt på den fronten; för närvarande har sidan drygt 20 "likes", varav merparten är personal på skolan. Men det är bara att härda ut. Viktigast är att ha en plan för hur informationen om sidan ska nå ut till och locka målgruppen. Detta sker bäst i samarbete med lärarna, eftersom de har vardaglig kontakt med kursdeltagarna (om de är målgruppen, det vill säga).

(Det kan ju också vara bra att kolla med ledningen om det finns några riktlinjer för sociala medier och dylikt att förhålla sig till.)

Utöver boktips och uppdateringar om nyinköpt material har jag gjort en del olika typer av inlägg. En vecka postade jag till exempel stadgarna som gällde för biblioteket när skolan invigdes för hundra år sedan, som jag hade turen att hitta i ett biblioteksmagasin i kommunen. Ett annat tema jag börjat på är att skriva om de lite mer märkvärdiga böckerna man ibland hittar undangömda på hyllorna - vett och etikett-böcker från 1960-talet, hobbyböcker från 1970-talet och dylikt. Detta koncept har jag plockat rakt av från en biblioteksblogg som handlade enbart om böckerna de gallrade. Den typen av kuriosa är kanske inte så relevant, men desto roligare! De visar dessutom på biblioteket som en levande organism som utvecklas med åren, och kan ge lite uppskattning åt hyllvärmare som egentligen bara borde kasseras. Den för många otrevliga uppgiften att gallra böcker kan dessutom lättas upp lite på det sättet.
/Andreas Johansson, bibliotekarie Östra Grevie folkhögskola
Foto: Viktor Holm & David Möller.

onsdag 23 april 2014

Världsbokdagen 23 april


















Har sitt ursprung i det katalanska firandet av skyddshelgonet St Göran. Traditionen, som sträcker sig ända till tidigt 1900-tal, var att ge en bok i gåva och få en ros tillbaks. Men det dröjde till 1995 innan dagen utsågs till Världsbok- och upphovsrättsdagen. Beslutet togs av Unesco, FN:s organ som bl.a. arbetar med kulturfrågor. Varför dagen även kom att innefatta upphovsrätten, var ett sätt att uppmärksamma den förändring som sker i en värld som håller på att digitaliseras. Läs mer på Resurssidorna om Världsbokdagen.

onsdag 9 april 2014

Läsningen och vad den gör med oss


Vad händer i oss när vi läser? Ett riktigt intressant samtal från Bokmässan 2014 mellan författaren Kristoffer Leandoer, litteraturvetaren Yvonne Leffler och Cecilia Persson, som bland annat forskat på biblioterapi. Moderator är Sharon Jåma. Passa på nu för programmet försvinner i augusti.

onsdag 2 april 2014

Aino Trosell minns BIFF:s grundare. Christina Garbergs Gunn in memoriam 27 april 2014

Tre år av saknad. En kär vän, en brinnande folkbildare, en älskad mamma, maka, mormor. En passionerad person som gjorde alla rätt, som kämpade och la in en högre växel när Brunnsviks folkhögskola blödde, som tack och lov inte kunde drömma om dess nesliga fall. Att hennes samvetsgrant uppbyggda bibliotek efter hennes död skulle ligga för fäfot och att hennes material redan året efter skulle ligga slängt i en container.
Christina var med om att bygga upp och leda institutionen Boken på arbetsplatsen under de åtta år dessa uppskattade seminarier hölls på Brunnsviks folkhögskola. Hon befann sig högt och lågt under dessa dagar, ständigt inspirerande och glad fast hon borde ha gått på knäna. Hon arbetade dock inte ensam, hon var en i ett team, i den så kallade Fruntimmersgruppen som hjälptes åt att planera och genomföra Boken på arbetsplatsen.
Men så plötsligt en dag var hon inte längre med i denna grupp. Hon fick inte ens en blomsterkvast till tack för åren på Brunnsvik och inte någon förklaring. Hon dög väl inte, så tänkte hon nog, typiskt fruntimmersaktigt. Seminarierna flyttades till Runö folkhögskola och Christina fanns inte längre med i Fruntimmersgruppen, så var det bara.
Hon beklagade sig inte, hon hade vid det laget fullt upp med att försöka styra upp sin kära folkhögskola mot den hårda vinden.
Hon hade tyvärr inte lyckats om hon hade överlevt sin sjukdom. Men det som sedan hände hade inte behövt bli så groteskt och förnedrande.
Minnena är mer levande än de sorgliga resterna efter vår äldsta fackliga bildningsinstitution där Dan Andersson en gång fick sin skolning. Där jag själv har funnit arbetsro och suttit och skrivit, varvat med promenader i den gruvliga, malmtunga miljön. Tysta susar numera träden över en respektingivande epok i vår närhistoria. Bevarat i minnet: Christina och ruschen på Brunnsvik. Till och med dagis fanns där en gång, ständigt kurser och utställningar, bokprat och mysiga samkväm i gamla matsalen, stora evenemang i Brunnsvikshallen. Smedjan, Bikupan, Röda nästet - alla surrade de av liv och folkbildning. En vistelse på Brunnsviks folkhögskola, med sitt förnämliga bibliotek vårdat av Christina, var en lisa för själen. Hit kom LO-medlemmar från hela Sverige för att utbilda sig. Stärkta återvände de till sina arbetsplatser med idéer om kultur och bildning i bagaget.
Alla inspirerande minnen, i tacksamhet bevarade. Också alla frågor. Vilka njuter nu av konsten - den magnifika Amelinmålningen, Dan Andersson-skulpturen som Ivar Lo Johansson personligen överlämnade, alla grafiska blad, målningar och teckningar? All denna konst, var är den nu?
Den viktigaste frågan är dock: hur kunde det gå så illa? Hur kommer det sig att en fattig arbetarrörelse lyckades bygga upp denna anrika institution och driva den med så stor framgång under många händelserika år?
Hur hade man råd då? När man uppenbarligen inte hade det nu?
Eller är förklaringen så simpel och trivial - att enskilda människor i beslutande positioner är bekväma och att allt numera är förlagt till Stockholm? Hela Sverige ska inte leva. Arbetarrörelsens kärntrupp vill vara kvar i huvudstaden och frottera sig med sina egna, konferera hemmavid, inte ge sig iväg på en resa till eftertanke, kultur och samkväm på det gammaldags sättet. Inte känna efter, känna arvet och historien och varför man en gång gjorde dessa uppoffringar. Att arbetare i Bergslagen och annorstädes i Sverige utgjorde basen och förutsättningen för den rörelse som ännu finns.
Men hade man behövt vara så brutal? Kunde inte avvecklingen ha fått ske på ett mer respektfullt vis? Istället sångböcker och bibliotekskort i en container.
Enskilda eldsjälar, inte arbetarrörelsens ledare, såg slutligen till att böckerna räddades.
Allt skulle bara bort som om det ingenting var värt. Som om man skämdes.
Skammen andas där än. I de tomma byggnaderna på den vackraste platsen vid Väsman. De skäms, för att de ingenting är värda för de som hade behövt dem bäst. De skäms för den där naiva tron på allas lika värde och en värld utan girighet och egoism.
Christina Garbergs-Gunn in memoriam. Ja, hon hade velat ha den så här, i tacksamt minne bevarad. Att hon in i det sista stred, för Brunnsviks ära och bevarande. Hon hade uppskattat ett argt memoriam, det vet jag, vredare än det här också, ja säkert.
Från sitt hemliga ställe väntar hon på att någon ska fatta den bortslängda ledarstaven och ta ansvar för en rörelse som inte verkar vilja veta av sitt eget minne och själ.


Aino Trosell

onsdag 26 mars 2014

Boksmörgåsbord



















Har du nån bra bok? säger E han är först, jag hör de andra komma släntrande och vet att de kommer att ställa samma fråga. Då får jag kramp i fantasimusklerna. Lägg till förväntningarna som spretar, tidsbristen, tidigare dåliga erfarenheter av läsning som deltagarna upplevt. Jag får kramp.

Jag har idéer, vet hur man kan hitta fler bra boktips men hur ska jag kunna tipsa om jag inte vet vem jag har framför mig? I alla fall lite grann. Det här förstod en lärarna och hon var dessutom nyfiken på vad hennes elever hade för erfarenhet av läsandet. Så vi gjorde så här:
Eleverna har fyllt i Annas Läsarbiografi om vad de läst, vill läsa, tidigare erfarenheter och vad de vill med sitt läsande med mera. Dessa fick jag läsa och begrunda.

Märkte att en del var högst ovilliga, några läste ofta men påfallande många ville läsa mer. Men vad? Jag fick ledtrådar; någon tyckte om böcker med djur, någon om fotboll, någon ville bli mindre cynisk(!).

Jag började med att leta upp några böcker, inte så tunga, med djur i handlingen. Det blev en liten hög. Fortsatte med andra ämnen; Gäng, ensamma kämpande pojkar, Kärlek (ett måste), fotboll, Övernaturligt, Utmana ödet, Svek, Ingen förstår mig, Sökande inåt, Historiskt, Spänning, Makt i gruppen. Det finns ingen klockren genre, dom går ju i varandra. Djurberättelsen är också spännande, Utmana ödet kan vara en bra kärleksskildring också och så vidare. Det går att kombinera både hit och dit. Och om du vet vem du har framför dej kan du ju välja ut särdrag när du berättar.

Fyra fem böcker i varje hög, den fick inte bli för tung och hög, skulle kännas hanterlig. Skrev lappar som jag vek, som placeringskort ungefär, och satte ovanpå.

Så kom de några stycken elever, precis lagom många ca 6-7 stycken. Fördelen med det var att vi kunde slå oss ner vid bokhögarna och börja prata. Dra ut någon bok och berätta lite. Alltså inte riktade boktips utan mer allmänt. Den som blev sugen började bläddra.

Så receptet är:
* en lärare att samarbeta med
* förförståelse genom läsarbiografierna
* tid att fundera och plocka ihop böcker
* mindre grupper och tid att småprata är ett måste.
Men man får testa sig fram utifrån hur man har det på sin skola i sitt bibliotek.
Det här kan vara en start.

/Annika

fredag 14 mars 2014

Chimamanda Ngozi Adichie - Faran med en enda berättelse

Chimamanda Ngozi Adichie, författare till En halv gul sol, Lila Hibiskus, Det där som nästan kväver dig och Americanah, arbetar med att bygga upp bibliotek och starta skrivskolor i hemlandet. Här talar hon om litteratur och varnar för "den enda berättelsen". Det finns alltid mer att upptäcka och förstå om världen och människorna, genom att förkasta den enda berättelsen. Det finns fler berättelser och "when we reject the single story, when we realize that there is never a single story about any place, we regain a kind of paradise".  

fredag 7 mars 2014

8 mars

Glappet finns kvar. Dags att påminna om ojämlikheten. Såhär kan den se ut



Mer om Internationella kvinnodagen hittar dur på Pedagogiska Resursers temasida

onsdag 5 mars 2014

Temasida om läsfrämjande

Läsfrämjande sysslar vi ständigt med på folkhögskolorna och särskilt på biblioteken. Men nu satsar folkbildningen än mer på läsandet. Pedagogiska Resurser har samlat ihop UR-filmer, lästips för pedagogen, information om lättläst,  hur en hittar till rätt bok, e-böcker och en fin artikel som verkligen skapar skrivlust av tidigare folkhögskollärare Elisabet Norin. Här hittar du temasidan Läsfrämjande

tisdag 25 februari 2014

Läsfrämjande med barnböcker


En klass på min folkhögskola läser svenska med sikte på att längre fram arbeta inom barnomsorgen. En lektion samlas de i biblioteket för att jag ska berätta om barnböcker. Förra terminen läste de bilderböcker och sagor och nu ska alla läsa varsin bok som passar för 7-12-åringar, Hcf- och Hcg-böcker. De ska också ta reda på fakta om författaren och sedan berätta för resten av klassen.

Jag plockar fram ur hyllorna och delar upp i kategorierna "roligt", "fantasi", "mysterier" och "sanna historier".

För tillfället dominerar väl Martin Widbeck och Helena Willis mysterieböcker om deckarna i Valleby alla topplistor över utlånade böcker på folkbiblioteken, så egentligen kanske man inte behöver tipsa om dem. Jag visar ändå Biblioteksmysteriet, eftersom den handlar om en bibliotekarie som är misstänkt för stöld av dyrbara böcker.

Det är kul att få tipsa om barnböcker. Det finns mycket bra barnlitteratur som kan ge läsupplevelser och goda skratt eller några tårar även för vuxna. Jag roas till exempel av Erlend Loes böcker om truckföraren Kurt och blir berörd av Ulf Starks böcker om den lilla pojken Ulf som växer upp i 50-talet. I boken När jag besökte himlen är Ulf vuxen och träffar sina döda föräldrar i himlen. Det är fint och sorgligt. Önskestjärnan av Ingelin Angerborn och Alexander McCall-Smiths böcker om Akimbo innehåller bra historier, som är ganska lättlästa och Katarina Taikons Katitzi har alltid varit en favorit hos mig.

När klassen är klar med sina presentationer några veckor senare kommer också några deltagare tillbaka till biblioteket och frågar efter Katitzi och efter böcker som liknar Monica Zaks Felix gatubarn, efter att de hört sina klasskamrater tala om dem. Det allra bästa läsfrämjandet tror jag är när deltagarna tipsar varandra.

onsdag 19 februari 2014

Bilder som delas kors&tvärs

Vad gäller egentligen. Idag har jag läst två bra upplysande sidor om vad som är ok och om gråzoner som ingen verkar riktigt ha kläm på. Slutsatsen är att försöka följa de regler som finns om du själv skall dela

Vad gäller egentligen om man vill arbeta med bokrecensioner och intenet i skolan.
Från IKT-sidan av Tove Andersson

The corridor of uncertainty - Grey zones of openness
Alastair Creelman resonerar i sin blogg Flexspaningar om hur det kan gå när vi tolkar olika, ibland utifrån ren okunskap.

måndag 17 februari 2014

MIK-rummet

En sajt som vill göra alla mediekompetenta är MIK-rummet. En särskild avdelning finns för bibliotekarier. Om du vill kan du kan gå igenom alla material sedan få ett MIK-intyg.

Det är verkligen en stor sajt med olika rum. Här finns intressanta sidor om journalistik, reklam och informationssökning.



Det är Statens Medieråd som satsar stort på att medvetandegöra i dessa tider då var och en kan publicera men också utsättas för mediernas makt.

MIK-rummet är helt klart värt att lägga en stund på. Och du, tipsa dina lärare!

lördag 15 februari 2014

Bli wikipedian? Kvinnor och Wikipedia

"Drawing for beginners D231"
från Wikimedia Commons
Wikipedia är encyklopedin som kan redigeras av vem som helst. Idén är att samarbete och diskussion mellan användare leder till att gruppen utvecklas i helhet och att konsensus om vad som räknas som neutral kunskap kan uppnås även i svåra frågor. Idén liknar folkbildningstanken. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige vill att fler ska skriva och bidra, för att uppslagsverkets kvalitet ska öka - ju fler desto bättre. Man har räknat ut att det bara är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar på Wikipedia.

