tisdag 9 juni 2009

En öppen stad - politisk poesi

Jag plockar ner info om EU-valet på utställningsskärmen i Bokstugan och nitar i stället upp en färsk reflektion från Stefan Eklund i SvD: "Kulturen kan aldrig mätas". Så sant! Jag plockar fram titlar av Ragnar Thoursie: Kråkorna skrattar; Elefantsjukan och En öppen stad ej en befästad bygger vi gemensamt, den sistnämnda en samlingsvolym från Ellerströms med insiktsfull efterskrift av Göran Greider.

Över tidens sus i tallar, över årens flykt
på fjädermolnets vinge bred och stark,
trår från natt till dag, från nöd till
frihet ifrån fruktan den strävan
som är lika för oss alla. En öppen stad,
ej en befästad, bygger vi gemensamt.
- Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet.

De ofta citerade slutraderna i Ragnar Thoursies
”Sundbybergs-prologen” förknippas starkt med Olof Palme som använde raderna första gången i ett tal 1965. Han återvände till dikten flera gånger, så även i öppningsanförandet på sin allra sista partikongress 1985.

Dikten har blivit ett slags programpoesi inom socialdemokratin. Vem vet, kanske framgent
”Så brytes / sfäriskt ljus mot ljus instängt i rum och kök; / så begraves ensamhet i levande gemenskap / och upphävs lagen om en evig motsats”. Foto: cgg

Inga kommentarer: