torsdag 31 oktober 2013

Skolbibliotek i världsklass på folkhögskolan


DIK-förbundet har bra sidor om skolbibliotek. "Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion" enligt DIK. Vikten av bemanning poängteras: "Under ledning av skolbibliotekarie stärker skolbiblioteket elevernas språkliga och digitala kompetens i en multimodal textvärld." I det ökande informationsflödet kan skolbibliotekarien lära eleverna att navigera i denna nya textvärld. 

Även folkhögskolebibliotek kan nomineras till DIK-förbundets utmärkelse Skolbibliotek i världsklass. I frågeformuläret ska man beskriva hur skolbiblioteket fungerar som en pedagogisk funktion, hur biblioteket/skolbibliotekarierna samverkar med lärarna och skolledningen,  samt vilket uppdrag skolbiblioteket fått från ledningen. 

DIK säger att ett skolbibliotek som arbetar under ledning av en skolbibliotekarie:
  • Är en pedagogisk funktion som genom stöd och inspiration ökar elevernas läsfärdigheter.
  • Lär eleverna att källkritiskt navigera i informationsflödet och att hantera sin digitala identitet.
  • Är navet i den digitala kunskapsskolan.

söndag 20 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 3: BIFFs kommentarer och tankar framåt


Spännvidden är stor bland landets folkhögskolor, det visar BIFFs biblioteksenkät. Från att inte ha något bibliotek alls till bibliotek bemannade på heltid. Från ödsliga, övergivna boksamlingar till levande bibliotek med samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Från nästan inga pengar alls för bokinköp till bibliotek med digitala kataloger, databaser och en rejäl budget. 

Biblioteksbemanningen sköts i första hand av lärare, sedan övrig personal och i tredje hand av utbildade bibliotekarier. Några skolor svarar att biblioteket är obemannat. Men hur kan man då kalla det för ett bibliotek? BIFF menar att ett skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet och att ett bibliotek omöjligt kan sköta sig självt.

BIFF tror att en framåtblickande folkbildning/folkhögskola i informationssamhället behöver en bibliotekaries kompetens. Vi vet att bibliotekarier i samverkan med lärare kan stötta och stärka kunskapsbildande och läsförmåga.

Vi gläds över de folkhögskolor som insett att bemannade bibliotek tillför kvalitet och vi tror att det är en framsynt ledning som har förstått att biblioteken bidrar till förmågan att skapa egen kunskap, vilket är ett av folkbildningens kännemärken. Aktuell forskning visar också att aktiva bibliotek bidrar till att stärka kunskapsbildandet. Läs Dagens Nyheters debattartiklar i ämnet: Skolbiblioteken allt annat än meningslösa  och Inskärp kravet på bemannade skolbibliotek

Idag dominerar nätet våra deltagares informationsvanor, men träfflistor på Google kräver bearbetning och problematisering. Så tänker man i Lgy11, läroplanen som styr gymnasieskolan, där man menar att man bör arbeta källkritiskt kring varje ämne. Folkhögskolan står fri från generella styrdokument, men att den nya skollagen särskilt trycker på vikten av skolbibliotek borde mana till eftertanke.

BIFFs medlemmar berättar också om vikten av att uppmuntra deltagarna i deras läsning. De bemannade biblioteken jobbar mer och mer med lässtöttande på alla nivåer. 

Folkbildningen har sina rötter i den framväxande demokratin som menar att varje medborgare är delaktig och kan tänka själv. Till detta behövs pålitliga mötesplatser som biblioteken. 

söndag 13 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 2: Internet, samarbete med folkbibliotek och folkbildningshistoria

Brunnsvik. Foto: Pål-Nils Nilsson. Från databasen Kulturmiljöbild (KMB) 
BIFF genomförde våren 2013 en enkätundersökning för att ta reda på hur det ser ut på folkhögskolebiblioteken runt om i landet. Här redovisas en del av svaren.

Internet ersätter bibliotek 

På många folkhögskolor används nätet alltmer för informationssökning till skolarbeten. En kommentar ur enkäten: ”Eleverna söker fakta på nätet. Det finns mest romaner på hyllorna.” 

Man kan se det som att bibliotek inte behövs längre när Internet finns: ”Idag finns mycket bra användbart material i digital form och de önskar vi att utökas! Materialet aktualiseras allt eftersom så att gammal information blir uppdaterad etc på bättre sätt än i ´statiskt bibliotek´". 

På ett bibliotek används facklitteratur mindre än tidigare, men istället lånas och läses alltmer skönlitteratur: ”Vårt bibliotek håller på ändra inriktning/användningsområde. Vi ser ett minskat användande och behov av traditionell facklitteratur medan utlåningen av skönlitteratur har ökat dramatiskt liksom efterfrågan.” 

Samarbete med folkbibliotek 

En del folkhögskolor samarbetar med folkbiblioteket på orten. Om skolan ligger nära kommunbiblioteket kan detta användas för skolarbeten. 

”Vår utbildade bibliotekarie är också anställd på kommunens bibliotek varför vi har ett fint samarbete med det. Det ligger dessutom bara två kvarter bort.” 

”vi har i Hammarkullen tillgång till ett stadsdelsbibliotek i bottenvåningen i huset vi befinner oss i. Tyvärr samarbetar vi inte så mycket som vi borde, bl a p g a begränsad bemanning på bibl.”  

”Vi informerar våra studerande (och handledare) om bibliotekens tjänster /.../ t.ex. i Sverige. Både det som finns på nätet samt hur de kan använda de lokala biblioteken.” 

”Braheskolans bibliotek fungerar även som ett kommundelsbibliotek i Jönköpings kommun. /…/ Anslag för media kommer både från kommunen och från folkhögskolan.” 

”Vårt skönlitterära bibliotek utvecklas inte längre. Vi har endast två fackbibliotek knutna till våra eftergymnasiala kurser /…/. Vi har inte en chans att hålla ett skönlitterärt bibliotek med önskvärd standard. Det kommunala biblioteket är dock tillfyllest.” 

”det finns en kommunal biblioteksfilial 25 m från skolans dörr.” 


Folkbildningshistoria 

Folkbildningshistoriskt intressanta samlingar finns förstås på flera folkhögskolor.

En kommentar: ”Skolans bibliotek har en hundraårig tradition och en inte minst folkbildningshistoriskt intressant boksamling. Dock har det under lång tid mer eller mindre legat i malpåse. Nu pågår en satsning på att digitalisera beståndet /…/ på ca 10 000 titlar. Under förra året har jag kunnat köpa in ett stort antal titlar och förnya beståndet i många delar.” 

Hur ser det ut på Brunnsviks bokstuga, Sveriges största folkhögskolebibliotek? Det vet vi inte, eftersom vi inte fått svar därifrån. Vi har skrivit förut om situationen på Brunnsviks bokstuga i bloggen. När BIFFs tidigare ordförande Christina Garbergs-Gunn var bibliotekarie på Brunnsvik var bokstugan i alla fall Sveriges största folkhögskolebibliotek.  

Här kan man läsa mer: 
Aftonbladet: Ett kulturarv kastas rakt ner i containern 
Dalarnas tidningar: Kulturskatt slängdes i soporna 
Dalarnas tidningar: De vill bara skapa konflikt
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek: Brunnsvik i våra samlingar

Fortsättning följer.

tisdag 8 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 1



BIFF får ofta frågor om hur läget är på landets folkhögskolebibliotek. Finns det bibliotek och i så fall i vilket grad, vem arbetar och hur mycket pengar har man på olika folkhögskolor? Under våren 2013 genomförde därför BIFF en enkätundersökning som skickades ut till landets 150 folkhögskolor. Vi ska skriva tre blogginlägg om resultaten. Här är det första. 


Enkätsvaren i siffror 

Svaren visar att spännvidden är stor bland landets folkhögskolor. Så här ser det ut:

150 folkhögskolor fick enkäten 
127 skolor har besvarat enkäten 
93 skolor har angett att de har bibliotek 
63 skolor har biblioteket bemannat mer än 1 tim/v. (Ej medräknade ”sporadiskt”, ”aldrig officiellt”, ”vid behov” osv.)
30 skolor har biblioteket bemannat minst 10 timmar per vecka 
15 skolor har en fackutbildad bibliotekarie minst 10 timmar per vecka 


Ansvar och bemanning 


BIFFs enkätundersökning visar alltså att det finns minst 93 folkhögskolebibliotek, av olika storlek. (Några skolor har inte besvarat enkäten, så det kan finnas ett par till). Av dessa 93 är det 9 där ingen ansvarar för biblioteket. Dock ställer lärare och andra upp och håller lite ordning.

Bemanningen varierar från helt obemannat eller sporadisk bemanning, mindre än en timme per vecka, upp till fyrtio timmar (Sundsgården). Ingen skola har heltidsanställd bibliotekarie/biblioteksansvarig. Många bibliotek är öppna även utan bemanning, så de är tillgängliga under skolans öppethållande, eller dygnet runt för boende på skolan. Man kan använda sig av "självutlån" och "självåterlämning". Flera önskar mer tid till biblioteket. 

63 bibliotek uppges vara bemannade, mellan 3-40 timmar per vecka. Det kan vara en lärare, bibliotekarie eller annan personal som ansvarar för biblioteket. 25 bibliotek sköts av fackutbildad bibliotekarie, 46 av lärare och 29 av annan personal. På vissa skolor är det flera olika personalgrupper som tar hand om biblioteken. Det finns också folkhögskolebibliotek som har personal som är både lärare och fackutbildade bibliotekarier (Önnestad, Nyköping, Forsa och Sundbyberg). Övriga som bemannar folkhögskolebiblioteken är t ex ”pensionerad lärare”, ”rektor”, ”vet egentligen inte”, ”gör respektive avdelnings pedagogiska personal”, ”lärare, /…/ ekonomen och ibland kursdeltagare”. Det finns bibliotek som bemannas mer än den den tid som är avsatt: "Min tilldelade bibliotekstid är 8 timmar/vecka. Biblioteket är dock bemannat mer än 8 timmar/vecka. Jag har mitt arbetsrum i anslutning till biblioteket, dörren är alltid öppen och jag finns till hands när jag är i mitt rum."

25 folkhögskolebibliotek uppges vara obemannade. Det kan då finnas en person som är ansvarig för biblioteket, men som inte arbetar där regelbundet. Vissa folkhögskolebibliotek tas förmodligen om hand av eldsjälar, som gör detta utöver sin tjänst. Här är några kommentarer:
”Endast sporadiskt”, “i princip obemannat”, ”endast tillsyn”, ”>1”, ”aldrig officiellt”, “dåligt med bemanning, vi har en liten grupp som beställer böcker och håller lite i ordning. Ingen som får extra betalt för detta eller har det i sin tjänst”. “Ingen tid avsatt för biblioteket, men lärare och andra tittar till det”.

Sparlåga, resursbrist och icke tillgängliga samlingar 


De flesta skolor svarar att den biblioteksansvariga samarbetar med lärarna, men det finns också skolor där man inte samarbetar eftersom tiden inte räcker till, eller av andra orsaker. Svårigheter kan vara resursbrist. Det är brist på utrymme och finns för lite tid avsatt för biblioteket. 

Man kan önska mer tid till biblioteket: ”Biblioteket behöver vara bemannat fler timmar för att kunna användas mer integrerat med den övriga verksamheten. Vi har ett jättefint bibliotek, det är bara fler personaltimmar som behövs.” 

Men det finns också skolor som är nöjda med biblioteket som det är: ”Det är ett väldigt mysigt bibliotek som i stor utsträckning sköter sig självt. Man lånar själv, lämnar tillbaka själv osv.” 


Det finns en del dystra svar i enkäten. Här är några exempel: 
”Skolbiblioteket förfaller pga resursbrist. Vi gör vårt bästa, men i längden är det hela ohållbart utan bibliotekarie”. 

”För tillfället är vårt bibliotek på sparlåga, vi håller på att organisera om. Vi minskar ner och flyttar en del böcker, ännu oklart hur biblioteket ska fungera nästa läsår”. 

”ett före detta, idag ett upplöst bibliotek”. ”Svenskläraren använder böckerna”.

"Biblioteket har pga renovering av undervisningslokaler fungerat som lärosalar. Därefter har lokalen varit uthyrd till kommunal verksamhet, detta har pågått under ca 5 år. Biblioteket har under denna tid inte varit tillgängligt". 

"Ett stort och levande bibliotek"


Det finns även bibliotek som beskrivs som stora och levande och det pågår upprustning och modernisering på olika håll: "Vi håller just på att rusta upp och omorganisera biblioteket /.../ flera personal hjälper till med att sköta det." Det finns engagemang: "Vi har jobbat för att biblioteket skall vara en mysig miljö att vara i. En del grupper möts här, även lektioner ibland."

Vi har tidigare presenterat bilder från ett antal folkhögskolebibliotek här. Läs gärna om biblioteken på Biskops-Arnö, Tärna och Helsjön.

Fortsättning följer.  

tisdag 1 oktober 2013

Det är bibliotekarien som gör en samling böcker och medier till ett bibliotek...


"...Det är bibliotekarien som kan väcka intresse och hjälpa till att finna böcker som ger stöd i alla ämnens läsning. Informationsålderns mest värdefulla kunskap är att kunna hantera information. Varje barn, oavsett var man bor eller vilken skola man går i, har rätt att lära sig söka bland och kritiskt granska den information som sköljer över oss. Vi vill skärpa skollagen så att alla elever får tillgång till bibliotek med utbildad bibliotekarie"...

I DN-artikeln; Alla barn ska ha tillgång till ett skolbibliotek, från 29 september skriver Gustav Fridolin så här insiktsfullt. 

Foto från Malmö Högskolas bibliotek