söndag 20 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 3: BIFFs kommentarer och tankar framåt


Spännvidden är stor bland landets folkhögskolor, det visar BIFFs biblioteksenkät. Från att inte ha något bibliotek alls till bibliotek bemannade på heltid. Från ödsliga, övergivna boksamlingar till levande bibliotek med samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Från nästan inga pengar alls för bokinköp till bibliotek med digitala kataloger, databaser och en rejäl budget. 

Biblioteksbemanningen sköts i första hand av lärare, sedan övrig personal och i tredje hand av utbildade bibliotekarier. Några skolor svarar att biblioteket är obemannat. Men hur kan man då kalla det för ett bibliotek? BIFF menar att ett skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet och att ett bibliotek omöjligt kan sköta sig självt.

BIFF tror att en framåtblickande folkbildning/folkhögskola i informationssamhället behöver en bibliotekaries kompetens. Vi vet att bibliotekarier i samverkan med lärare kan stötta och stärka kunskapsbildande och läsförmåga.

Vi gläds över de folkhögskolor som insett att bemannade bibliotek tillför kvalitet och vi tror att det är en framsynt ledning som har förstått att biblioteken bidrar till förmågan att skapa egen kunskap, vilket är ett av folkbildningens kännemärken. Aktuell forskning visar också att aktiva bibliotek bidrar till att stärka kunskapsbildandet. Läs Dagens Nyheters debattartiklar i ämnet: Skolbiblioteken allt annat än meningslösa  och Inskärp kravet på bemannade skolbibliotek

Idag dominerar nätet våra deltagares informationsvanor, men träfflistor på Google kräver bearbetning och problematisering. Så tänker man i Lgy11, läroplanen som styr gymnasieskolan, där man menar att man bör arbeta källkritiskt kring varje ämne. Folkhögskolan står fri från generella styrdokument, men att den nya skollagen särskilt trycker på vikten av skolbibliotek borde mana till eftertanke.

BIFFs medlemmar berättar också om vikten av att uppmuntra deltagarna i deras läsning. De bemannade biblioteken jobbar mer och mer med lässtöttande på alla nivåer. 

Folkbildningen har sina rötter i den framväxande demokratin som menar att varje medborgare är delaktig och kan tänka själv. Till detta behövs pålitliga mötesplatser som biblioteken. 

Inga kommentarer: