lördag 22 oktober 2011

Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken


Kent Adelmann skriver om en avhandling om ljudboksläsning och ljudbokslyssning av psykologen och ämnesläraren Elizabet-Knip Häggqvist i tidskriften Educare från Malmö högskola (2011:01)

Det muntliga språket är på frammarsch! Ljudteknologin överbryggar skillnader mellan tal- och skriftspråk och lyssnandet erövrar nya språkliga områden.

Först utvecklades talspråket, sedan kom skriftspråket och vi människor var ju lyssnande varelser långt innan vi blev läsare av skriftspråkliga texter.

På 1800-1900-talet kom teknik för att spara och återge ljud och röster, vilket gynnat lyssnandet. Den ljudtekniska utvecklingen med till exempel fonograf, mikrofon, högtalare, radio, bandspelare, tal- och ljudböcker samt talsyntes, artificiellt tal med hjälp av datorer, har gett oss nya sätt att ta del av berättelser. Nu lyssnas det på böcker överallt, i bilen, bussen och på tunnelbanan. Ljudboksförsäljningen ökar kraftigt och når också till grupper som annars inte läser så mycket. Nästan hälften av ljudbokslyssnarna är män. Man kan lyssna på en ljudbok samtidigt som man gör något annat menar förlagen i sin marknadsföring, som ett uttryck för den moderna livsstilen.

Avhandlingen av Elizabet-Knip Häggqvist visar att lässvaga elever genom lyssning klarar svårare titlar än vad den egna läsförmågan medger, vilket ökar läsglädjen och läslusten. Genom lyssningen upplevs en skriven text på ett annat sätt och man får hjälp med tolkning och förståelse genom uppläsarens betoningar, satsmelodi och taltempo.

Lyssnandet öppnar nya möjligheter, det har jag också sett exempel på. En person med dyslexi, som genom skoltid och vuxenliv undvikit böcker och läsning, kan efter att ha upptäckt utbudet av talböcker från Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, bli storläsare och storlåntagare. Man kan bli bokslukare i 60-årsåldern också!







Inga kommentarer: