fredag 30 december 2011

The Literary Year 2011

Jo det är fullt med tillbakablickar nu, men New Titles 2011 från Kulturrådet var något jag missat tidigare år. En flashig trycksak med mer bild än text men å andra sidan det mesta från poesi till fackböcker. Snygga foton det måste tilläggas. Ett urval såklart - som Jens Liljestrand gjort - men Zlatan är inte med! En av årets mest omtalade böcker och om en internationellt känd person. Kanske fanns den inte vid pressläggningen?
I vilket fall, om du får frågan om några av årets bästa böcker och det står helt still, eller om du får utländska gäster till din folkhögskola kan det vara läge att bläddra i The Literary Year 2011. Kanske har du en eller annan av böckerna i ditt bibliotek?

Redaktör för New Titles 2011 är Helen Sigeland



Fotograferat Amanda Svensson har Andreas Rasmusson

söndag 18 december 2011

Raspiga röster - underbar högläsning till jul!

















Imorgon måndag börjar Sven Wollter läsa Charles Dickens En julsaga i Sveriges Radio P1. I tio dagar kan vi följa den girige Ebenezer Scrooges dröm, som kanske är verklighet vem vet? Den som lyssnar får reda på hur det går. Och som grädde på moset, på julaftons morgon kan vi njuta av Hans Alfredsson som läser Årets julsaga skriven av honom själv. Två favoritröster nästan på samma gång!


Trettio dagars ljudarkiv för den som inte hinner i julbrådskan.

fredag 9 december 2011

Bibblan svarar har svarat på över 500 frågor

Man behöver inte gå eller ringa till ett bibliotek för att få svar på sina frågor, nättjänsten Bibblan svarar som startade i somras har nu svarat på över 500 frågor, många svar ges via Twitter. Det här är väldigt kul av flera skäl. Förutom det uppenbara att man hjälper med att svara på frågor, så sätts bibliotekariernas kompetens i centrum och det hjälper till att synliggöra bibliotekens möjligheter. Dessutom finns frågetjänsten på tio olika språk, vilket lär vara unikt i världen för en bibliotekstjänst.

För skolbibliotekarier med knappt om tid och pengar kan Bibblan svarar också vara kompetensutvecklande. Om man tittar i Bibblan svarar arkivet ser man frågor om allt från Lucky Luke till fästingar, och det kan ju vara lärorikt, men det riktigt viktiga är att man alltid redovisar källorna. Här finns många goda tips. Heja Bibblan svarar!

måndag 5 december 2011

Nätadventskalender med förbjudna böcker

Hittills har äldre och nya klassiker nämnts i The Banned Books, och varför de förbjudits. Bibliotekarierna talar också om vikten av att biblioteken värnar yttrandefriheten.

Det är finska Entressebiblioteket i Esbo, i samarbete med föreningen FAIFE som presenterar en bok per dag. FAIFE står för "IFLA Committee on Freedom of Access to Information and freedom of Expression" och IFLA är den internationella biblioteksorganisationen "The International Federation of Library Associations and Institutions".

onsdag 30 november 2011

Wikis om klassiker & lästips




Med hjälp av wikis kan man expandera ett ämne. Se till exempel på hur Stockholms Mediotek har gjort guider, tips och idéer till klassikerserien Alla tiders klassiker. Texter har skrivits, länkar finns i texterna, ämnesord att leta bland, ibland har film- och ljudklipp har lagts in och annat matnyttigt för den som vill förbereda sin undervisning. Wikis måste underhållas, det är levande sidor. Hoppas att det här initiativet fortsätter och växer vidare.

Om man söker lästips för unga finns Skolbiblistans boktipswiki. Här finns listor på ämnen - från autism till vänskap - som man annars inte kan få tag i om man inte har tillgång till bibliografier, eller om man är ensamarbetande med ont om tid. Klicka på See more och du kommer att förvånas över mängden av ämnen. Boktipswikin är gjord av skolbibliotekarier landet runt, en del av boktipsen är därför avsedda för yngre barn. Boktipswikin är unik, bakom alla dessa boktips finns många lästimmar och kunniga slutsatser.

Vissa sidor måste man ha i bakhuvudet när man jobbar på sitt bibliotek, de här två kan vara några av dem.

fredag 25 november 2011

Dyr klyfta







Halkar in på Centrum för lättlästs blogg och hittar två sidor som jag vill tipsa om. Dels resonerar Camilla Batal kring svårigheter att läsa under rubriken Vad kostar egentligen den digitala klyftan?

... det är egentligen inte läsförmågan som försämras. Däremot ökar hela tiden samhällets krav på att individen ska kunna hantera olika sorters information för att klara vardagen. En stor del av denna informationsutveckling står just webben för.

Kika också in på sidan Forskning och uppsatser där finns intressant läsning för biblioteken.


fredag 18 november 2011

SAOL som app

BBLs nya hemsida läste jag att SAOL ska bli app och ges ut helt gratis. Så nu finns ordlistan att tillgå på flera sätt. Som bok, på nätet och som app i mobilen.
Ännu har ordet app inte dykt upp i SAOL. Applikation är något man gör med nål och tråd. Däremot finns applicera; anbringa, tillämpa och det är väl det närmsta vi kan komma en förklaring till appen. Då är Språkrådet lite snabbare. Här finns ordet app samt en rejäl förklaring till det tekniska begreppet (snart i var och ens mobil?).

SAOL - Svenska Akademins Ordlista ska inte förväxlas med den ständigt växande, och ännu inte avslutade SAOB - ordboken.

söndag 13 november 2011

SM i bokberättande för bibliotekarier 11/11 -11


Man kan tävla i bokprat! I fredags samlades åtta bibliotekarier från hela landet i Rotundan på Stockholms stadsbibliotek för att göra upp om titeln Årets bokberättare. Det ekade i salen när de framträdde och publiken, som antagligen främst bestod av andra bibliotekarier, var entusiastisk.

Alla bibliotekarierna presenterade romanen Människor helt utan betydelse av Johan Kling för en jury som gav poäng. Sedan fick publiken ta del av de tävlandes berättande om valfria romaner, i max tre minuter per bok. Selma Lagerlöf, August Strindberg, Annika Thor och Kerstin Ekman var några av författarna som fick sina verk presenterade. Enligt reglerna skulle det vara romaner av svenska författare som skriver för vuxna. Juryn gav utslag med sifferskyltar och bedömde förmedling av innehåll, engagemang/lust och subjektivt uttryck. Det skulle vara personligt och locka till läsning, som inspiration för läsfrämjande arbete.

Bokberättarna lyckades i alla fall med mig, jag vill gärna läsa flera av deras utvalda böcker, och ävan läsa om några som jag redan klarat av, som Gösta Berlings saga och Kerstin Ekmans Hunden.

Vinnare blev till slut Johanna Härenstam, Stockholms stadsbibliotek.

Arrangör var Stockholms stadsbibliotek i samarbete med Regionbibliotek Stockholm, Biblioteksbladet, Bokcirklar.se och Sveriges författarförbund.

tisdag 1 november 2011

Fräcka & stolta

Två bibliotekarier som gör mej glad och stolt.

FRÅGA BIBLIOTEKARIEN
är en spalt i DN lördag - där Jenny Lindh, bibliotekarie på bibliotek Plattan, svarar på läsarfrågor. Det är en orädd, kul och småfräck bibliotekarie som svarar på frågor om biblioteksdoft, hur böcker slängs eller så uppdaterar hon en behövande med litterära tips inför en dejt. Mycket underhållande!

Sarah Houghton är bibliotekarie på San Rafael Public Library i Kalifornien och skriver i bloggen Librarian in Black. Hon verkar jobba med datorn på en armlängds avstånd dagligdags och brinner för den intellektuella friheten som är en grundbult för biblioteken. Eller hur? Sarah talar också om hur fattiga bibliotek kan jobba med molntjänster, delar Slideshares eller så granskar hon stora drakar som Amazon, (se inslaget här nedan om baksidan av Kindle). Med sina bidrag lyfter Sarah Hounton upp det som annars inte hörs så ofta; princip- och framtidsfrågor. Dessutom ger hon kollegor tips och så är hon debattlysten. Härligt!
Foto: Peter Martin Jørgensen

Kolla nu in Sarah:


Dags att pilla med en YouTube-kanal på Allhelgonalovet?


lördag 22 oktober 2011

Lyssnandets århundrade? Att lyssna på den talande boken


Kent Adelmann skriver om en avhandling om ljudboksläsning och ljudbokslyssning av psykologen och ämnesläraren Elizabet-Knip Häggqvist i tidskriften Educare från Malmö högskola (2011:01)

Det muntliga språket är på frammarsch! Ljudteknologin överbryggar skillnader mellan tal- och skriftspråk och lyssnandet erövrar nya språkliga områden.

Först utvecklades talspråket, sedan kom skriftspråket och vi människor var ju lyssnande varelser långt innan vi blev läsare av skriftspråkliga texter.

På 1800-1900-talet kom teknik för att spara och återge ljud och röster, vilket gynnat lyssnandet. Den ljudtekniska utvecklingen med till exempel fonograf, mikrofon, högtalare, radio, bandspelare, tal- och ljudböcker samt talsyntes, artificiellt tal med hjälp av datorer, har gett oss nya sätt att ta del av berättelser. Nu lyssnas det på böcker överallt, i bilen, bussen och på tunnelbanan. Ljudboksförsäljningen ökar kraftigt och når också till grupper som annars inte läser så mycket. Nästan hälften av ljudbokslyssnarna är män. Man kan lyssna på en ljudbok samtidigt som man gör något annat menar förlagen i sin marknadsföring, som ett uttryck för den moderna livsstilen.

Avhandlingen av Elizabet-Knip Häggqvist visar att lässvaga elever genom lyssning klarar svårare titlar än vad den egna läsförmågan medger, vilket ökar läsglädjen och läslusten. Genom lyssningen upplevs en skriven text på ett annat sätt och man får hjälp med tolkning och förståelse genom uppläsarens betoningar, satsmelodi och taltempo.

Lyssnandet öppnar nya möjligheter, det har jag också sett exempel på. En person med dyslexi, som genom skoltid och vuxenliv undvikit böcker och läsning, kan efter att ha upptäckt utbudet av talböcker från Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, bli storläsare och storlåntagare. Man kan bli bokslukare i 60-årsåldern också!







lördag 8 oktober 2011

Bokprat på lättläst

Här fortsätter det lättlästa temat från BIFF:s höstmöte. En klass kommer till biblioteket och jag, som är bibliotekarie, ger tillsammans med läraren boktips som förhoppningsvis ska väcka läslust. Här presenteras böcker som jag vet att låntagare tidigare tyckt om, både skönlitteratur och fackböcker. Alla är utgivna av LL-förlaget.

Sanna: sameflickan från Jokkmokk av Sara Aira Fjällström. LL-förlagets serie om barn i världen är mycket fin. Jag väljer boken som utspelar sig i Sverige. Vackra bilder på snö och renar är exotiskt här i Stockholmstrakten.

Bröllopsdrömmar av Kajsa Asklöf och Rolf Hallin. En kvinna vill gifta sig, men måste först hitta en man. Hon letar på olika platser, finns han på en fest eller kanske i snabbköpet? Lite text och fotografier visar hennes sökande och kanske blir hon gift till slut. En av kursdeltagarna säger att hon gärna kan hjälpa till att hitta en make, vilket väcker munterhet.

Jane Eyre av Charlotte Brontë. Jane Eyre är föräldralös och bor på barnhem. Som vuxen blir hon lärare åt ett barn på den fina gården Thornfield och hon blir dessutom kär i ägaren, herr Rochester. Från husets vind hörs dock konstiga skratt. Berättelsen om den föräldralösa flickan Jane som inte vill leva fattig och lydig är bra också på lättläst svenska. Jane Eyre är en favoritgestalt i litteraturhistorien!

Kameliadamen av Alexandre Dumas. Marguerite är älskarinna till flera rika män och när den unge studenten Armand blir kär i henne, vill hans far stoppa deras möten. Det unga paret måste kämpa för sin kärlek.

Amolle från Niger i Afrika av Görrel Espelund. Ännu en bok ur LL-förlagets serie om barn i världen. Amolle är nomadpojke i Saharaöknen. Han vaktar familjens getter, men vill gärna gå i skolan.

Madame Bovary av Gustave Flaubert. Emma är gift med Charles Bovary, läkare i en liten stad på landet. Hennes liv är grått och trist. Hon har läst för mycket romantiska berättelser och vill därför ha spänning och passion. Hon träffar olika män som hon tror ska kunna ge henne det hon saknar.

Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. Jan i Skrolycka får motvilligt en dotter när han redan är gammal. Klara-Fina blir det finaste i hans liv. När hon måste fara till staden för att hjälpa till att försörja familjen blir hans saknad alltför stor.

Kärlek på lasarett av Kristina Lindström. En kärlekshistoria till. Här råkar Lasse ut för en trafikolycka och hamnar på sjukhuset. Där tas han om hand av syster Eva och han blir kär. Mycket bilder och lite text passar för en del läsare.

Anna Karenina av Lev Tolstoj. Anna Karenina är gift och har en son. Ändå blir hon förälskad i greve Vronskij. Om hon lämnar sin man kanske hon också förlorar sitt barn.

Faktaböcker
Tro, hopp och Koranen: muslimer i Sverige av Arne Järtelius. Många vackra bilder och korta berättelser om svenska muslimer. Här får man ta del av vardagsliv och fest.

Nelson Mandela: herdepojken som blev president av Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors. Nelson Mandelas liv är som en saga och när jag säger att det är bibliotekets bästa bok vill många låna den.

Matlådan med smak från hela världen av Gunilla Lundgren och Kerstin Gidfors. En kokbok kan man alltid ha glädje och nytta av. I den här boken bjuder tolv personer på matrecept och berättar om sina liv i Sverige.

Vanliga sjukdomar av Marianne Wilöf. Här beskrivs olika sjukdomar och man får veta vad sjukdomen beror på. Tydliga bilder och goda råd om vad man ska göra när man blir sjuk.

onsdag 5 oktober 2011

Myndighet ryter till om skolbibliotek

Skolinspektionen är den myndighet som skall bevaka landets skolor och deras bibliotek. Nu finns det på deras sida utförlig information om vilka kritierier som gäller för skolbiblioteken. Så tolkar Skolinspektionen nya regler för skolbibliotek. Dessutom säger Skolinspektionens chef Anne-Marie Begler: Skolor kommer att tvingas ha skolbibliotek.

Det är ju himla roligt att landets skolor får det här stödet, dessvärre har folkhögskolebiblioteken hamnat mellan stolarna (igen). Jo jag vet att vi har olika huvudmän och inte styrs av en lag, men det är ju inte någon särskild sorts människor som bedriver studier på landets olika folkhögskolor, det är precis samma medborgare som gått i förskola, gymnasiskola och många vill studera vidare och därmed behöver de bra bibliotek.

Skolbibliotekens status har uppgraderats rejält i och med nya Skollagen och vi får bara hoppas att de som ignorerat, eller inte sett, skolbibliotekens roll och dess personal som en pedagogisk potential tar sej en funderare.

På frågan: Har du tips på hur bibliotekarien kan komma igång med samarbete med övrig skolpersonal? säger Kjell Ahlgren, Skolinspektionen i Länsnytt (se förra blogginlägget):
I första hand måste bibliotekarien komma överens med skolans pedagogiska
ledning om vikten av ett fungerande skolbibliotek. Det är
inte för att öka skolornas kostnader som lagen skärpts, det finns ju
pedagogiska orsaker. Utifrån målet att så många elever som möjligt
ska nå så långt som möjligt ska skolbiblioteket ses som en viktig
resurs för detta. Diskussionen med skolan måste börja där
.

Ännu en glädjande nyhet är att det i veckan berättats om friskolor som fått underkänt av Skolverket p g a att de inte haft några skolbibliotek. Att hänsvisa till att man kan använda kommunens bibliotek räcker inte längre. Dessutom! Tidskriften Folkhögskolan har börjat uppmärksamma läget för landets folkhögskolebibliotek. I nästa nummer kommer en artikel om Maria Norberg på Biskops-Arnös bibliotek och om Biff!

lördag 1 oktober 2011

Länsnytt om skolbibliotek

Regionbiblioteket i Stockholms län ger ut tidskriften Länsnytt. Nya numret innehåller intressanta artiklar om skolbibliotek och kan läsas på nätet.


lördag 24 september 2011

Här ligger jag och blöder..

.. är ännu en bok jag inte hunnit att läsa. Vilken tur då att Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld går som radioföljetong i P1 just nu. Alla ljudfiler finns kvar t o m 2 november, varje avsnitt är ca 23 minuter. Du hittar även annat bra att lyssna på under rubriken Radioföljetongen och novellen.

Foto av Robert Nordgren

tisdag 20 september 2011

Uppdaterade Pedagogiska Resurser



Pedagogiska Resurser har fått nytt utseende och förbättrade funktioner. Sökfunktionen är vassare, det är renare layout och du som vant dej vid att titta på UR-material kommer att se dem direkt på sidan (efter folkbildningsinlogg). För den som vill kommentera finns numera även den möjligheten.

onsdag 24 augusti 2011

Wikipedia - några frågor

Hård start för samhällslinjen idag. Det var kunskap om källor på programmet och därmed går det inte att undvika Wikipedia. Jag höll en lektion utifrån nedanstående presentation. Nästa steg var att de skulle leta upp information och fylla på artiklar i Wikipedia, med angivande av källor. Biblan fick stå till tjänst med andra- och tredjehandskällor.





