tisdag 27 november 2012

Gläfs - läsa facklitteratur i skolan


Arbeta läsfrämjande med facklitteratur i skolan.

Efter att ha arbetat några år i skolbibliotek har jag lärt mig att verklighetsbaserade historier kan locka till läsning. När kursdeltagare kommer till biblioteket och ska hitta en valfri bok, säger de oftast: "Jag vill ha en sann historia. Det ska vara något som har hänt på riktigt." Biografihyllan är nog den populäraste hyllan och titlar som Gatubarnsmordet av Monica Zak, Ett nytt land utanför mitt fönster av Theodor Kallifatides, Mig äger ingen av Åsa Linderborg, Bortom mammas gata av Alexandra Pascalidou, En blomma i Afrikas öken av Waris Dirie, Dumpad av Per Brinkemo samt LL-boken Nelson Mandela - Herdepojken som blev president av Gunilla Lundgren är på listan över mest utlånade böcker under de senaste tio åren. Bubblare är förstås Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz som kom ut hösten 2011.

Andra fackböcker som lånas flitigt hos oss är LL-böckerna Vanliga sjukdomar av Marianne Wilöf, kokboken Matlådan av Gunilla Lundgren, samt en bok från den lättlästa religionshyllan: Tro, hopp och Koranen av Arne Järtelius. Depression en vanlig sjukdom av Danuta Wasserman har också lånats många gånger.

Hur kan man föra in sakprosa i undervisningen som källa till kunskap och upplevelser för att främja läsutvecklingen? Läs här om ett läsfrämjande projekt initierat av nätverket Gläfs, Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan. Här flyttas fokus i undervisningen från sökteknik till hur elever använder och förstår information, hur man läser och bearbetar en facktext. Skolbibliotekarierna är viktiga och samarbetar nära med lärarna i projektet. I Skolverkets reportage berättar skolbibliotekarien Johanna Pettersson att eleverna blir engagerade och jämför med egna erfarenheter när de får möjlighet att läsa Alexandra Pascalidous reportagebok Bortom mammas gata. 

Bilden kommer från en lektion som en klass hade här i biblioteket och visar böcker som de skulle kunna tänka sig att läsa. Uppgiften var att välja en faktabok i valfritt ämne och det gällde att titta på framsidor, läsa baksidestext och innehållsförteckning. Kursdeltagarna samlades vid psykologi-hyllan och några andra hyllor. Flera valde Nationalencyklopedin och menade att det finns mycket att läsa och lära i de böckerna. Intressant att få veta vilka ämnen som engagerade, och alla kunde också berätta för mig och klasskamraterna hur de valde. Visst kan fackböcker locka till läsning!

fredag 16 november 2012

Biskops-Arnö folkhögskolebibliotek

Folkhögskolan Biskops-Arnö ligger på en liten ö i Mälaren, sex mil från Stockholm och jag besöker skolan och biblioteket en vacker dag på höstlovet.
Till Biskops-Arnö hör byggnader från medeltiden, 1600- och 1700-talet som används för undervisning av folkhögskolan. 

Biskops-Arnö är både en folkhögskola och ett bildnings- och kursinstitut. Skolans huvudman är Föreningen Norden och man arbetar för att genom kultur- och folkbildningsarbete främja och stärka nordiskt samarbete och gemenskap. Här finns också författarskola, samt kurser i foto, film, kultur, bistånd och friskvård. Skolan har även konferensverksamhet och ett vandrarhem på somrarna.  

Gotiska salen från 1300-talet är skolans aula.
Dragonsalen har väggarna täckta av målningar från 1729.



Om biblioteket: Biblioteket består av minst 20.000 volymer, skönlitteratur - prosa, poesi och dramatik - och facklitteratur. Skolan nordiska prägel syns i biblioteket på den stora samlingen av nordisk skönlitteratur på originalspråk. Ett par tusen böcker är skrivna på norska, danska, finlandssvenska, färöiska, grönländska eller samiska. Då biblioteket är mottagare av det norska Kulturrådets skönlitterära litteraturstöd är norsk skönlitteratur mest omfattande. Vidare finns i biblioteket hjälpmedel för informationssökning och släktforskning.

Bibliotekslokalerna ligger centralt i skolan och är ljusa och trivsamma, med utrymmen för både grupparbete och enskild läsning. Det är stort och ljust, ca 400 kvm och det finns ca 400 hyllmeter litteratur. Det är öppet dygnet runt för kursdeltagare och personal.  

Tidningar och Tidskrifter: Man har 120 olika tidskrifter från Sverige och grannländerna och flera dagstidningar, varav några nordiska.  

Specialsamlingar: Biblioteket har fått donationer och gåvor, som Tora Dahls bibliotek och en stor del av Jan Fridegårds boksamling.  

Bemanning: På biblioteket arbetar en bibliotekarie 75% och en biblioteksassistent 50%. Bibliotekarien arbetar läsfrämjande med bland annat bokcirklar. En viktig uppgift, ur ett demokratiskt perspektiv, är att visa på de resurser i form av databaser, e-böcker och så vidare som folkbiblioteken erbjuder.

Många av kursdeltagarna på Författarskolan etablerar sig som författare efter folkhögskoletiden och på ett långt bord ligger böcker som är skrivna av tidigare elever. Jag lämnar Biskops-Arnö med boktipset  Tora Dahls Fosterbarn från 1954.

Läs mer här.

Bokbord med böcker av före detta kursdeltagare.
Skolan har hand om en stor del av Jan Fridegårds boksamling.
Maria Norberg är skolans bibliotekarie



lördag 10 november 2012

Den framtida boken?


E-lib vidgar sina cirklar, nu siktar man mot skolorna i den nya tjänsten ElibU som är tänkt att börja fungera våren 2013. Läs pressmedelandet om deras funderingar kring hur Elib vill utöka sin marknad till skolorna på Elibs blogg

ElibU är en abonnemangstjänst med allmänlitteratur för hela skolgången, från förskolan till gymnasieskolan. Elever och lärare kan läsa och lyssna på böcker i en specialutvecklad webbspelare som är åtkomlig överallt där det finns internetuppkoppling, och som innehåller funktioner som gör det möjligt att dela med sig av sitt läsande till kompisar och ta del av boktips eller instruktioner från läraren. Tjänsten fungerar i alla vanligt förekommande datorer, surfplattor och smartphones.
Många frågor dyker upp i mitt bibliotekariehuvud: Vad kan tjänsten kosta, blir det som på folkbiblioteken att man får betala för varje nerladdad bok? Hur blir det med urvalet? E-libs utbud på biblioteken idag är klart nischat mot bästsäljare. Vad innebär tjänsten för biblioteken? Kan biblioteken vara en samlande kraft här? Hur reagerar kommunerna? De flesta skolor är ju kommunal regi. Tänk om man kunde få önska licensavtal så att små fattiga skolbibliotek kunde få ekonomiskt stöd!

Ja hur kommer det att se ut på skolbiblioteken i framtiden? Här får vi ett tecken. Det är inte säkert att det kommer att funka på det här sättet men att fler och fler tjänster kommer att vara över nätet tror jag inte att det råder någon tvekan om. Tänk Spotify, appar och den explosionsartade mobilanvändningen så förstår ni vad jag menar.

lördag 3 november 2012

Ny bibliotekslag och BIFF

Tärna folkhögskolas bibliotek
BIFF skickade synpunkter på den nya bibliotekslagen till NSG i augusti 2012. Vi är medlemmar i NSG vilka var remissinstans och därmed fick BIFF tillfälle att ge synpunkter. 

BIFF - Bibliotek i folkbildning och folkhögskola svarar

Bakgrund: 
Det finns 150 Folkhögskolor i Sverige. De flesta folkhögskolor (107 st) ägs och drivs av folkrörelser eller andra organisationer. Övriga folkhögskolor ägs och drivs av regioner/landsting (42 st) eller kommuner (1 st). Där det finns bibliotek på folkhögskolorna är de av mycket skiftande kvalitet om man ser till bemanning, resurser etc. Biff gjorde en kartläggning för ca åtta år sedan (läget kan ha ändrats en hel del). Då fanns bibliotek på 2/3 av folkhögskolorna. Drygt tio hade utbildade bibliotekarier. Då fanns en heltidsarbetande utbildad bibliotekarie, idag finns ingen. BIFF (Bibliotek i folkbildning och folkhögskola) har i skrivande stund 106 medlemmar.

Som engagerade inom folkbildningen är det fyra saker som vi särskilt vill reagera på när vi läser förslaget till ny bibliotekslag. 

1   Det första är att folkhögskolebibliotek inte nämns som skolbiblioteksform över huvud taget. [Ds 2012:13, 3.9 s 41f] Detta trots att det finns landstingsdrivna folkhögskolor vilka borde vara intresse för regionbiblioteken. Majoriteten folkhögskolor har rätt att ge grundläggande behörighet (i de allmänna kurserna) till högskolestudier. För ett år sedan sjösattes den nya gymnasiereformen Gy11, som även påverkar folkhögskolornas verksamhet. Högskolans antagningsregler bygger på hur gymnasiet ser ut. För att de studerande på folkhögskola också ska kunna söka till högskolan får folkhögskolan nu ett ”hängavtal”. De flesta gymnasieskolor har bibliotek och deras roll har stärkts i o m den nya skollagen (2010:800). Det är något märkligt att folkhögskolornas behov av bibliotek i det här sammanhanget är totalt osynligt.

2.  Folkbibliotek [2012:13, 3.10, s 42f ]
Väl fungerande folkbibliotek är i dagsläget av största vikt för folkhögskolestuderande, både de som studerar på distans och de som finns på skolorna. Ett livslångt lärande kräver en särskild förståelse för de behov som individen har i olika skeden i sitt kunskapsbyggande. Det kan gälla allt från kännedom om olika slags studier, bibliotekens utrusting, bemötande till framtidsstrategier och samarbeten mellan olika bibliotek. 
Viktigt också att aldrig tumma på avgiftsfriheten och att arbeta vidare med det nationella biblioteksanvaret och upphovsrättsfrågorna. 

3  Andra prioriterade grupper [Ds 2012:13, 3.7.2, s 32ff]
Vi på folkhögskolebiblioteken upplever stort behov av tillgång till olika slags media både för de som har annat modersmål än svenska och för de som av andra anledningar behöver stöd i sitt lärande.

4.  Regional biblioteksverksamhet
Det stöd som lånecentralerna kan ge är ovärderligt för de oss på folkhögskolebiblioteken. Både utbildningsmässigt och i den direkta kontakten för hjälp med frågor av olika slag.


För föreningen BIFF Bibliotek i folkbildning och folkhögskola
Annika Hultén
Ordförande i BIFF
2012-08-15

NSG  är förkortning för Nationella Skolbiblioteksgruppen.