Längtan efter bibliotekarien?

Bibliotek och bibliotekarier förekommer ofta i filmer. I filmatiseringen av boken Grabben i graven bredvid blir kulturkoftan Desirée, som naturligtvis är bibliotekarie, kär i bonden Benny. Men det finns fler, massor med filmer där bibliotekarier finns med. Man har till och med skrivit om fenomenet.
En amerikansk kollega, Steven J. Schmidt har listat de han tycker är de tio bästa filmerna. Självklart finns bibliotek och bibliotekarier på YouTube också. Här gillar jag särskilt bannern: The FBI has not been here yet, som en kommentar till vad som kunde hända på amerikanska bibliotek efter det att USA instiftade The Patriot Act 2001.
För den som inte nöjer sej med filmer eller böcker finns nu också möjlighet att skaffa en docka med tillhörande accessoarer eller varför inte en tatuering som du kan byta när andan faller på?
Respekten för damen med knut i nacken verkar vara borta, och skönt är det men jag kan ändå inte låta bli att undra över denna "förtjusning" för vår yrkesroll.

Att vara eller inte vara...

Att arbeta som lärare och bibliotekarie på en folkhögskola innebär varierande uppgifter. I morgon söndag - första dan med sommartid - drar jag till Stockholm för att köra en "Att informera-kurs" på Långholmens folkhögskola. Det ska bli spännande att möta fackligt aktiva människor från fem olika LO-förbund. Onsdan innan påsk blev det också ett stockholmsbesök - då med Allmänna kursen som besökte Cosmonova och såg Hamlet på Dramaten, världens mest spelade pjäs. Den versionen vi såg, efter att ha vandrat runt i nationalscenens kulisser, hade en helt ny översättning som ännu inte finns i bokform.

Dessemellan i veckan några fjärrlån om genmanipulation och körkortsteori på arabiska, svensklektion för åtta olika nationaliteter, konstförmedling till Arbetets museum + handledning av folkhögskoleelever som söker litteratur för såväl studier som fri läsning. En forskare ringer och vill ha info om Brunnsviks numera nedlagda mediakurser och mitt i alltihopa krånglar kopieringsapparaten samtidigt som två invandrarelever frågar vad ordet "kul" betyder och vad som menas med "gärna". Att jobba på folkhögskolebibliotek är minst sagt omväxlande, roligt, dvs kul!

BiS och Arbetarhistoria

Tidskriftsfloran är stor. Kolla och länka gärna till tidskrift.nu där alla kulturtidskrifter presenteras. En av de små radikala publikationer som bör finnas i varje folkhögskolebibliotek är BiS - Bibliotek i Samhälle. I senaste numret finns bl a en blänkare om Brunnsvik, skriven av Kalle Lajala, bibliotekarie på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. ARAB, som arkivet och biblioteket benämns, är värt ett besök både via webben och i Stockholm. Att dess tidskrift Arbetarhistoria finns i bibliotekens hyllor är en självklarhet!

78 % boknörd - det är jag det!

Kanske är jag inte målgruppen, men ändå...
Boknördtest

Analogt inte helt ute än

När våra svenska museer skall dokumentera fotograferar de både med digitalkamera men också med en mekanisk analog dito.
En arkivarie jag träffade sa: de foton vi har från början av 1900-talet är fortfarande i mycket gott skick och vi kan använda dem än idag men hur länge håller de digitala bilderna? Det vet vi inte.
En cd eller dvd håller inte i mer än ca tio år, det du har på en disk måste du konvertera hela tiden så fort tekniken förändras. Så hur blir det med de digitala formaten i framtiden? Kanske är det bäst att du överför till papper de bilder du är riktigt rädd om? Pappret verkar vara det vi kan hålla i än ett tag.

Karin + Åsa = AB++

"Bra kulturjournalistik är ifrågasättande, humoristiskt, infallsrik och självständig, men också med en intellektuell hederlighet."

Den deklarationen gör Sveriges Radios Karin Magnusson (bild) som tillsammans med Åsa Linderborg blir nytt ledarteam för Aftonbladets kultursida. Karin kulturchef och Åsa biträdande. Det bådar gott!

Läs och lyssna till två skarpa kvinnor.

Pornografi för bibliotekarier?

Jag vaknade till av att jag fick boken i huvudet. Somnade mitt i avsnittet om metasöktjänster. Inte för att det var tråkigt, utan för att klockan var en bra bit efter midnatt. Tänk att det är så kul att läsa om den osynliga webben, sökstrategier och annat bibliotekarienördigt! En kollega (lärare) trodde inte sina ögon; "Vaddå, finns det böcker om hur man söker på Internet??". Jo...typ flera. Boken heter "Effektivare informationssökning på webben : handbok i konsten att söka information" av Jonas Fransson. Omslaget är inte upphetsande, men vänta tills du börjar bläddra! Här recenserar en bibliotekarie boken!

Silvriga snäckor & kvinnliga former

I stället för blåsippor mötte jag snö på Själland. När jag sen efter påsk kom åter till Sverige sprang jag av en slump på Suzanne Bröggers snäcka.

Tjugo kvinnliga smeder har i en stor vårsatsning skapat smycken till färgstarka medsystrar. En av dem - en silvrig snäcka, se bilden - tillägnas den danska författaren. Det var den broschen, den snäckan, jag nu såg hos Nutida Svenskt Silver i Stockholm.

På den 45-åriga föreningens webbsida får man veta mer om konstnärerna, föremålen, förebilderna + info om tidigare, pågående och kommande verksamhet. Till just den här sinnliga utställningen som ska vandra vidare till bl a Linköping och Norrköping hör dessutom en bok vilken i ord och bild dokumenterar de tankar som styrt guld- och silversmederna i deras arbete. Härliga bilder, fantastiska smycken!

Poetisk liten ört

På folkhögskolebibliotekens digitala konferens på Folkbildningsnätet finns en färsk blänkare om BIFFs vårmöte 19-21 maj i Ljungskile. Då strålar läsglada folkbildare från hela landet samman. Vi som var med när BIFF bildades i juni 1997 minns med förtjusning hur Stefan Edman visade på nagelört och läste poesi så att såväl grässtrån som bibliotekarier svajade. Även i år blir det dikter i gräset med välkänd miljöprofil + mycket annat. Boka dagarna i maj och kolla mejlboxen efter påsk!

Var gömmer sig älskaren?

Angående Librarylovers, kampanjen som pågår för fullt, här ett inlägg saxat från Annina Rabe i Sydsvenskan
Älska inte bara biblioteken, GÖR något för att hjälpa dem också:

På biblioteksutbildningarna finns idag inte en enda kurs i litteraturförmedling för vuxna – det är fullt möjligt att utbilda sig till bibliotekarie utan att ha några specialkunskaper i skönlitteratur alls. Det uppsökande biblioteksarbetet på arbetsplatser, sjukhus, fängelser och för gamla håller på att försvinna helt. Men, kanske är det är för att man äntligen har insett hur viktiga de är som biblioteken är så i ropet just nu. Jag vill gärna tro det. Att man ser sambandet mellan vår tradition av fria folkbibliotek och den relativt höga bildningsnivå vi har i vårt land.

Vem älskar folkhögskolebiblioteken? Och hur visar sig den kärleken? Finns älskaren i garderoben eller dold bakom en sliten foliant? Läs Rabes artikel och kommentera gärna!

Havet i örat

Fyra dar till vårdagjämningen. Dan därpå är det långfredag men också världspoesidag. Då möter jag förhoppningsvis våren i Danmark, på Själland där även Suzanne Brögger bor. Missade inslaget med henne i Babel men det är kul att via datorn kunna kolla författarintervjuer i efterhand. Jag brukar klicka fram såväl SVT som SR när jag jobbar på hemmaplan. Vad gäller Brögger tänker jag kopiera hennes snäcklurar, i stället för musik får man då höra havet. Häftigt! Nu i slutet av mars kommer hennes nya bok - Sölve en plats i Danmark som såväl SvD som en biblioteksblogg i Staffanstorp skriver om - och i juni medverkar hon och Jaqcues Werup på Peace & Love-festivalen i Borlänge. Ett gammalt strävsamt par mitt i ungdomskulturen. Vi kanske ses där? Eller i väst?

Å så Bly...

De litterära priserna haglar, vårsolen skiner och i trädgårdslandet sticker rabarberknopparna opp. Jag sitter vid köksbordet och läser morgontidningen. Bläddrar förbi omskrivna Alma men fångas av en notis om Tranströmer-priset, ett pris som i år går till den amerikanske poeten Robert Bly.

Tranströmers och Blys brevväxling publicerades för ett par år sen i Air-mail: brev 1964-1990, en skrift som står i min privata hylla. Jag finner den mellan pocketversionen av Samlade dikter, som Tranströmer själv rubricerade som en ovanligt bra utgåva eftersom den har så få korrekturfel, och Sorgegondolen där författaren formar sina texter enligt haikulagen.

Tomas Tranströmer är populär. Hans dikter talar till alla. Såväl till den ovane lyrikläsaren som till den som följt den svenske poeten sen debuten 1954. Tranströmer, som är översatt till mer än 50 språk, har med rätta många volymer i vårt folkhögskolebibliotek; Bly bara två, varav en är Järn-Hans, en bestseller om mansrollen. Om du googlar på Tomas Tranströmer får du säcken full. En träff kommer från svenska ambassaden i Köpenhamn. En annan från Västerås där Robert Bly får sitt pris 9 maj. Skriv en hyllningsdikt till dem båda, en trerading, med sjutton stavelser!

Det blev en Björn

Ytterligare en vinnare: Björn Runeborg får Sveriges Radios Romanpris med motiveringen att han skriver med respekt både för sina gestalter och sina läsare : "Dag är en ömsint skildring av mänskligt sökande efter mening och vägar." Att skriva prismotiveringar som inte enbart är schabloner är kanske inte det lättaste, men vilken författare skriver inte med respekt för sina gestalter och sina läsare? Tre inte i samma mening men låt gå...

Vill du veta vilka författare som under åren fått litterära priser kolla nyss nämnda Wikipedia. Där finns bl a en samnordisk lista vilken innehåller en hel del kända men också okända namn, namn som lockar till läsning.

Ständigt denna Wikipedia!

I dagarna har Biblioteksbloggen haft två olika inlägg om samarbetsprojektet Wikipedia.
Idag handlade det om att grundaren till Wikipedia sägs ha ändrat i en artikels innehåll mot betalning enligt BBC.
Igår presenterades en förstudie av gymnasiebibliotekarie Einar Spets, där Wikipedia beskrivs. Studien innehåller också en användarundersökning samt förslag på projekt med Wikipedia vid ett antal gymnasieskolor.
En fråga som Einar Spets ställer är om inte biblitotekarierna kan bidra till att förbättra kvaliteten på Wikipedia och därmed höja innehållets trovärdighet.
Vad sägs om det förslaget?

Fotokonst- från teknikhyllan till konsthyllan

Ännu en grå dag, böckerna ligger i travar och katalogiseringen går som på räls. Och så plötsligt måste jag dra efter andan och släppa ned axlarna en stund. Tar ta i nästa bok i högen och börjar bläddra. Vänder blad efter blad. Förundras. Berörs. Häpnar. Fascineras. Boken heter Händer och är en samling av pressfotografen Jan Deldens bästa bilder där handen är ett gemensamt tema. Så här skriver Bo Strömstedt i förordet: "Det som skiljer en fotograf från oss andra är ögat och handen: ögat som ser det som ingen annan ännu har sett och handen som hinner till avtryckaren innan ögonblicket är förbi. Men Jan Deldens bilder är en lektion i ögats och handens kompanjonskap."

En annan fotobok/biografi som fått mig att stanna upp en stund är Rötter/Roots av Sanna Sjöswärd. Just nu kan man se hennes bilder på Blå stället i Göteborg. Läs mer här!

Jag har härom veckan flyttat all fotokonst från Pna-hyllan till In. Tänk att fotokonst så länge, inom katalogiseringsvärlden, placerades under teknik istället för konst! Skönt att den där SAB-kommittén tar sitt förnuft till fånga ibland:-)

Hurra för Tankens lätthet...

Prisad vare Liedman! Svenska Akademien ger idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt nordiska pris. Ett bra val!

En av de mest utlånade fackböckerna i vårt folkhögskolebibliotek är Sven-Eric Liedmans Från Platon till kommunismens fall, titeln har ändrats ett flertal gånger under årens lopp. 1972 hette första versionen av de politiska idéernas historia Från Platon till Lenin, sen byttes namnen ut till Mao, Reagan osv. Sista utgåvan är måhända inte skriven?

Sven-Eric Liedman tar emot priset 2 april och fortfarande finns kanske fribiljetter till ceremonin i Börssalen där han läser ur sina kommande memoarer. Är du inte Stockholm kan du ändå via UR lyssna till denne förträfflige föreläsare, vars bok från 2004 - Tankens lätthet, tingens tyngd. Om frihet - varmt rekommenderas.

Böcker till miljödag

Inför en miljödag har vi skaffat lite nya böcker om miljö och hållbar utveckling. Här kan man läsa om klimathotet, men också få råd om hur man själv kan göra kloka val och leva miljövänligt.

En obekväm sanning av Al Gore
Malmö : Damm, 2007
Den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore redogör för växthuseffekten och dess konsekvenser. Rikt illustrerad bok som bygger på de föreläsningar Gore hållit runt om i världen.

Oväder : nyheter från en allt varmare värld av Mark Lynas
Stockholm : Ordfront, 2005
Författaren har rest till olika platser som Alaska, Tuvalu i Söderhavet och till det inre av Kina och där har han träffat människor som drabbats av växthuseffekten. En reseberättelse med fakta om oväder, smältande glaciärer och växande öknar.

Sex grader : vår framtid på en varmare jord av Mark Lynas
Stockholm : Ordfront, 2007
Författaren har studerat vetenskapliga rapporter om växthuseffekten och global uppvärmning och beskriver utifrån det vad som händer med klimatet, miljön och vår civilisation allteftersom temperaturen stiger grad för grad.

Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle av Christel Persson och Torsten Persson
Lund : Studentlitteratur, 2007
En lärobok avsedd för studier i gymnasieskolans kurser i miljökunskap, miljöteknik och miljöpolitik. Sambanden mellan resurser i naturen och vår livsstils påverkan på miljö och samhälle visas. Olika länders ”ekologiska fotavtryck” ger idéer om vägar att skapa ett hållbart samhälle.

Klimatsmart : din guide till en miljövänligare vardag av Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson
Stockholm : Alfabeta, 2007
En bok med recept, råd och tips på hur man kan leva mera miljövänligt. Det handlar om resande, boende och sportaktiviteter med exakta uträkningar hur mycket de olika insatserna sparar på miljön.

100 sätt att rädda världen av Johan Tell
Stockholm : Ström, 2007
Boken innehåller 100 konkreta tips på vad man som individ kan göra för en mer hållbar framtid.

Världens eko : en antologi om miljö- och utvecklingsfrågor. Red: Suzanne Påhlman
Stockholm : Atlas, 2005
I boken presenterar forskare och samhällsdebattörer sin syn på läget i världen. Här talas om möjligheterna inför framtiden och om hur det egentligen står till med vår planet.

Sex som slåss om pris

Vill du hamna i juryn för Sveriges Radios romanpris ska du "undvika att vara kvinna, svensklärare eller bibliotekarie". Det är med andra ord kört! Den bredsidan läser jag i DN som i sin välmatade Boklördag skriver om programmet som i år fyller femton. Sju utvalda lyssnare korar efter flitigt läsande årets bästa roman. Vem som vinner får vi veta i direktsändning nu på fredag 14 mars kl 13.05.

I nästa års jury skulle säkert flera av våra folkhögskoleelever platsa eftersom redaktionen efterlyser praktiker med genuint läsintresse?! Dock inga bibliotekarier eller litteraturvetare.

Bokdiskussionerna som brukar vara roliga att ta del av sänds i Kulturradion i P1 10-13 mars kl 14.03 med repris 18.15. Den som missar inslagen kan kolla via webben. De sex som i år slåss om äran och 30.000 kr är Björn Runeborgs Dag, Maria Norins Kupa, Daniel Sjölins Världens sista roman, debutanten Martina Lowdens Allt, Gabriella Håkanssons Hjärnmänniskan och Peter Kihlgårds Kicki & Lasse.

Några titlar kanske finns i bibliotekets hyllor? Har du läst? Vem röstar du på?

Man vill ju inte hänga läpp

Fackförbundspressen var förr ofta en ingång och en nödvändig inkomstkälla för sin tids författare. Det var där eller i Folket i Bild arbetarförfattarna fick sin första novell publicerad. Det var där de mötte sina läsare. Numera är tyvärr det skönlitterära materialet magert i såväl LO-, TCO- som SACO-förbundens periodica. En och annan krönikörer med skön litterär penna kan man dock fortfarande hitta i någon enstaka tidskrift. Novellerna är dock utrotningshotade.
Dagens Arbete publicerar i varje nummer krönikor av bl a Maria-Pia Boëthius, Özz Nûjen, Carl-Einar Häckner, Björn Ranelid och Susanna Alakoski (bild). Deras texter är vassa, aktuella och användbara när folkhögskolans elever jobbar med svenska, debatt och argumentation. Susanna Alakoskis marskrönika har rubriken "Man vill ju inte hänga läpp" och där poängterar hon att varje gång hon hör att en bibliotekarie ska försvinna får hon hundragg:

"På bokkaféet blir det frågestund. Vi kommer in på kulturfrågor. Självaste kommunalrådet i Borlänge hade sin första kulturupplevelse som 30-åring – på Brunnsviks folkhögskola. Själv tassade jag runt sagostunden som barn. Biblioteket var för fint för mig. Jag ville, men vågade inte gå in. Så har det varit för många av oss, som kommer från enkla förhållanden. Det är längre väg för oss till operor och svandans, till museer och bibliotek.

Svensk arbetarrörelse kallas även för en kulturrörelse, den äger en kulturskatt. Med ”egna” bildkonstnärer, författare, poeter, låtskrivare, artister och tänkare. Hur skulle det sett ut utan exempelvis Ivar Lo-Johansson, Åsa Linderborg och Göran Greider? Många krafter motverkar arbetarrörelsen i dag. Helst ska den försvinna och på bokkaféet ställs frågan: Varför skäms så många som är vänster? Hur är det möjligt, hur kan man ha skamkänslor över drömmen om genuin solidaritet, vad har hänt?"

Ja, vad är det som har hänt? Den som vill hålla viss koll på vad som händer i den fackliga och övriga världen kan prenumerera på Dagens Arbetets elektroniska nyhetsbrev. Den tryckta
upplagan hoppas jag finns i alla folkhögskolebibliotek och DAs webbsida uppdateras dagligen. En nödvändig motbild i dagens mediabrus.

Internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen
firas som bekant lite varstans nu på lördag, 8 mars .

Visst kan man undra över varför det bara ska vara just EN dag som kvinnokampen ska uppmärksammas och att böcker om kvinnohistoria hamnar på en egen avdelning på biblioteket. Ohj!

Det finns en hel del intressanta databaser på nätet för den som vill läsa mer om kvinnors liv och arbete, i Sverige och internationellt. Se Kvinnohistoriska portaler samt Kvinnsam och Gena. Alla tre ingår i Kvinnohistoriska samlingar på Göteborgs universitet.

Den som vill kolla aktuella bloggar om Internationella kvinnodagen klickar här. Bilden jag valt att publicera visar ett kvinnokooperativ i Kenya; kvinnor jag mötte i samband med en fantastisk studieresa med Vi-skogen häromåret.

Böcker det svänger om

I radioprogrammet Snittet talade man idag om blandband, mixtape på engelska. Förmodligen något som en yngre generation behöver en bild på för att förstå. Det är utvald musik, ibland i omsorgsfullt ordnad ordning. Låtarna spelades in på kassettband och ibland gav man bort dem. Det låg mycket arbete bakom. Banden kunde göras för ett särskilt stämningsläge men kunde också användas vid en invit. I Nick Hornbys bok High Fidelity gör huvudpersonen Rob många blandband. Ett blandband är den ultimata present Rob kan ge en kvinna han vill lära känna närmare. Boken är för övrigt proppad av tips på bra musik. På radion berättar man vidare att ordet blandband inte finns i NE, däremot i Wikipedia. Och det stämmer väl med uppfattningen att vill man leta uppgifter om populärkultur eller nya företeelser då hittar man sällan det i NE. Däremot brukar man få träff på dem framför allt i den engelska Wikipedia. Nu finns mycket att orda om fenomenet Wikpedia - men det får bli en annan gång.
Däremot vill jag nämna ytterligare en bok som är sprängfylld med bra musik.
Tyvärr kan man inte lyssna samtidigt. Det är skotten Alan Warners bok Morvern Callar. Morvern är en ung småarg och vilsen kvinna som inte kan leva utan musik. Den finns med henne och i bakgrunden till allt hon gör.
Ett sista tips: om du sett en film och tyckte filmmusiken var bra så kan du gå till en av de bästa databaserna på nätet: IMDb och där hitta filmens soundtrack. Förutom filmens musik kan man få hur mycket kringinformation som helst kring skådespelare, regissörer, genrer mm. Tyvärr har bildmaterialet i IMDb blivit mindre frekvent på senare år.
Fler tips på böcker med bra musik någon?

Grattis Selma

"Ett språk utan skitprat - Läs Slas" står det på skylten. I en glasmonter i biblioteket exponeras ett antal böcker av och om Stig Claesson, författaren som i år skulle ha fyllt 80; i en annan dansar Lars Forssell, jämnårig men också han död. Ivar Lo finns i en tredje tillsammans med tidigare pristagare och årets två - Göran Greider och Åsa Linderborg. Nu på morgonen möblerar jag om i montrarna och puffar in Selma Lagerlöf. Hon skulle i november ha fyllt 150 och firas därför hela året. Det gäller att ha krokar att hänga upp litteraturen på. Fast bra texter överlever ju sina skribenter.

KB uppmärksammar jubileet med en utställning som öppnar 15 mars och pågår t o m 13 september. Enligt vernissagekortet som gömmer sig i dagens digra posthög planeras en digital utgåva av Selma Lagerlöfs samlade verk. Bilden på bloggen har jag "lånat" av Carl Larsson. Han liksom Selma tidvis bosatt i Falun.

I Bokstugans monter samsas Selma Lagerlöf och kärleken med novellsamlingen Vägen mellan himmel och jord och nypocketutgåvan En herrgårdssägen, vars första utgåva kom 1899. Berättelsen om Gunnar Hede turnerar nu landet runt med Västanå teater. Kanske, kanske ser jag föreställningen på måndag med en folkhögskolegrupp. Grattis Selma!

Vandra med Fogelström

Oj, vad mycket det finns att utforska på museisajterna på nätet. En som fungerar bra i folkhögskolesammanhang är Stockholmskällan där besökaren kan följa personerna i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. Citat, statistik och bilder; skönlitteratur blandad med 1800-talets historia. Fogelström figurerar likt Strindberg, Hjalmar Söderberg och Kristina Lugn + ytterligare ett 20-tal författare även på de litterära skyltar vilka finns uppsatta lite varstans i Stockholm. Printa ut en karta eller vandra virtuellt!

Suveränt sällskap

En klar favorit om jag vill lyssna på musik när jobbar vid datorn är last.fm
Jag skriver in en artist eller ett band jag gillar. Då kan jag antingen lyssna på den/dem eller välja musik som liknar och det är detta som är så helt suveränt.
Jag har fått hur många bra tips på sing-a-songwriters, jazz, latino, ensamma tjejer och andra som sjunger så man blir lycklig. Allt bygger på att man på detta sätt delar med sej av sin musiksmak. Detta kallar Lastfm för att man skrobblar. Himla bra!
Det här är bara att pröva på. Efter registrering är det fritt fram. Man kan också ge uppmuntrande tillrop när man lyssnar på något riktigt bra och då stöta på musikfränder där ute.
Lyssna och bli lycklig - lyssna på last.fm

Mer ljus över landet

Cirkeln, cirkeln på nätet är. Se här en intervju med Bodil, en av oss som bloggar. Och den texten länkar i sin tur tillbaks på Folkhögskolebiblioteksbloggen. Vår tids blogg kan kanske ses som en uppdaterad (?) form av Oscar Olssons studiecirkel. Nu liksom 1902 bygger den på det fria samtalets lärometod. Och studiecirkelns fader har numera även ett museum och en blogg. Kul om fler folkbildare på skolor, bibliotek, studiecirklar och framför datorn deltar i samtalet. Det behövs mer ljus över landet! Välkomna!
Ps. Här några boktips för den som vill läsa mer om Oscar Olsson. Ds.

Här mötte Thage litteraturen

Sent på måndagskvällen efter det att jag skrivit kommentarer om och kring en nystartad kurs "Samspråk - vardagssvenska med arbetsmarknads- och samhällskunskap" hittar jag av en slump en artikel i nätupplagan av Borås Tidning där folkhögskolläraren Bosse Scharping stolt håller upp Viskadalens jubileumsbok med kommentaren:

– Det här är inte ett hus. Det är ett hem.

Ett annat uttalande som också är värt att citera är f d talmannen Thage G. Petersons ord i den färska vänboken:

– På Viskadalen mognade jag som människa. Ett självständigt tänkande uppmuntrades. Jag mötte kamratskap när den är som bäst. Jag mötte litteraturen.

Viskadalens folkhögskola fyller 80 och firar hela första veckan i mars med bl a medverkan av Lotta Gröning, krönikör på Aftonbladet, Johan Ehrenberg, chefredaktör för tidningen ETC, Göran Greider, nybliven Ivar Lo-pristagare och chefredaktör vid Dala-Demokraten, Yvonne Hirdman, professor i genushistoria och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin. Kolla program och tider på skolans webbsida.

Vi får hoppas att såväl kulturskribenter som fackföreningsfolk värnar om kulturen inom arbetarrörelsen och bl a slår vakt om folkhögskolans bibliotek. På Viskadalen och annorstädes!

Affischkonst på nätet

När jag bläddrade i senaste numret av Ordfront Magasin såg jag en blänkare om ett nytt museum på nätet - Proggensaffischer - som innehåller alternativ och politisk affischkonst från svenskt 60- och 70-tal. Just nu finns 328 affischer utlagda på webben men fler efterlyses och likaså vill stiftarna ha kontakt med personer som ger "fakta kring i hur affischen kom till, hur affischen påverkade dig som var med på den tiden, hur affischen upplevs idag av er som inte sett dom tidigare. Berätta på avsedd plats vid varje affisch, något kring affischen som kan ge betraktaren en ny infallsvinkel och affischen ett nytt liv". Har du dessutom affischer liggande från de progressiva åren är det bara att fylla på samlingen. Framgent kanske några folkhögskolebibliotek vill visa utställningen IRL?

Lycka är en ny författarportal!

I torsdags invigdes en ny författaratlas, Nordisk forfatteratlas, skapad av de nordiska tv-bolagen. Interaktion, filmer, bilder... massor om nordiska författare. Jag blir glad. Fler länktips till nordiska författarresurser finns här...

På tal om Berg...

Stor sorg när vi äntligen hade vägarna förbi Bergs hus tillika Heidruns förlag i Fensbol utanför Torsby i Värmland. Stängt! Vi hade sett fram emot en titt in i huset där makarna Bergs förlag huserar, tillsammans med antikvariat, café och galleri. Hade vi tittat på webbsidan först så hade vi förstås kunnat läsa där att de håller låg aktivitet under vinterhalvåret. Blir väl till att besöka Värmland i sommartid...

Bibliotek, Berg och Böcker

Bland all skräppost som dimper ner i den elektroniska brevlådan finns det alltid några guldkorn, några värdefulla blad. Det gäller att sålla. I dag hittar jag ett från Kalle Güettler, skolbiblioteksentusiast och författare, som i sin tur vidarebefordrar en Vasaloppshälsning mellan kaffekoppen och Mångsbodarna från eldsjälen Bengt Berg. Bilagan innehåller värmlandsförfattarens tal från i går då Degerfors invigde sitt nya bibliotek. Lyss här till Bergs prolog:


Det är lika roligt för en författare att inviga ett nytt bibliotek, som det är för en paraplyfabrikör att möta en rejäl regnskur eller för en landsortspräst att döpa ett nyfött flickebarn. I tider då bensinstationerna fått ersätta forna tiders gästgiverier och parkeringsplatserna för bilar anses viktigare än mötesplatser för människor är öppnandet av ett nytt bibliotek en glädjande tilldragelse.

Ett bibliotek är nämligen en mötesplats på flera plan samtidigt: mellan författaren och läsaren, mellan språket som täcker boksidorna och den levandegörande fantasin som får vår egen ”läsfilm” att rulla i vårt inre, mellan gångna epokers samhällen och vår egen samtid, mellan romanfigurernas liv och leverne och våra egna tankar och drömmar.

Och några stycken längre fram:

Att hitta sin plats i tillvarons stora gåta genom att tillägna sig en bok som inte bara lockar till verklighetsflykt och förströelse, utan mer stimulerar till tankemässig verksamhet, kanske en känslas identifikation, eller helt enkelt ökad kunskap. Ren och skär spänning, hisnande fantasi…

Allt finns i böckerna: En smäll på käften, en kula genom skallen. Näcken med sin giga i Silverbäcken. Allt, som finns i livet återkommer i böckerna. Och tvärtom: Är det så orimligt att hoppas på att ömheten på sidan 27 i en ungdomsbok också kan inspirera till en tafatt smekning utanför Konsum en helt vanlig vårvinterdag ?

Se där ytterligare en hälsning till oss alla en vårvintervinterdag + en replik till Ambjörnssons bokkrönika, också den från i går men aktuell även i dag och i morgon!

Sex sköna herrar...

Det regnade alltid i Brest, skrev Prévert i en dikt, och utanför fönstret här i Bergslagen snöar det lätt. Jag sitter vid frukostbordet, tittar ut över sjön och bläddrar i DN när jag plötsligt fångas av Ronny Ambjörnssons bokkrönika där han lyfter fram samtalet och studiecirkeln som kunskapsform. Vi som jobbar inom folkhögskolebiblioteksvärlden nickar nog alla instämmande när vi läser följande:

"Skönlitteratur kan vara bra för mycket. Den kan peka på motsättningar i vår tillvaro, förmedla en stämning, eller öppna nya fält för fantasin som Tolkien eller García Márquez.

Men den kan också ge kunskap och insikt, en funktion som förstås hänger ihop med alla de andra. Först på senare år har emellertid detta framhållits, till exempel av Coetzee och Orhan Pamuk. Genom att ge röst åt olika personer kan litteraturen förmedla så skilda perspektiv på verkligheten att denna på sikt blir mer begriplig. Litteraturen förutsätter samtal, dels mellan de personer som uppträder på scenen eller i romanen, dels mellan dem och oss andra, som tittar på, lyssnar eller läser."

Sex författare att fördjupa sig i:

• Jaques Prévert vars Ord från 1952 kan vara svår att hitta;



• J R Tolkien vars saga både kan ses och läsas lätt;



• Gabriel García Márquez vars Hundra år av ensamhet är ett ypperligt exempel på hur långa meningar utan kommatecken kan fängsla den mest inbitne grammatikpolis och t o m lindra en bihåleinflammation;



• John Coetzee som häromåret fick nobelpriset och då höll ett högtidstal till sin mamma;



• Orhan Pamuk också han prisbelönt och starkt förknippad med snö och till sist



• Ronny Ambjörnsson, idéhistorikern från Umeå, som härligt ofta lyfter fram att fantasi behövs för att förstå tillvaron.

Se där en sextett som heter duga!