tisdag 31 december 2013

Blekingegatan 32 av Lena Einhorn

Vi ser fram mot ett år med fokus på läsfrämjande inom folkbildningen. Gott nytt år från BIFF med ett boktips!

Vissa huvudpersoner i böcker tycker jag extra mycket om. Jane Eyre, Katitzi och Emilie i Fogelströms Barn av sin stad är några. Nu har jag hittat en ny favorit: Den unga Greta Garbo i Lena Einhorns Blekingegatan 32. Hon är gåtfull och levnadsglad, samtidigt som hon drar sig undan. Man får följa henne till spännande miljöer, som elev på Dramaten och vid de första filminspelningarna, både i Sverige och senare i USA. Boken kallas dokumentärroman och bygger bland annat på brev och biografier från människor runt Garbo. Men mest är det fantasi förstås.  



Här finns en testfilm, inför en film som aldrig blev av, med Greta Garbo från 1948 hos Filmarkivet.

lördag 7 december 2013

Brunnsviks bokstuga - böckerna på väg att förstöras

Bilden visar elever på Brunnsvik som grupparbetar i Bokstugan.
Foto: Christina Garbergs-Gunn, 2010
Brunnsviks folkhögskola är Sveriges äldsta rörelsefolkhögskola och bokstugan var Sveriges största folkhögskolebibliotek. Där arbetade BIFF:s tidigare ordförande Christina Garbergs-Gunn under mer än 30 år.

Före detta rektorn, Sofie Wiklund, sade till DT.se att nästan alla 46.000 böcker skulle med till Borlänge när skolan flyttade och menade att kritikerna bara var ute för att skapa konflikt, när de var bekymrade över bokstugans öde i skolflytten. Nu får vi veta att böckerna inte alls följt med. De har packats ned i tre containrar  och står ute i fukt och kyla hos en speditionsfirma utanför Norrtälje.

Dalademokraten skriver: Brunnsviks bokstuga möglar och förstörs och Låt inte böckerna ruttna bort! 

Susanna Alakoski uppmanar i tidningen Arbetet att någon folkhögskola ska ta hand om böckerna och rädda den kulturhistoriskt viktiga samlingen: Vem tar över efter Brunnsvik?

Stewe Claeson skrev i en kommentar till ett tidigare inlägg: "att förstöra bokstugan är som att rasera Ales stenar eller Visby ringmur".

Hur kan vi rädda böckerna?

onsdag 27 november 2013

Läsfrämjande pengar till folkhögskolorna

För ett drygt år sedan skrev vi här i bloggen att Litteraturutredningen föreslog att folkbildningen skulle få pengar för läsfrämjande insatser. Eftersom vi vet att bibliotek gör skillnad menade vi kaxigt att de folkhögskolor som har bibliotek har ett försprång inför olika läsinsatser.
Nu har pengarna kommit och skall fördelas, allt enligt en notis på folkbildningsrådets sida:
30 miljoner till läsfrämjande verksamhet.
Glädjande tycker BIFF och hoppas att man delar med sig av goda idéer skolorna emellan. Hör gärna av er om det är något ni vill förmedla!

Man kan läsa böcker på många sätt idag även genom att lyssna. För den som har läsnedsättning kan man få hjälp med ljudböcker. Om det och fler tips får du på ditt bibliotek.



fredag 8 november 2013

Vad är re:flex?






Jo en del av Folkbildningsnätets pedagogiska resurser. re:flex är en nättidning med intressanta artiklar och många praktiska tips för alla som jobbar med lärande på olika sätt men framförallt med nätet. Bra också om vi på folkhögskolorna känner till att det finns en tidskrift som arbetar med en pedagogik kommer att bli än mer betydelsefull framöver. Alla folkhögskolor ska idag kunna visa på olika lärformer. Lyssna på Signhild Håkansson Folkbildningsrådet, video 5 min.

Uppe bland flikarna finns mycket matnyttigt. Vad sägs om blogg- taggar- och twitterskola eller re:flex rekommenderar. Här finns många jättebra tips för dig som jobbar i bibliotek. Till exempel Tove Andersons som berättar om appar för SFI.

Du hittar även re:flex på Pedagogiska Resursers startsida.

torsdag 31 oktober 2013

Skolbibliotek i världsklass på folkhögskolan


DIK-förbundet har bra sidor om skolbibliotek. "Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion" enligt DIK. Vikten av bemanning poängteras: "Under ledning av skolbibliotekarie stärker skolbiblioteket elevernas språkliga och digitala kompetens i en multimodal textvärld." I det ökande informationsflödet kan skolbibliotekarien lära eleverna att navigera i denna nya textvärld. 

Även folkhögskolebibliotek kan nomineras till DIK-förbundets utmärkelse Skolbibliotek i världsklass. I frågeformuläret ska man beskriva hur skolbiblioteket fungerar som en pedagogisk funktion, hur biblioteket/skolbibliotekarierna samverkar med lärarna och skolledningen,  samt vilket uppdrag skolbiblioteket fått från ledningen. 

DIK säger att ett skolbibliotek som arbetar under ledning av en skolbibliotekarie:
  • Är en pedagogisk funktion som genom stöd och inspiration ökar elevernas läsfärdigheter.
  • Lär eleverna att källkritiskt navigera i informationsflödet och att hantera sin digitala identitet.
  • Är navet i den digitala kunskapsskolan.

söndag 20 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 3: BIFFs kommentarer och tankar framåt


Spännvidden är stor bland landets folkhögskolor, det visar BIFFs biblioteksenkät. Från att inte ha något bibliotek alls till bibliotek bemannade på heltid. Från ödsliga, övergivna boksamlingar till levande bibliotek med samarbete mellan lärare och bibliotekarie. Från nästan inga pengar alls för bokinköp till bibliotek med digitala kataloger, databaser och en rejäl budget. 

Biblioteksbemanningen sköts i första hand av lärare, sedan övrig personal och i tredje hand av utbildade bibliotekarier. Några skolor svarar att biblioteket är obemannat. Men hur kan man då kalla det för ett bibliotek? BIFF menar att ett skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet och att ett bibliotek omöjligt kan sköta sig självt.

BIFF tror att en framåtblickande folkbildning/folkhögskola i informationssamhället behöver en bibliotekaries kompetens. Vi vet att bibliotekarier i samverkan med lärare kan stötta och stärka kunskapsbildande och läsförmåga.

Vi gläds över de folkhögskolor som insett att bemannade bibliotek tillför kvalitet och vi tror att det är en framsynt ledning som har förstått att biblioteken bidrar till förmågan att skapa egen kunskap, vilket är ett av folkbildningens kännemärken. Aktuell forskning visar också att aktiva bibliotek bidrar till att stärka kunskapsbildandet. Läs Dagens Nyheters debattartiklar i ämnet: Skolbiblioteken allt annat än meningslösa  och Inskärp kravet på bemannade skolbibliotek

Idag dominerar nätet våra deltagares informationsvanor, men träfflistor på Google kräver bearbetning och problematisering. Så tänker man i Lgy11, läroplanen som styr gymnasieskolan, där man menar att man bör arbeta källkritiskt kring varje ämne. Folkhögskolan står fri från generella styrdokument, men att den nya skollagen särskilt trycker på vikten av skolbibliotek borde mana till eftertanke.

BIFFs medlemmar berättar också om vikten av att uppmuntra deltagarna i deras läsning. De bemannade biblioteken jobbar mer och mer med lässtöttande på alla nivåer. 

Folkbildningen har sina rötter i den framväxande demokratin som menar att varje medborgare är delaktig och kan tänka själv. Till detta behövs pålitliga mötesplatser som biblioteken. 

söndag 13 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 2: Internet, samarbete med folkbibliotek och folkbildningshistoria

Brunnsvik. Foto: Pål-Nils Nilsson. Från databasen Kulturmiljöbild (KMB) 
BIFF genomförde våren 2013 en enkätundersökning för att ta reda på hur det ser ut på folkhögskolebiblioteken runt om i landet. Här redovisas en del av svaren.

Internet ersätter bibliotek 

På många folkhögskolor används nätet alltmer för informationssökning till skolarbeten. En kommentar ur enkäten: ”Eleverna söker fakta på nätet. Det finns mest romaner på hyllorna.” 

Man kan se det som att bibliotek inte behövs längre när Internet finns: ”Idag finns mycket bra användbart material i digital form och de önskar vi att utökas! Materialet aktualiseras allt eftersom så att gammal information blir uppdaterad etc på bättre sätt än i ´statiskt bibliotek´". 

På ett bibliotek används facklitteratur mindre än tidigare, men istället lånas och läses alltmer skönlitteratur: ”Vårt bibliotek håller på ändra inriktning/användningsområde. Vi ser ett minskat användande och behov av traditionell facklitteratur medan utlåningen av skönlitteratur har ökat dramatiskt liksom efterfrågan.” 

Samarbete med folkbibliotek 

En del folkhögskolor samarbetar med folkbiblioteket på orten. Om skolan ligger nära kommunbiblioteket kan detta användas för skolarbeten. 

”Vår utbildade bibliotekarie är också anställd på kommunens bibliotek varför vi har ett fint samarbete med det. Det ligger dessutom bara två kvarter bort.” 

”vi har i Hammarkullen tillgång till ett stadsdelsbibliotek i bottenvåningen i huset vi befinner oss i. Tyvärr samarbetar vi inte så mycket som vi borde, bl a p g a begränsad bemanning på bibl.”  

”Vi informerar våra studerande (och handledare) om bibliotekens tjänster /.../ t.ex. i Sverige. Både det som finns på nätet samt hur de kan använda de lokala biblioteken.” 

”Braheskolans bibliotek fungerar även som ett kommundelsbibliotek i Jönköpings kommun. /…/ Anslag för media kommer både från kommunen och från folkhögskolan.” 

”Vårt skönlitterära bibliotek utvecklas inte längre. Vi har endast två fackbibliotek knutna till våra eftergymnasiala kurser /…/. Vi har inte en chans att hålla ett skönlitterärt bibliotek med önskvärd standard. Det kommunala biblioteket är dock tillfyllest.” 

”det finns en kommunal biblioteksfilial 25 m från skolans dörr.” 


Folkbildningshistoria 

Folkbildningshistoriskt intressanta samlingar finns förstås på flera folkhögskolor.

En kommentar: ”Skolans bibliotek har en hundraårig tradition och en inte minst folkbildningshistoriskt intressant boksamling. Dock har det under lång tid mer eller mindre legat i malpåse. Nu pågår en satsning på att digitalisera beståndet /…/ på ca 10 000 titlar. Under förra året har jag kunnat köpa in ett stort antal titlar och förnya beståndet i många delar.” 

Hur ser det ut på Brunnsviks bokstuga, Sveriges största folkhögskolebibliotek? Det vet vi inte, eftersom vi inte fått svar därifrån. Vi har skrivit förut om situationen på Brunnsviks bokstuga i bloggen. När BIFFs tidigare ordförande Christina Garbergs-Gunn var bibliotekarie på Brunnsvik var bokstugan i alla fall Sveriges största folkhögskolebibliotek.  

Här kan man läsa mer: 
Aftonbladet: Ett kulturarv kastas rakt ner i containern 
Dalarnas tidningar: Kulturskatt slängdes i soporna 
Dalarnas tidningar: De vill bara skapa konflikt
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek: Brunnsvik i våra samlingar

Fortsättning följer.

tisdag 8 oktober 2013

Folkhögskolebibliotek 2013. Del 1



BIFF får ofta frågor om hur läget är på landets folkhögskolebibliotek. Finns det bibliotek och i så fall i vilket grad, vem arbetar och hur mycket pengar har man på olika folkhögskolor? Under våren 2013 genomförde därför BIFF en enkätundersökning som skickades ut till landets 150 folkhögskolor. Vi ska skriva tre blogginlägg om resultaten. Här är det första. 


Enkätsvaren i siffror 

Svaren visar att spännvidden är stor bland landets folkhögskolor. Så här ser det ut:

150 folkhögskolor fick enkäten 
127 skolor har besvarat enkäten 
93 skolor har angett att de har bibliotek 
63 skolor har biblioteket bemannat mer än 1 tim/v. (Ej medräknade ”sporadiskt”, ”aldrig officiellt”, ”vid behov” osv.)
30 skolor har biblioteket bemannat minst 10 timmar per vecka 
15 skolor har en fackutbildad bibliotekarie minst 10 timmar per vecka 


Ansvar och bemanning 


BIFFs enkätundersökning visar alltså att det finns minst 93 folkhögskolebibliotek, av olika storlek. (Några skolor har inte besvarat enkäten, så det kan finnas ett par till). Av dessa 93 är det 9 där ingen ansvarar för biblioteket. Dock ställer lärare och andra upp och håller lite ordning.

Bemanningen varierar från helt obemannat eller sporadisk bemanning, mindre än en timme per vecka, upp till fyrtio timmar (Sundsgården). Ingen skola har heltidsanställd bibliotekarie/biblioteksansvarig. Många bibliotek är öppna även utan bemanning, så de är tillgängliga under skolans öppethållande, eller dygnet runt för boende på skolan. Man kan använda sig av "självutlån" och "självåterlämning". Flera önskar mer tid till biblioteket. 

63 bibliotek uppges vara bemannade, mellan 3-40 timmar per vecka. Det kan vara en lärare, bibliotekarie eller annan personal som ansvarar för biblioteket. 25 bibliotek sköts av fackutbildad bibliotekarie, 46 av lärare och 29 av annan personal. På vissa skolor är det flera olika personalgrupper som tar hand om biblioteken. Det finns också folkhögskolebibliotek som har personal som är både lärare och fackutbildade bibliotekarier (Önnestad, Nyköping, Forsa och Sundbyberg). Övriga som bemannar folkhögskolebiblioteken är t ex ”pensionerad lärare”, ”rektor”, ”vet egentligen inte”, ”gör respektive avdelnings pedagogiska personal”, ”lärare, /…/ ekonomen och ibland kursdeltagare”. Det finns bibliotek som bemannas mer än den den tid som är avsatt: "Min tilldelade bibliotekstid är 8 timmar/vecka. Biblioteket är dock bemannat mer än 8 timmar/vecka. Jag har mitt arbetsrum i anslutning till biblioteket, dörren är alltid öppen och jag finns till hands när jag är i mitt rum."

25 folkhögskolebibliotek uppges vara obemannade. Det kan då finnas en person som är ansvarig för biblioteket, men som inte arbetar där regelbundet. Vissa folkhögskolebibliotek tas förmodligen om hand av eldsjälar, som gör detta utöver sin tjänst. Här är några kommentarer:
”Endast sporadiskt”, “i princip obemannat”, ”endast tillsyn”, ”>1”, ”aldrig officiellt”, “dåligt med bemanning, vi har en liten grupp som beställer böcker och håller lite i ordning. Ingen som får extra betalt för detta eller har det i sin tjänst”. “Ingen tid avsatt för biblioteket, men lärare och andra tittar till det”.

Sparlåga, resursbrist och icke tillgängliga samlingar 


De flesta skolor svarar att den biblioteksansvariga samarbetar med lärarna, men det finns också skolor där man inte samarbetar eftersom tiden inte räcker till, eller av andra orsaker. Svårigheter kan vara resursbrist. Det är brist på utrymme och finns för lite tid avsatt för biblioteket. 

Man kan önska mer tid till biblioteket: ”Biblioteket behöver vara bemannat fler timmar för att kunna användas mer integrerat med den övriga verksamheten. Vi har ett jättefint bibliotek, det är bara fler personaltimmar som behövs.” 

Men det finns också skolor som är nöjda med biblioteket som det är: ”Det är ett väldigt mysigt bibliotek som i stor utsträckning sköter sig självt. Man lånar själv, lämnar tillbaka själv osv.” 


Det finns en del dystra svar i enkäten. Här är några exempel: 
”Skolbiblioteket förfaller pga resursbrist. Vi gör vårt bästa, men i längden är det hela ohållbart utan bibliotekarie”. 

”För tillfället är vårt bibliotek på sparlåga, vi håller på att organisera om. Vi minskar ner och flyttar en del böcker, ännu oklart hur biblioteket ska fungera nästa läsår”. 

”ett före detta, idag ett upplöst bibliotek”. ”Svenskläraren använder böckerna”.

"Biblioteket har pga renovering av undervisningslokaler fungerat som lärosalar. Därefter har lokalen varit uthyrd till kommunal verksamhet, detta har pågått under ca 5 år. Biblioteket har under denna tid inte varit tillgängligt". 

"Ett stort och levande bibliotek"


Det finns även bibliotek som beskrivs som stora och levande och det pågår upprustning och modernisering på olika håll: "Vi håller just på att rusta upp och omorganisera biblioteket /.../ flera personal hjälper till med att sköta det." Det finns engagemang: "Vi har jobbat för att biblioteket skall vara en mysig miljö att vara i. En del grupper möts här, även lektioner ibland."

Vi har tidigare presenterat bilder från ett antal folkhögskolebibliotek här. Läs gärna om biblioteken på Biskops-Arnö, Tärna och Helsjön.

Fortsättning följer.  

tisdag 1 oktober 2013

Det är bibliotekarien som gör en samling böcker och medier till ett bibliotek...


"...Det är bibliotekarien som kan väcka intresse och hjälpa till att finna böcker som ger stöd i alla ämnens läsning. Informationsålderns mest värdefulla kunskap är att kunna hantera information. Varje barn, oavsett var man bor eller vilken skola man går i, har rätt att lära sig söka bland och kritiskt granska den information som sköljer över oss. Vi vill skärpa skollagen så att alla elever får tillgång till bibliotek med utbildad bibliotekarie"...

I DN-artikeln; Alla barn ska ha tillgång till ett skolbibliotek, från 29 september skriver Gustav Fridolin så här insiktsfullt. 

Foto från Malmö Högskolas bibliotek

lördag 14 september 2013

KB - vårt Nationalbibliotek

 






Kungliga biblioteket har sedan några år nationellt ansvar för biblioteksverksamheten i landet. Ja det vill säga den verksamhet som får statliga eller kommunala medel. I vilket fall som helst så kan det vara värt att följa deras informationskanal bloggen Bibliotekssamverkan.
Här kan man bland annat läsa om CFLLs eventuellt kommande flytt till MTM vilket Lättlästutredningen föreslår i inlägget: Centrum för lättläst flyttar till MTM. Mellan raderna kan man ana att viss bokutgivning kan komma att flytta till andra bokförlag.
Vi lägger till bloggen Bibliotekssamverkan till vår länklista.

onsdag 4 september 2013

Om detta må ni berätta - nu som e-bok med filmklipp

















Första versionen av  "Om detta må ni 
berätta trycktes och distribuerades till alla svenska hushåll 1998. Boken reviderades 2009 och ett helt nytt kapitel om Sverige och Förintelsen har lagts till.

I samarbete med UR har man nu gjort en e-boksversion med filmklipp Om detta må ni berätta. Man laddar ner boken via IBookstore.

söndag 18 augusti 2013

Läsinspiration och röstkonst på höstmötet i Kungälv


Dagen innan bokmässan 25 september hoppas jag att vi ses på vårt BIFF-möte på Nordiska Folkhögskolan. Mötet blir något utöver det vanliga! Vi har lyckats fånga upp en av Sveriges skickligaste bokpresentatörer Karna Nyström och hon ska tala om vårt kanske viktigaste verktyg: bokpratet. Hur gör vi för att tända läsgnistan hos de du har framför dig? Senare på kvällen, efter en god middag, bjuder den norska röstkonstnären Ruth Wilhelmine Meyer på en svindlande och ovanlig konsert. Däremellan blir det många tillfällen till mingel över god mat och fika. 

Anmälan görs till Gudrun Ogstedt tel. 0303-20 62 19
gudrun.ogstedt@nordiska.fhsk.se
Välkomna!

söndag 30 juni 2013

Ett skolbibliotek är dess personal




















Med detta kloka och insiktsfulla citat från Litteraturutredningen gör BIFF sommarupphåll. Vi hoppas att få se er på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv 25 september då vi har årsmöte och många spännande programpunkter.

Trevlig sommar!

Bild från Länsbibliotek Östergötland

onsdag 19 juni 2013

Digitala kulturarvsresurser

När jag började arbeta som skolbibliotekarie för tio år sedan blev jag lite förvånad över hur ofta jag fick hjälpa till att söka efter bilder som skulle användas för att illustrera olika skolarbeten. Då letade man i bibliotekets böcker och det var förstås tidskrävande. Det går lättare nu - man gör en bildsökning och får massor med träffar. Att bläddra mellan bilderna kan ta tid nu med, och hur får man använda olika bilder egentligen?

Väljer man bilder som är licensierade enligt Creative Commons system har upphovsmannen talat om vad som får göras med bilden. Läs mer om de olika licenserna här.

Se en film som förklarar:  



Istället för Googles bildsök kan man gå till olika bildarkiv och leta. Fantastiska fotografier finns till exempel hos Digitalt museum, där just nu 22 muséer lägger ut bilder för alla att ta del av.

Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska muséet har en samlingsdatabas med 40.000 bilder för fri nedladdning.

Läs om en workshop om möjligheterna med digitala kulturarvsresurser på .SE och Webbstjärnan.

Från Arkitektur- och designcentrum på Digitalt museum. Foto från Stockholmsutställningen 1930


torsdag 6 juni 2013

Salt & sött

Salt eller bitterljuvt? Just nu håller vi i BIFFs syrelse på att bearbeta svaren från enkäten vi skickat ut till landets alla 150 folkhögskolor. Har man bibliotek, öppettider och hur många timmar det bemannat, av vem och om man samarbetar med lärarna och mm? Vi hoppas hinna summera och få till ett pressmeddelande efter semestrarna. Men lite om läget kan man läsa i notisen här som var införd i BBL - Biblioteksbladet 2013:4. Många folkhögskolor har slutat sina kurser nu i början av juni därför dröjer vårt arbete med enkäten. 



Så till det söta. Snart är programmet för höstmötet på Nordiska folkhögskolan klart. Det blir ett pangbra program med föredrag av litteraturpedagogen Karna Nyström som kommer att tala om hur man gör inspirerande bokpresentationer. På kvällen blir det god mat och musikunderhållning! Kom och träffa kollegor vi brukar har väldigt trevligt! Notera 25 september i era almanackor. Dagen innan bokmässan och det går direktbuss från Kungälv till Mässan.


onsdag 22 maj 2013

Stöd för biblioteksarbetet

Stockholms stad har gjort en verktygslåda för skolbiblioteken - Skolbiblioteksverktyg. Allt ifrån inköp, informationssökning till bokprat. Tanken är att manualer och tips skall finnas för att kunna jobba i sitt skolbibliotek. Ta en stund och kolla igenom det finns säkert något matnyttigt även för oss (trots att mycket rör Stockholms stad och ungdomsskolan) som jobbar med vuxna till ditt bibliotek.

fredag 17 maj 2013

7e-klassare guidar om sociala medier

Du som undrat över hur Instagram, Facebook, YouTube och dayviews fungerar kan sluta undra nu. Här kommer superbra instruktioner från elever i Nacka: Lärararnas guide till sociala medier. 

Deras no-lärare Helena Kvarnsell förmedlar via sin blogg Matteochno.

Presentationerna är gjorda i SlideShare, ett väldigt bra sätt att sprida sina presentationer över nätet.
Varför inte boktips? 

onsdag 15 maj 2013

Alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek!

Läs rapporten Alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek - en skolbibliotekspolitisk översikt. Här finns argument och idéer även för folkhögskolebiblioteken.

Svensk Biblioteksförening har givit Barbro Thomas uppdraget att skriva rapporten. Rykande färsk!

onsdag 24 april 2013

Se konferensen: Svårlöst och lättläst

Synen på lättläst har förändrats. Ett tecken i tiden är konferensen Svårlöst och lättläst som du kan se efteråt, helt eller delvis, i din dator eller mobil. Konferensen tar upp olika aspekter kring läsning och lättläst och hur biblioteken kan spela roll 

På hemsidan, Huddinge bibliotek,  kan du läsa om vilka föreläsare som deltar. Föreläsningen är ett samarbete med Centrum för lättläst, som har en bibliotekssida med tips och information speciellt riktat till biblioteken.

torsdag 18 april 2013

Hej Legimus, hejdå TPB-katalogen

MTMs nya katalog finns nu i en beta-version och heter Legimus. Det kommer från och med nu att bli lättare att ladda ner till sin mobil.

Myndigheten för Tillgängliga medier ansvarar för Legimus. Alla som har rätt att ladda ner talböcker kan använda Legimus.

lördag 13 april 2013

Shuno av Dogge Doggelito

Vi har skrivit flera gånger om Novellix som ger ut noveller styckevis. De små fina häftena är som Pixi-böcker för vuxna. Här är en novell från 2012 som gör ont att läsa och som också kanske passar i undervisningen: Shuno, skriven av Dogge Doggelito.

Det är 1980-tal och Shuno, Tokke, Kaj och Danne ska åka till Obs-varuhuset i Fittja och snatta. Det går dåligt. Man får följa dem på en farlig tunnelbanefärd fram till varuhuset och till skivavdelningen. Sedan in i väktarnas rum när de åker fast.

En lättläst, svart, svart historia som svider långt efter att man läst den.

Kursdeltagare har tyckt om den och en klass läste den i ett tema om mänskliga rättigheter och barnfattigdom.

fredag 5 april 2013

Att rävdiska

Det finns vissa webbsidor som är bra, faktiskt nödvändiga, att ha i bakhuvudet när man jobbar. En är Språkrådets sida, tidigare Svenska Språknämnden. Tycker sidan blivit än mer intressant nu, här finns så mycket att dyka ner i. 

Månadens nyord är Rävdiska. Ordet lades visserligen upp första april men kanske håller för mer än en dag? Vet du vad en läshund eller en memil är? Nyordslistan alltid lika spännande och rolig.

Att skriva bättre är en webbkurs i språkvård. Bra för alla som skriver i sitt arbete och känner för att hyfsa språket.

Under fliken Språkhjälp finns Lexin med oskattbra ordböcker på olika språk, engelska ord på svenska, en frågelåda med svar på språkfrågor.
Teckenspråksfilmer om nyord, klarspråk, minoritetsspråk, språklagen mm.

En Lathund för webbskribenter

Och så klart har Språkrådet också en lättläst presentation.


onsdag 20 mars 2013

BIFF tycker till om Lättläst

Med anledning av den pågående Lättlästutredningen vill BIFF föra fram några synpunkter kring behov och användning av lättlästa texter.

I våra arbeten som folkhögskolebibliotekarier har vi de senaste åren märkt att läsförståelsen minskat av olika anledningar. Därför kan många av våra deltagare inte tillgodogöra sig befintlig information på det sätt de hade önskat. Här avser vi alla slags informations- och upplevelsekanaler; tidskrifter, böcker och Internet (myndigheter i första hand). Vi som arbetar direkt med deltagare i vuxenutbildningen märker att tillgänglighetsfrågorna är viktiga och att det finns ett stort behov av lättlästa texter.

En positiv utveckling är att allt fler myndigheter gör lättlästa versioner av sina webbsidor. Detta är något som vi anser borde genomföras konsekvent, av alla myndigheter. Förutsättningarna för att kunna hålla sig informerad i samhällsfrågor minskar om läsförståelsen brister. Detsamma gäller för möjligheterna att följa med i nyhetsflödet. Här fyller 8 sidor och Nyhetstidningen på lätt svenska en viktig funktion.

Ett gott försök att tillhandahålla lättlästa faktatexter är Nationalencyklopedins enkla texter (vissa av deras artiklar finns i en kort och/eller enkel version). Att abonnera på NE.se innebär dock en stor utgift för ett folkhögskolebibliotek. Vi efterfrågar lättlästa texter i fler av de databaser som skolbibliotek kan abonnera på. Det gäller exempelvis Utrikespolitiska institutets tjänst Landguiden, som kan vara mycket användbar för de studerande men där vi saknar en lättläst version.

Behovet av lättlästa texter finns inom alla de ämnesområden som är aktuella på folkhögskolornas allmänna linjer, såsom historia, samhällskunskap, psykologi, naturkunskap och geografi. Mer specifika ämnesområden där lättläst saknas är hälsa och sjukvård, funktionsnedsättningar, hållbar utveckling, genusfrågor och främlingsfientlighet.

Vid sidan av fler faktatexter efterfrågar vi en större och bredare skönlitterär utgivning. När urvalet är litet kan det vara svårt att hitta böcker som har ett intresseväckande innehåll och samtidigt är på rätt språknivå. Fler nyskrivna böcker i varierade genrer behövs. Bearbetade böcker bör också finnas, men även denna utgivning kan breddas. Klassikerutgivningen skulle exempelvis kunna innehålla fler texter från icke-västerländska litterära traditioner.

Anledningarna till att studerande behöver lättlästa texter varierar stort. Det kan vara läs- o skrivsvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, svenska som andraspråk etcetera. Att försöka tillgodose alla behov i en och samma text kan vara problematiskt. Det är viktigt att inte alltid arbeta utifrån en ”minsta gemensamma nämnare”, utan att också se till de specifika behoven hos olika grupper.

Styrelsen för BIFF, Bibliotek i folkbildning och folkhögskola
2013-03-20

lördag 16 mars 2013

Rapport från folkhögskolebiblioteken


BIFF har skickat ut en enkät till alla folkhögskolor i landet för att få reda på hur det är med folkhögskolebiblioteken just nu. Drygt femtio skolor har svarat så här långt och det ser mycket olika ut på olika skolor. Här kommer en första rapport utifrån svaren.

Det kan vara en lärare, bibliotekarie eller annan personal som ansvarar för biblioteket. På en del skolor är det ingen som ansvarar. Flera önskar mer tid till biblioteket. Bemanningen varierar från helt obemannat eller sporadisk bemanning, mindre än en timme per vecka, upp till trettio timmar. Ingen skola har heltidsanställd bibliotekarie/biblioteksansvarig. Många bibliotek är öppna även utan bemanning, så de är tillgängliga under skolans öppethållande, eller dygnet runt för boende på skolan. Man kan använda sig av "självutlån" och "självåterlämning".

Några bibliotek saknar budget för inköp. Annars varierar det från ca 5.000-200.000 kr/år.

De flesta skolor svarar att den biblioteksansvariga samarbetar med lärarna, men det finns också skolor där man inte samarbetar eftersom tiden inte räcker till, eller av andra orsaker.

Svårigheter kan vara resursbrist. Det är brist på utrymme och finns för lite tid avsatt för biblioteket.

Vi återkommer i ämnet när fler svar kommit in.

måndag 11 mars 2013

Lättlästutredning

Till Folkhögskolor och studieförbund har det skickats ut frågor som rör behovet av lättläst inom folkbildningen. 

Utredningens direktiv
Lättlästutredningen undrar:
• Har ni några synpunkter på de lättlästa böcker och tidningar som finns.
• Är det något som folkhögskolorna respektive studieförbunden använder/tycker behövs?
• Är det något som fattas inom området lättläst?
• Driver ni eller deltar ni i något projekt eller utvecklingsarbete inom området lättläst?
• Har ni några övriga synpunkter på lättläst?

Kolla på era folkhögskolor om de fått de här frågorna som har skickats från Folkbildningsrådet. Svaren skall vara vara FBR tillhanda 20 mars. Bra om bibliotekens synpunkter, tillsammans med lärarnas, kommer fram. Kulturdepartementet ansvarar för utredningen

måndag 25 februari 2013

Hur är läget på folkhögskolebiblioteken?


Vi i Bibliotek i Folkbildning & Folkhögskola vill ta reda på hur det står till med landets folkhögskolebibliotek. Snart skickar vi ut en webbenkät till alla folkhögskolor där vi frågar om biblioteksverksamheten. Finns det bibliotek på skolan? Vem ansvarar? Vilka är öppettiderna? Hur ser bemanningen ut samt vilken budget finns för medieinköp? 
Vi hoppas kunna redovisa resultatet före sommaren. 

Läs här på bloggen!

onsdag 13 februari 2013

Boktips - guldkorn men lite gömda

Bok av Nasrim Taslima
Vill puffa för några ställen med bra boktips som man kanske inte så lätt hittar till om man inte känner till dem.  Internationella biblioteket har en sida om kvinnliga författare från hela världen. Bra med tanke på kommande Internationella kvinnodagen om du vill göra en utställning eller puffa för.

Skoltipswikin. Skolbibliotekarier samlar här ihop listor på böcker och tipsar varandra. Mycket barn- och ungdomsböcker men också massor av tips för oss på Folkhögskolorna. Här är listan på böcker om Adoption.
Och så till den gamla trotjänaren Mölndals Stadsbiblioteks länklista. Har du sett att när du är inne på ett ämne, säg Japan så finns längst ned en länk till böcker, även romaner om ämnet? Länken går till Mölndals egen katalog och här kan man få massor av tips? Det är inte inom alla ämnen som det förekommer boklänkar, men många. Länder, jämställdhet, psykoanalys är några, det finns många fler. Kolla runt och se.

onsdag 30 januari 2013

Filmer om lättlästa böcker



Betyder SFI Svårt för integration? Ja det är ju ironiskt menat förstås men jag blev så fängslad när Birgitta Notlöf, som är Livstyckets vd, berättar om hur kvinnor som inte kan varken läsa eller skriva erövrar svenskan steg för steg. En speciell metod, Wittingmetoden, för hur man kombinerar olika sinnen beskrivs. Detta görs i filmen om boken Vi dricker te och lär oss e som är en LL-bok.

Fler filmer från Centrum för lättläst här

måndag 21 januari 2013

Krig i Norden

Samhällskursen skulle börja jobba med migration. Det visade sig att Janne Tellers bok: Om det var krig i Norden var alldeles utmärkt för att kicka igång ämnet. Boken är ett tankeexperiment om en familj på flykt undan krig. Genom att vända på perspektiven vill Janne Teller få oss att förstå vad det innebär att vara flykting.
Så här gjorde vi. I en hörna av rummet satte vi en läslampa och stol. Jag läste högt, tog ca en halv timma, och eleverna satt ganska nära mig, ögonkontakten var viktig. Direkt efteråt blev det tid för spontana kommentarer och efter kaffet fortsatte samtalet kring varför man kan tvingas fly från sitt land och sin trygghet. Stor hjälp hade vi av lärarhandledningen som finns fritt på nätet från lilla Piratförlaget. Det visade sig att boken var en ögonöppnare för många och diskussionerna pågår än.

Ett bra samarbete mellan lärare och bibliotek.

fredag 18 januari 2013

Gör boktips i Videomaten


Pedagogiska Resurser har ett lätt och enkelt verktyg för att spela in dig själv: Videomaten. Här har jag testat att läsa in ett boktips. 

Du hittar Videomaten under Tjänster på PedRes.
Bara du har en inkopplad kamera och mikrofon så kan du börja använda Videomaten direkt. Du behöver inte ladda ner något program. Spara sedan länken som HTML och spara koden. Klistra sedan in den på er webbsida eller i FaceBoook etc. Du avgör naturligtvis själv hur långt eller kort inlägg du vill göra. Testa Videomaten, det är jättekul. Kom igen!

onsdag 16 januari 2013

Underjordiskt läsande

New York public Library Underground är fint fångade foton på koncentrerade läsare i New Yorks tunnelbanesystem. Bloggen är en riktig glädjespridare


















Det finns en FaceBooksida också