lördag 22 oktober 2011

Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken


Kent Adelmann skriver om en avhandling om ljudboksläsning och ljudbokslyssning av psykologen och ämnesläraren Elizabet-Knip Häggqvist i tidskriften Educare från Malmö högskola (2011:01)

Det muntliga språket är på frammarsch! Ljudteknologin överbryggar skillnader mellan tal- och skriftspråk och lyssnandet erövrar nya språkliga områden.

Först utvecklades talspråket, sedan kom skriftspråket och vi människor var ju lyssnande varelser långt innan vi blev läsare av skriftspråkliga texter.

På 1800-1900-talet kom teknik för att spara och återge ljud och röster, vilket gynnat lyssnandet. Den ljudtekniska utvecklingen med till exempel fonograf, mikrofon, högtalare, radio, bandspelare, tal- och ljudböcker samt talsyntes, artificiellt tal med hjälp av datorer, har gett oss nya sätt att ta del av berättelser. Nu lyssnas det på böcker överallt, i bilen, bussen och på tunnelbanan. Ljudboksförsäljningen ökar kraftigt och når också till grupper som annars inte läser så mycket. Nästan hälften av ljudbokslyssnarna är män. Man kan lyssna på en ljudbok samtidigt som man gör något annat menar förlagen i sin marknadsföring, som ett uttryck för den moderna livsstilen.

Avhandlingen av Elizabet-Knip Häggqvist visar att lässvaga elever genom lyssning klarar svårare titlar än vad den egna läsförmågan medger, vilket ökar läsglädjen och läslusten. Genom lyssningen upplevs en skriven text på ett annat sätt och man får hjälp med tolkning och förståelse genom uppläsarens betoningar, satsmelodi och taltempo.

Lyssnandet öppnar nya möjligheter, det har jag också sett exempel på. En person med dyslexi, som genom skoltid och vuxenliv undvikit böcker och läsning, kan efter att ha upptäckt utbudet av talböcker från Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, bli storläsare och storlåntagare. Man kan bli bokslukare i 60-årsåldern också!







lördag 8 oktober 2011

Bokprat på lättläst

Här fortsätter det lättlästa temat från BIFF:s höstmöte. En klass kommer till biblioteket och jag, som är bibliotekarie, ger tillsammans med läraren boktips som förhoppningsvis ska väcka läslust. Här presenteras böcker som jag vet att låntagare tidigare tyckt om, både skönlitteratur och fackböcker. Alla är utgivna av LL-förlaget.

Sanna: sameflickan från Jokkmokk av Sara Aira Fjällström. LL-förlagets serie om barn i världen är mycket fin. Jag väljer boken som utspelar sig i Sverige. Vackra bilder på snö och renar är exotiskt här i Stockholmstrakten.

Bröllopsdrömmar av Kajsa Asklöf och Rolf Hallin. En kvinna vill gifta sig, men måste först hitta en man. Hon letar på olika platser, finns han på en fest eller kanske i snabbköpet? Lite text och fotografier visar hennes sökande och kanske blir hon gift till slut. En av kursdeltagarna säger att hon gärna kan hjälpa till att hitta en make, vilket väcker munterhet.

Jane Eyre av Charlotte Brontë. Jane Eyre är föräldralös och bor på barnhem. Som vuxen blir hon lärare åt ett barn på den fina gården Thornfield och hon blir dessutom kär i ägaren, herr Rochester. Från husets vind hörs dock konstiga skratt. Berättelsen om den föräldralösa flickan Jane som inte vill leva fattig och lydig är bra också på lättläst svenska. Jane Eyre är en favoritgestalt i litteraturhistorien!

Kameliadamen av Alexandre Dumas. Marguerite är älskarinna till flera rika män och när den unge studenten Armand blir kär i henne, vill hans far stoppa deras möten. Det unga paret måste kämpa för sin kärlek.

Amolle från Niger i Afrika av Görrel Espelund. Ännu en bok ur LL-förlagets serie om barn i världen. Amolle är nomadpojke i Saharaöknen. Han vaktar familjens getter, men vill gärna gå i skolan.

Madame Bovary av Gustave Flaubert. Emma är gift med Charles Bovary, läkare i en liten stad på landet. Hennes liv är grått och trist. Hon har läst för mycket romantiska berättelser och vill därför ha spänning och passion. Hon träffar olika män som hon tror ska kunna ge henne det hon saknar.

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. Jan i Skrolycka får motvilligt en dotter när han redan är gammal. Klara-Fina blir det finaste i hans liv. När hon måste fara till staden för att hjälpa till att försörja familjen blir hans saknad alltför stor.

Kärlek på lasarett av Kristina Lindström. En kärlekshistoria till. Här råkar Lasse ut för en trafikolycka och hamnar på sjukhuset. Där tas han om hand av syster Eva och han blir kär. Mycket bilder och lite text passar för en del läsare.

Anna Karenina av Lev Tolstoj. Anna Karenina är gift och har en son. Ändå blir hon förälskad i greve Vronskij. Om hon lämnar sin man kanske hon också förlorar sitt barn.

Faktaböcker
Tro, hopp och Koranen: muslimer i Sverige av Arne Järtelius. Många vackra bilder och korta berättelser om svenska muslimer. Här får man ta del av vardagsliv och fest.

Nelson Mandela: herdepojken som blev president av Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors. Nelson Mandelas liv är som en saga och när jag säger att det är bibliotekets bästa bok vill många låna den.

Matlådan med smak från hela världen av Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors. En kokbok kan man alltid ha glädje och nytta av. I den här boken bjuder tolv personer på matrecept och berättar om sina liv i Sverige.

Vanliga sjukdomar av Marianne Wilöf. Här beskrivs olika sjukdomar och man får veta vad sjukdomen beror på. Tydliga bilder och goda råd om vad man ska göra när man blir sjuk.

onsdag 5 oktober 2011

Myndighet ryter till om skolbibliotek

Skolinspektionen är den myndighet som skall bevaka landets skolor och deras bibliotek. Nu finns det på deras sida utförlig information om vilka kritierier som gäller för skolbiblioteken. Så tolkar Skolinspektionen nya regler för skolbibliotek. Dessutom säger Skolinspektionens chef Anne-Marie Begler: Skolor kommer att tvingas ha skolbibliotek.

Det är ju himla roligt att landets skolor får det här stödet, dessvärre har folkhögskolebiblioteken hamnat mellan stolarna (igen). Jo jag vet att vi har olika huvudmän och inte styrs av en lag, men det är ju inte någon särskild sorts människor som bedriver studier på landets olika folkhögskolor, det är precis samma medborgare som gått i förskola, gymnasiskola och många vill studera vidare och därmed behöver de bra bibliotek.

Skolbibliotekens status har uppgraderats rejält i och med nya Skollagen och vi får bara hoppas att de som ignorerat, eller inte sett, skolbibliotekens roll och dess personal som en pedagogisk potential tar sej en funderare.

På frågan: Har du tips på hur bibliotekarien kan komma igång med samarbete med övrig skolpersonal? säger Kjell Ahlgren, Skolinspektionen i Länsnytt (se förra blogginlägget):
I första hand måste bibliotekarien komma överens med skolans pedagogiska
ledning om vikten av ett fungerande skolbibliotek. Det är
inte för att öka skolornas kostnader som lagen skärpts, det finns ju
pedagogiska orsaker. Utifrån målet att så många elever som möjligt
ska nå så långt som möjligt ska skolbiblioteket ses som en viktig
resurs för detta. Diskussionen med skolan måste börja där
.

Ännu en glädjande nyhet är att det i veckan berättats om friskolor som fått underkänt av Skolverket p g a att de inte haft några skolbibliotek. Att hänsvisa till att man kan använda kommunens bibliotek räcker inte längre. Dessutom! Tidskriften Folkhögskolan har börjat uppmärksamma läget för landets folkhögskolebibliotek. I nästa nummer kommer en artikel om Maria Norberg på Biskops-Arnös bibliotek och om Biff!

lördag 1 oktober 2011

Länsnytt om skolbibliotek

Regionbiblioteket i Stockholms län ger ut tidskriften Länsnytt. Nya numret innehåller intressanta artiklar om skolbibliotek och kan läsas på nätet.