onsdag 17 september 2008

Obekvämt och synliggörande

Det är ju sanslöst. Nu har Kulturhusets Galleri 3 i Stockholm återigen en fotoutställning av en mycket stor konstnär. Jag är inte helt bekant med Nan Goldin egentligen, men minns mycket väl modebilderna "Heroine chic" på 90-talet, inspirerade av hennes oromantiserade, verklighetsförankrade kroppsbilder. Inte helt bekvämt. Men vem orkar vara bekväm hela tiden? Nu är de där igen, människorna och deras kroppar; blottade, sargade, verkliga. Med blåmärken, i sexakten, i dödsögonblicket. Rekommenderar att ta del av detta tidsdokument, som sträcker sig från 70-talet till nu. Om man inte såg Nan på Hasselblads i Göteborg förra året, eller råkar ha några timmar (eller ett helt liv) att slå ihjäl i huvudstaden, så finns det många böcker, exempelvis The beautyful smile och Ballad of sexual dependency.
Läs även andra bloggares åsikter om ,

4 kommentarer:

Annika Hultén sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Annika Hultén sa...

Såg utställningen i gbg. Om jag försöker bortse från hennes blåslagna kropp och ansikte som dyker uppe ett par gånger (vilket väcker många frågor) så är det närheten som är det bestående intrycket. Att hon fått komma sina vänner så nära, de måste ha känt en oerhörd tillit till Nan. De fotona glömmer jag inte i första taget.

Styrelse sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bodil Alvarsdotter sa...

Eller hur?? Och jag blev väldigt påmind om hur mitt eget liv är dokumenterat i bild. Knappast några blåmärken eller svåra stunder där. Inget naket (tack och lov) eller smärtsamt. Bara fina minnen, leende ansikten, vackra platser. Nan har valt att inte glömma och gömma undan, även de ickevackra stunderna i livet. Kanske bara en konstnär som hon som klarar av det.