Om du vill jobba mer med Wikipedia eller tipsa om ett lektionsförslag
har jag skrivit mer utförligt på Pedagogiska Resurser: Wikipedia - några frågor

fredag 19 augusti 2011

Novellsommar och hejdå!


Semestern är slut och innan jag åkte till jobbet drog jag ett finger genom dammet på en av boktravarna som legat hemma i sommar och kunde konstatera att min läsarambition var för hög även i år.

Tänker dock tillbaks på den fina nya novellserien utgiven av Novellix. Ambitionen är fyra noveller, fyra gånger per år. Snygga, behändiga och hyfsat billiga (29 kr på Adlibris). I min lokala bokhandel hade de skyltat böckerna med texten "Pixiböcker för vuxna".

De visade sig också vara god läsning. Unni Drougge, Jonas Karlsson, Jens Liljestrand och Maria Sveland är författarna i den första utgivningen. Bland kommande novellförfattare finns bl.a Johanna Thydell, Monika Fagerholm samt Jonas Hassen Khemiri.
De som stannar kvar är Svelands och Karlssons noveller, men jag måste ändå rekommendera dem alla.

Idag är min sista dag som folkhögskolebibliotekarie och därmed lämnar jag även den här bloggen. Tänker inte skriva något tårdrypande om kärleken till och alla åren på folkhögskola och i folkbildning. Ingenting om hjärtefrågan - skolbibliotekets existens! Inte heller om den eminenta föreningen BIFF - Biblioteket i folkhögskola och folkbildning och alla dess medlemmar. Inget om mitt roliga jobb på Pedagogiska Resurser som f ö fått en helt ny kostym. Ingenting om åren på den här bloggen och allt jag lärt mig av mina omvärldsbevakande bloggvänner. Tänker bara sluta här. Hejdå.

torsdag 14 juli 2011

Sommaren är här och vi minns våren på Biskops-Arnö

Nu tar vi lite sommarledigt för att ladda våra uttömda batterier. Under tiden kan man slinka in på vår FaceBook-sida där det poppar upp bilder från vårt vårmöte på Biskops-Arnö lite då o då.
Folkhögskolorna utanför storstäderna ligger ofta vackert belägna men vi undrar nog om inte Biskops-Arnö tar priset. Höj gärna era röster om ni tycker att just er skola ligger vackert. Vi vill besöka fler folkhögskolor med bra skolbibliotek. Ligger de dessutom fint är risken stor att vi förlägger ett möte just dit! Så välkomna med idéer, vi träffas nästa gång i Kungälv på Nordiska dagen före Bokmässan i Göteborg. Ett rykte säger att Biffs ordförande Bodil Alvarsdotter skall tala om barnböcker och genus på mässan! Detta och mycket annat får vi inte missa.
Bilden är från Biskops-Arnö där Märta Tikkanen också var i maj 2011, här med Biffs Bodil Alvarsdotter.



Foto: Annika Hultén

fredag 10 juni 2011

Med svidande strupe på folkhögskolan och i barnlitteraturen

Skolavslutning på folkhögskola kan vara alldeles underbart. Bröstet blir ömt, strupen svider, omöjliga muskler spänns för att inte brista ut i rörelse och gråt. Jag ser varje deltagare, varje ansikte, fyllda till brädden av glädje, vemod, lättnad, upphetsning, vad du vill. Musiken, dansen och sången, verserna, talen och leken. Allt sammanblandas till det som bara en avslutning på en folkhögskola kan vara. Jag tar med mig mina avslutningsminnen från denna underbara folkhögskola in i framtiden.

Det var helt rätt dag att spä på med ett stycke riktigt god bilderbok. Återigen sticker det i bröst och strupe, det stockar sig. Jag ryser fastän hettan vid skrivbordet är tyngande. Jag är berörd långt innanför kläderna. Jag vill köpa en till alla jag bryr mig om.


Boken heter Det röda trädet av Shaun Tan.
Skolan heter Kvinnofolkhögskolan.

Nya villkor för källkritiken...

File-Bosch, Hieronymus - The Garden of Earthly Delights, left panel - Detail pond with fictional creatures (lower right)

.. är en sprillans ny artikel Stefan Pålsson som skriver för Kolla Källan.
Han intervjuar forskare i projeket Exakt. Citerar en bit ur artikeln som jag tycker bekräftar något jag själv iakttagit på min folkhögskola när det gäller hur svårt det kan vara att värdera olika källor.

"... i samtalen med bloggare och wikipedianer blev det tydligt att det både kräver tid och erfarenhet att lära sig vilka skribenter man kan lita på. Det är helt enkelt så att man först efterhand kan bedöma trovärdigheten genom att se hur källorna hanteras, hur tankar och resonemang hänger ihop i blogginläggen och hur diskussionerna går kring ändringar och tillägg i en wikipedia-artikel.

För eleverna i skolan är detta betydligt svårare, på grund av att de både saknar tid och den erfarenhet som behövs. Ofta använder de istället jämförelsen som underlag för sina källkritiska resonemang. En källa betraktas således som trovärdig om den säger samma sak som de flesta andra gör. Det är dock ett bedrägligt sätt att resonera, eftersom uppgifterna kan komma från samma ursprungskälla. Samstämmighet behöver inte betyda att det som sägs är sant...
"
Läs hela artikeln av Stefan Pålsson: Nya villkor för källkritiken

Om bilden: The Garden of Earthly Delights är målad av Hieronymus Bosch (ca 1450-1516) och är hämtad från Wikimedia Commons. Upphovsrätten till bilden har upphört, vilket man kan läsa på Wikimediacommons-sidan (klicka på bilden).

torsdag 26 maj 2011

Bokbloggar som tävlar

Kafka på jobbet är en av tre bloggar som är nominerade till Forma Books Blog Award som är ett bokbloggarpris instiftat av Forma Books. De två andra bokbloggarna är Bokhora och En bokcirkel för alla.

Boksamtal och bokpresentationer att inspireras av.


måndag 16 maj 2011

Om varför det kan vara värt fyra frimärken för att få returnera en bok

Eftersom den här bloggen har högt i tak och stor variation på innehåll, så tänkte jag idag skriva av mig angående en barnbok som jag just "läst".

Boken kom härom dan i en kartong från Barnens bokklubb. En klubb som alla mina barn har hunnit vara med i och just nu är det småbarnsböcker som skickas hem, med tvååringen som mottagare. Oftast gör Barnens bokklubb ett bra urval när de väljer sin månadsbok. Men den här gången var det ett riktigt bottennapp.

Boken är en fransk översättning, författaren heter Xavier Deneux och boken Första fina ordboken . Den gula blanka boken i lagom format för en liten att bläddra i bådar gott. Men ibland räcker det inte att vara snygg.
Boken handlar om två kaniner som heter Max och Moa. På första sidan möter vi kaninen med byxor, Max, samma kanin som ensam stoltserar på bokens omslag. Och därefter, Moa i röd klänning. Inget jätteproblem kanske, men det skaver ändå, stör mig att små barn så tidigt ska tvingas in i föreställningen om hur en flicka och pojke "ska" se ut. Och varför får vi inledningsvis se mycket mer av pojkkaninen än av flickkaninen?

Men värre blir det.

Ett par sidor längre in i boken börjar författaren att bygga upp en värld av dikotomier. Där manliga och kvinnliga egenskaper radas upp på sida efter sida, stereotyper och schabloner som kanske många barn inte känner sig begränsade av nu för tiden, men som de ändå är fullt medvetna om finns och som skapar förväntningar på dem i olika grad.

Här kommer några exempel. "Ibland är max busig. Ibland är han arg" (här välter Max ett gäng klossar). På sidan mittemot sitter Moa och jag läser "Ibland är Moa ledsen och ibland är hon glad". Sen får vi veta att Max har stövlar, snickarbyxor, jacka och tröja medan Moa bär kjol, strumpbyxa, nattlinne och - trosa! Inget fel på trosor, men vad hände med kalsongerna?

Därefter fyller Max två år. Om Moa överhuvudtaget fyller nåt, det får vi inte veta, men Max får iallafall ett rejält kalas.

Sedan fortsätter boken att rapa upp namn på prylar i bästa (värsta) Richard Scarry-anda. Och innan jag nått halvvägs in i boken vet jag att det kommer att vara värt vartenda ett av de fyra frimärkena det kommer att kosta att skicka tillbaks paketet till Barnens bokklubb.

Max är clown, Moa är fé. Max gillar att snickra, Moa ritar en fin stuga. Max både cyklar, kör motorcykel, brandbil, rymdraket och flygplan samt får rida på pappas axlar. Tack och lov får Moa hämta sina vänner i en minibuss. Dessutom hoppar hon i sängen, vilket tydligen kan anses vara en aktivitet som en flicka kan utföra...

I Första fina ordboken ser vi pojkkaninen 28 gånger, medan flickkaninen syns 15 gånger. Att räkna antal hon och han är ett enkelt sätt att göra en genusanalys av en bilderbok, utöver de rent kvalitativa aspekterna.

Det finns mängder av sådana här böcker i hyllor och boklådor. Och jag hoppas fortfarande* att bokförlagen kan börja genusanalysera sina barnböcker. Nej, tacka vet jag bokförlag som tar saken på allvar - t.ex. Olika förlag, Vombat och Sagolika. Ett stort hurra till dom och ett stort blä till Rabén & Sjögren som valt att ge ut boken och till Barnens bokklubb som valt att skicka ut den till tusentals svenska barn.


* När jag skrev min magisteruppsats "Barnbokens kön" för 10 år sedan undersökte jag hur bokförlagen ställde sig till att genusanalysera barnböckerna i sin utgivning. "Oviktigt" och "Genusperspektivet är en modefluga" var ett par av svaren.

onsdag 4 maj 2011

"Tidskriftslyftet"

Det är en imponerande tidskriftshylla vi har i skolans bibliotek. Jag hinner dessvärre inte mer än bläddra i några av tidskrifterna varje månad. Och det är ett dilemma som jag delar med skolans lärare har det visat sig. Under årens lopp har jag luskat med dem om vad som är gångbart i kurserna. Vad använder de själva för egen omvärldsbevakning och fortbildning, vad använder kursdeltagarna i sina studier?

Nu har jag kommit på ett mycket effektivt sätt att ta reda på detta. Nämligen genom en enkät i Google docs. Jag använde jag mig av någon annans instruktion, det finns många som bloggar om hur man gör. På fina Ugglebloggen finns den här instruktionen. Du väljer själv vilka frågor du vill ställa.

Själv lade jag upp alla tidskrifters namn och kopplade frågorna till dem, som t.ex. Känner du till tidskriften? Använder du tidskriften? Antingen ger man givna svarsalternativ, eller så lämnar man det öppet. Sedan delar man enkäten via mejl. Mottagarna klickar på en länk och fyller sedan i enkäten och klickar iväg den så att den hamnar direkt i verktyget. Om man vill skickar man ut både en och två påminnelser och bestämmer själv när verktyget ska sammanställa resultatet i önskvärt diagram eller tabell.

Ok, det är ju inte gjort i en handvändning, men ge det en eftermiddag, så ska du se att det är en otrolig tidssparare. Framför allt vad gäller sammanställningen.

Mitt resultat visade att många av lärarna hade dålig koll på vad biblioteket erbjöd för tidskrifter, samt vad de innehöll. Så jag bjöd in mig på ett lärarråd och tog med mig ett urval av sådant som jag trodde var intressant för dem, pratade lite om tidskrifterna, gav exempel på temanummer och användningsområden. Det var mycket uppskattat och nu börjar det röra lite mer på sig borta på hyllan. Nästa steg är att gå ut i kurserna.

tisdag 26 april 2011

Grymt bra radio..

.. är OBS Teman och kultur- och idédebatter. En fördjupad omvärldsbevakning med kvalitet. Här några hur högen av välgjorda och intressanta program: Tillväxten är den nödvändig?, Banditfilm i Kina, Kultur i Diktatur; Vitryssland, Gaza, Burma och många andra program. Inte att förglömma är radioessäerna . Ladda ner och lyssna! En extra bonus, och något som får ett bibliotekariehjärta att skutta till en aning, är boklistan - en sammanställning från de senaste årens bokpresentationer. Här ser jag böcker som jag aldrig kommer att hinna läsa. Himla bra att någon annan med kunskap har gjort det då. Smaskens!

onsdag 6 april 2011

Biffs vårmöte - ett tillfälle man inte vill missa!


Kära folkhögskolebibliotekariekollegor runt om i landet! Passa på att fortbilda er på Biskops-Arnö folkhögskola i slutet av maj! Det blir kvalificerat prat om digital läsning, Pedagogiska resurser och besök av Märta Tikkanen. I underbar miljö!

Don't miss out!


ps. har du inte fått någon inbjudan? Mejla biff.styrelsen@folkbildning.net så skickar vi en snabbare än snabbast. Glöm inte sista anmälningsdag - 14 april!





tisdag 5 april 2011

Nominera årets skolbibliotek! Kanske ett folkhögskolebibliotek?

Ännu har inget folkhögskolebibliotek nominerats till årets skolbibliotek. Varför? För att många av oss är vana vid att jobba i motvind? För att nedskärningar är ofta förekommande? För att vi har fullt upp med att hävda bibliotekets existens?
Härom dagen hörde jag ännu en folkhögskola som diskuterar bibliotekets vara eller ickevara. Det är oroväckande. Det tyder på brister och okunskap hos skolledningen, om vad biblioteket är och kan vara.
Jag är säker på att det finns folkhögskolebibliotek som fungerar som goda och inspirerande exempel. Där skolledning och personal inser vikten av ett bemannat skolbibliotek och använder det därefter. Kanske är det dags att nominera ett sådant? Eller sitt eget bibliotek om ingen annan har vett?

Här är ett meddelande från NSG - Nationella skolbiblioteksgruppen, där BIFF finns representerade:
Utmärkelsen Årets skolbibliotek har rönt allt större uppmärksamhet.
Under 2011 kommer fokus att riktas mot skolbiblioteken runt om i landet då fr.o.m.1 juli skolbibliotek blir lagstadgade för alla elever!

Nominera årets skolbibliotek
Priset delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen, som består av representanter från så gott som alla aktörer inom skola och bibliotek, inklusive författarorganisationer.

Priset Årets Skolbibliotek 2011 kommer att delas ut den 31 oktober 2011 på Skolforum i Älvsjö .

Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek. Givetvis kan även integrerade skolbibliotek föreslås.
Juryn väljer sedan ut ett antal skolor som blir officiellt nominerade.

Läs mer om utmärkelsen, tidigare pristagare och ansökningsförfarandet på www.skolbiblioteksgruppen.se/arets.htm

tisdag 22 mars 2011

En lycklig folkhögskolebibliotekarie


Självklart är hon redan med i BIFF. Kanske kan vi också övertyga henne om att börja blogga här i framtiden. Hon är nämligen full av tankar och idéer och en inspirerande person. Jag talar om Maria Norberg, ny bibliotekarie på Biskops Arnös Folkhögskola. Just nu förbereder hon BIFFs vårmöte för folkhögskolebibliotekarier som går av stapeln i maj. Lyckliga mej som äntligen ska få åka till Biskops Arnö!
Här finns en artikel om Maria, med rubriken Upplands lyckligaste bibliotekarie.

tisdag 8 mars 2011

En egen dag, ett eget rum

Internationella kvinnodagen. Den märks att intresset för kvinnors rättigheter och jämställdhet är stort. Institutioner, bibliotek, skolor, press, TV. Många vill vara med. På Pedagogiska resurser ligger en uppdaterad temasida för dem som vill fördjupa sig i kvinnoperspektivet.

I dag läser jag en artikel som kopplar ihop kvinnors skrivande och kvinnliga författares chanser med Virginia Woolfs essä "Ett eget rum". Sorglig statistik om litterära utmärkelser för kvinnor, men positiva ord om kvinnliga debutanter. Läs artikeln i sin helhet.

Här i Göteborg händer massor ikväll, men jag hade nog ändå helst varit på Kulturhuset i Stockholm, där Moa Elf Karlén, förläggare på bokförlaget Atlas, leder ett samtal med utgångspunkt i tidigare nämnda essä av Virginia Woolf. På plats finns författarna Maria Sveland, Sara Stridsberg och Fausta Marianovic, samt professorn i idéhistoria Elisabeth Mansén.

Dessutom har Nobelmuseet en temavisning om kvinnliga Nobelpristagare.

måndag 21 februari 2011

Vadå Internet?

Följ "Internetskolan: Vadå Internet?" som börjar i DN idag. Jag tänkte kolla in på sidan för att se om det är något nytt att snappa upp och för att vi på folkhögskolor möter ovana datoranvändare plus att vi i Biff puffat för kampanjen Digidel.

Bild från bildspelet Internet då och nu som ingår i DNs Internetskola

fredag 11 februari 2011

Din stund på jorden...

Nytt inlägg på LÄSLUST-krönikan i DD. "Du är aldrig ensam på jorden" handlar den här gången bl a om arbetarlitteratur.

Kö till Filmarkivet.se


En kämpesuccé som danskarna säger. Sedan Filmarkivet.se öppnades 10 februari har så många velat titta på alla guldkorn att det är trångt om utrymmet och därmed kö till alla filmer. Första dagen hade sidan över 50.000 besökare! Sidan har en föredömlig layout och ingångarna är lockande; tidslinje eller tema, efter namn eller efter popularitet.

Ur texten på sidan:
"På filmarkivet.se har du möjlighet att se unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm, som speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle. Vid lanseringen i februari 2011 ligger 300 filmer ute, och sajten kommer att växa med lika många under året.
Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket".

Filmarkivet skall inte förväxlas med SVTs Öppet Arkiv som är ett arkiv med ett urval TV-inslag från SVT.

tisdag 1 februari 2011

Lite boosting


Boosta är ännu ett nytt inneord. Det betyder ungefär förstärka, förbättra. Idag funderar jag på bibliotekarieboosting. Det finns ju faktiskt mängder av källor till att boosta sig själv eller sitt bibliotek. Inspirationskällor. Nyttokällor. T.ex. är biblfeed en sådan. Den fantastiska ning-nätverksplatsen för bibliotekarier. Som jag dessvärre inte besöker så ofta som det förtjänar. Men idag tog jag en sväng och blev genast informerad och inspirerad. Exempelvis gick jag med i gruppen E-läsning, varpå jag fick veta att det finns en Facebook-grupp som heter Läsplattor och bibliotek! Det jäser verkligen på det området. Jag fick också veta att projektet "Sociala medier - hur funkar..." med bl.a. Regionbibliotek Stockholm, har publicerat en intressant slutrapport som kan laddas ned på ningen. Biblfeed lovar ombyggnad under våren och en "ännu roligare, mer engagerande och mer överskådlig sajt."

Och så dagens upptäckt! Utbudet.se. Vilken pärla! Istället för att först gå in på Konsumentverkets hemsida och beställa material, sedan in på nästa ställe och nästa, så samlar utbudet.se material på ett enda ställe. Ok, alla finns inte här - t.ex. saknar jag Riksdagen och EU-informationen, men istället dyker det upp material jag lätt hade kunnat missa, som exempelvis Stråhattar och batterier, en skrift om kvinnliga företagare genom historien.

Då var jag färdigboostad för idag! Tips på boost mottages tacksamt.

tisdag 25 januari 2011

Digidel 2013 - En kampanj för digital delaktighet i Sverige

Digital delaktighet. Under året som gick fokuserade bl.a. folkbildningen på detta och tillsammans med olika organisationer tas nu fortsatta krafttag inför denna stora utmaning. Nämligen hur vi ska få hela befolkningen digitalt delaktig. Digidel är en kampanj som startade i december 2010 av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE).

"Kampanjen Digidel verkar för en ökad digital delaktighet i Sverige. Vi vill att alla ska våga, vilja och kunna ta del av samhällets digitala tjänster."

Målet är 500 000 nya internetanvändare till slutet av 2013. Man vill även utveckla internetanvändningen för de som redan är användare. Och man vill ha med alla på tåget. Alla ska vi engagera oss - privatpersoner som organisationer. Och jag tänker att alla folkhögskolor och folkhögskolebibliotek förstås har en given plats på det tåget. Här anmäler man sig enkelt. Vidare finns en kunskapsbank som man själv kan vara med att bygga. Jag är mycket nyfiken på att se hur kampanjen utvecklar sig och tänker vara med från början!

lördag 22 januari 2011

Temasidan Omställning


Om man vill studera ämnesöverskridande är det inte alltid som de traditionella ämnena räcker för att täcka in frågeställningarna. Några som är vana att studera tematiskt är folkhögskolorna. Nu har Hola folkhögskola tipsat Resurssidorna om ett sådant problemområde - Omställning - ett högaktuellt ämne med olika slags kriser i färskt minne. Resurssidorna har efter tipset skapat temasidan Omställning.

Idag finns det hur mycket information som helst på nätet men det kan vara av den omfattningen att det kan vara svårt att sovra och hitta guldkornen. Temasidan Omställning är tänkt som ett granskat underlag för den som med sina grupper vill tränga djupare i ämnet och ger tips på filmer, faktaunderlag, organisationer, en hel bok att ladda ner och mycket mer.

Temasidans innehåll kretsar kring följande: Ekonomisk tillväxt anses inte vara en hållbar samhällsmodell och nu talas det om omställning. Detta handlar om att hitta nya sätt för mänsklig utveckling, sätt som tar hänsyn till planeten jordens begränsningar. Kanske måste vi inse att vi har slagit i taket. En mindre del av jordens befolkning kan inte få högre standard i all evighet, medan en stor del av befolkningen lever på och under svältgränsen. Idag finns rörelser som engagerar sig i omställningsfrågan på olika sätt. Att göra sig oberoende av fossila bränsle och att öka öka den ekologiska hushållningen är centralt inom dessa rörelser.

Till temasidan Omställning
Om arbetet med temasidan och tankarna bakom

tisdag 11 januari 2011

Några tankar om att läsa digitalt
















Jag har testat två olika digitala läsapparater; iRiver Story och en Android telefon. Allt fler låtagare har tillgång till s.k. smartphones och med det föds många nya läsmöjligheter som bibliotekarien omfamnar.

iRiver Story, är något slags Kindle-Look-A-Like, alltså Amazons storsäljare i USA. Den är lätt att använda och har en skärm som inte tröttar ut ögonen. Den lider visserligen av att den redan känns föråldrad. Med det menar jag känslan i själva handhavandet; den svarar med viss fördröjning i knapptryckningarna och skärmkänslan påminner en del om en 286:a med CGA-skärm från slutet av 80-talet. Kommer man väl förbi detta är det en rätt behaglig upplevelse. iRiver Story har fått bra recensioner, t.ex. Här och Här. iRiver Story accepterar även ljudfiler, vilket möjliggör musiklyssning eller ljudböcker i en och samma apparat. En senare version har s.k. touch screen, som är mer bekant för dem som använder smartphones.

Jag har använt en s.k. Android telefon, bl.a. som läsplatta, sedan december och faktiskt fastnat för det. Den bjuder på fullgod läsning, trots sin ringa storlek, med hjälp av olika app:ar som går att ladda hem gratis. Till Android heter den bästa app:en Aldiko, till Apples produkter heter den Sanza. Skärmen är klart mindre men det avhjälps genom att det går att förstora texten med ett lätt handsvep, istället för att behöva trixa mellan olika menyer. En annan fördel är den trevliga bladvändarfunktionen som fungerar ypperligt, och färgskärmen som ger en större läsglädje än iRiverns retrokänsla. Att tillhandahålla böcker för läsning i mobilen är ett ypperligt tillfälle att hitta nya läsare, framför allt yngre, tänker

Boksortimentet är fortfarande något begränsat på svenska. På engelska däremot dräller det av gratisböcker på nätet, främst klassiker med utgången upphovsrätt. Bara att ta för sig.

Här finns ytterligare exempel på olika läsplattor och app:ar [på engelska]

onsdag 5 januari 2011

Nytt år, ny skrud

Vi firar Folkhögskolebibliotekens bloggs 3-årsdag med en ny framtoning! Vi tapetserar bloggen i varmröd medaljongtapet, för att värma våra kalla tår och frostnypna kinder. Röd medaljong är oslagbart i kombination med yllestrumpor, rykande buljong och läsning eller I-padmissbrukande i fåtölj med slapp stoppning. Och tänk bara dammiga boktravar mot den tapeten! Och ombyte förnöjer! Kanske skaffar vi oss en vårskrud när det knoppas, vem vet!

Vi ska fortsätta dela med oss av litterära, kulturella, politiska, bildande, reflekterande blogginlägg under det kommande året. På dessa tre åren har bloggen genererat hela 500 blogginlägg! För mig personligen är bloggen fortbildning och nöje i ett paket. Jag har lärt mig massor av mina kollegor och fått enormt många värdefulla tips och insikter av deras inlägg. Jag bläddrar lite i arkivet och hittar inlägg om nu gamla nyheter som Creative commons, Google books, Second life (vad i hela världen hände där, finns det kvar??) och mängder av andra nya begrepp. Vi har diskuterat informationskompetens, folkbildning, media, bibliotekspolitik och mycket mer.

Christina Garbergs-Gunn från Brunnsvik folkhögskola skriver ofta lyriska inlägg om poeter och arbetarlitteratur samt berättar om sina konstupplevelser, från när och fjärran. Att värna om den smala litteraturen och författarna som inte ligger på de stora förlagen är Christinas grej. Annika Hultén, Blekinge läns folkhögskola, som är en fena på informationssökning och källkritik, snappar ofta upp det senaste och delar med sig av sina erfarenheter. Maken till informationskompetens har sällan skådats! Och vårt senaste tillskott, Erik Hellman, Nordiska folkhögskolan, bidrar med nya ord och tankar från sin horisont. Ofta med litterära förtecken. Jag längtar redan efter fler inlägg från honom! Förhoppningsvis kommer dessutom ytterligare en bloggare att flytta in i år. Själv är jag högt och lågt, här och där. Skrattar gott åt ett gammalt inlägg där jag desperat läser mig igenom nätterna i väntan på att föda barn.

Att hålla bloggen lite saklig och opersonlig vet jag att vi pratade om när vi drog igång. Så att det inte blev en snackeblogg om folks privata världar. Och visst, det kan väl diskuteras. Tycke och smak är ju högst personligt. Och i detta nu är jag knappast opersonlig. Så min sammanfattning av Folkhögskolebibliotekets blogg är att det är en högst personlig blogg, eftersom vi som skriver här är av olika personligheter. Men det är en aktuell och seriös blogg, där det läggs stor vikt att lyfta det som är viktigt inom den värld där bibliotek och folkbildning möts.
Så, gott nytt bloggår!
Hälsar

Bodil Alvarsdotter, Kvinnofolkhögskolan

tisdag 4 januari 2011

Här ligger jag och hyllar Här ligger jag och blöder


Ibland återfaller jag till det lilla barnets behov av bekräftelse. Det blir jag varse om i olika situationer. Kan vara t.ex. när någon säger, "du, tack för att du tipsade om den där boken, den var ju helt fantastisk!" eller "den där sajten du hittade åt mig hjälpte mig oerhört!". Kan också vara en bloggare som skriver att Folkhögskolebibliotekens blogg är en vacker och läsvärd blogg! Se här bara! Det är då jag vill hamra intensivt på gilla-knappen. Och på tal om gilla-knappen, så kräver den här julläsningen större uppmärksamhet än så. En fanfar, ett fyrverkeri!

Årets Augustpristagare för barn- och ungdomsromanen Här ligger jag och blöder heter Jenny Jägerfeld och hennes behov av bekräftelse är förhoppningsvis inte överdrivet stort efter pressens otaliga hyllningar av hennes bok.

Jag gillar inledningen, slutet och allt däremellan. Jag gillar kasten mellan skratt och gråt och allt däremellan. Jag gillar tonen, humorn, svärtan. En ungdomsbok för alla vuxna, med yta och djup och ett ämne som berör. Jag tänker inte skriva vad boken handlar om, för om du som läser detta av en händelse inte tidigare läst om boken, får du snart reda på handlingen när du väl har den i din hand:-)

Längtar efter det första tillfället då jag ska vifta med den framför någon läsglad eller läsovillig folkhögskoledeltagare. Kanske när skolan startar på måndag!

Europeisk litteratur?


















New York Times recenserar antologin BEST EUROPEAN FICTION 2011 och ställer frågan: finns det något som kan kallas "europeisk litteratur"? Redaktören Aleksandar Hemon menar att det finns en litteratur i Europa som överbryggar de stora kulturella, språkliga och politiska skillnaderna. Kanske är det en amerikansk idé om vad den europeiska litteraturen handlar om? Det är hur som helst intressant att som europé bli definierad utifrån, det kanske lär oss något om den europeiska identiteten, om det nu finns någon sådan.