På svenska Wikipedia finns det just idag 31 721 biografiska artiklar i kategorin "Kvinnor" och 129 029 artiklar i kategorin "Män". Beror det på att Wikipedia främst skrivs av män? Nio av tio skribenter är män och Axel Pettersson på Wikimedia Sverige tror att det gör att "Kunskapen som återspeglas är systematiskt skev".  Som jämförelse: På Nationalencyklopedins redaktion är en av nio medarbetare kvinna.

Wikimedia Sverige har ett tema som heter Kvinnor och Wikipedia med bland annat texten varför skriver inte kvinnor på Wikipedia? , där man funderar över orsaken till att det mest är män som är aktiva och redigerar, medan kvinnor och män använder sig av informationen i lika stor utsträckning. Kanske kvinnor har en högre tröskel innan de törs gå in och ändra? Man måste ju tro att man har något att bidra med, ett visst mått av expertis, och man suddar bort det någon annan skrivit - här krävs mod och självförtroende. För att rätta till skevheten och för att uppmuntra fler kvinnor att dela med sig av sina kunskaper anordnas skrivstugor för kvinnor på olika orter i Sverige. Aftonbladet rapporterade från en sådan skrivstuga i Stockholm i januari: "Kunskapen blir skev när bara män skriver".  Vid just det tillfället var majoriteten av deltagarna bibliotekarier, för övrigt.

När man tagit mod till sig och skaffat ett användarkonto för att börja skriva på Wikipedia finns det en del att hugga i med. Om man nu inte vill skriva biografiska artiklar över betydelsefulla kvinnor så kan man välja något annat. Här finns artiklar med åtgärdsbehov, artiklar med ifrågasatta uppgifter, eller artiklar som ansetts förvirrande. Man kan välja att ta bort "fluff" eller kolla över källor till vissa artiklar. Eller skriv om Afrika, här saknas artiklar eller också behövs förbättringar. Kanske är det så roligt att skriva och bidra att man till slut blir en riktig wikipedian?


onsdag 5 februari 2014

Läsfrämjande - lättlästa böcker

Från bloggen Vad gör de i biblioteket? hittade jag det här väldigt konkreta tipset av Cilla Dalén om hur man kan jobba med några LL-böcker: En liten läsgrupp. Missa inte länkarna till bokfilmerna lite längre ned på sidan.
Ett tips: om ni blir sugna på att göra bokfilm så är ett tips att använda Videomaten som vi skrivit om tidigare här i bloggen. Ni hittar Videomaten på Pedagogiska Resurser. 

lördag 1 februari 2014

Diverse läsfrämjande


Folkbildningen och folkhögskolorna ska arbeta extra läsfrämjande i år. Hur ska man göra? Säkert sitter det just nu grupper av lärare och bibliotekarier och diskuterar och funderar i hela landet. Författarbesök, bokcirklar eller något annat? Här kommer några länkar till föreningar och andra aktörer som redan främjar läsning.

Kulturrådet

Kulturrådet ger bidrag till läsfrämjande insatser som ska främja kvalitet, mångfald och jämställdhet. Under rubriken beviljade bidrag hittar man olika projekt som kan ge idéer. 

En bok för alla

En bok för alla ger ut billiga böcker för barn och vuxna, och bedriver även läsfrämjande arbete med syftet att öka läsandet och att främja bra litteratur. Föreningen En bok för allas vänner stödjer verksamheten och delar ut pris till läsfrämjare.   

The Garden Reader från Wikimedia Commons

Läsrörelsen

Läsrörelsen är en ideell förening med mottot: "Ge dina barn ett språk". De har olika projekt som syftar till ökat läsande. 

Gläfs

Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan, GLÄFS, vill guida läsare till litterära fackböcker, som en källa till läsglädje och upplevelser. En sida ger tips om vidare läsning.


Författarcentrums författarförmedling

Genom Författarcentrums författarförmedling kommer man i kontakt med författare som kan göra skol- och biblioteksbesök.