fredag 29 augusti 2014

Mer om e-böcker och e-läsning

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om skillnaden mellan digital och traditionell läsning utifrån Skolverkets rapport. Nu skriver DN om läsning av e-böcker: Det är faktiskt så att digital läsning gör att det är svårare att minnas handlingen i en text. Kanske är det själva bläddrandet i pappersboken som gör att man minns vad som händer först och vad som kommer senare, som en framåtrörelse i själva pappersvändandet? Lättare minnas handlingen i pappersböcker.

Dramawebben: Digitaliserad handskrift
av Alfhild Agrells En bröllopsdag 
Eftersom unga människor numera läser mindre tryckt text, färre böcker, dagstidningar, tidskrifter och liknande, så minskar läsförmågan, åtminstone den typ av läsförmåga som mäts i PISA-undersökningarna: Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället.

E-böcker på folkbiblioteken

DN skriver också om det nya avtalet mellan Elib och biblioteken: Dyrare utlåning hotar e-böcker.

Läs mer om e-böcker på biblioteken på Stockholms Stadsbiblioteks blogg från Digitala Biblioteket: Digitala Biblioteket.  De skriver att man trots kostnaden för biblioteken kan låna e-böcker med gott samvete!


E-bokssamlingar med äldre litteratur

Här hittar man gratis e-böcker. Det handlar om äldre texter där upphovsrätten gått ut.



Till sist vill jag rekommendera Pedagogiska resursers sida om e-böcker: E-böcker - Läs eller lyssna.
Från A Book of Nursery Rhymes av Charles Welsh

måndag 25 augusti 2014

Val 2014

Folkbildningsnätets efterlängtade valsida är nu äntligen på plats: Val 2014

torsdag 21 augusti 2014

Välkommen till BIFFs höstmöte 24 september!

Vi brukar ha bra föreläsare, så även i år. Eller vad sägs om Läsfrämjeri med ungdomsbibiotekarie Anders Olsson och författarmöte med konstnären, Joanna Rubin Dranger, bland annat känd för sina böcker om fröken Märkvärdig, fröken Livrädd m fl. Däremellan god mat och tid för att mingla med kollegor.
Som vanligt håller vi till på Nordiska Folkhögskolan.

Här har du hela programmet plus kontaktuppgifter.
Onsdag 24/9
11.00 Ankomst och incheckning
11.45 Lunch
13.00 Inledning
Årsmötesförhandlingar
Tid för andra BIFF-frågor
15.00 Kaffe
15.30 Hur kan man inspirera till läsning? Anders Olsson, bibliotekarie på ungdomsavdelningen Dynamo på stadsbiblioteket i Göteborg delar med sig av idéer runt läsfrämjade. Tid att dela idéer med varandra.
18.00 Middag
19.00 Författarmöte: Joanna Rubin Dranger: Normkreativitet och konstnärligt skapande
Torsdag 25/9
7.30 Frukost
Reguljärbuss från Kungälv, hållpl. Fars Hatt, går ända fram till Bok & Biblioteksmässan / hållpl. Korsvägen.
Kostnad: För att hålla nere priset, står BIFF även i år för en del av kostnaderna.
Alt. 1: Enbart onsdagen inkl. kost: 990:-
Alt. 2: Ons & tors inkl. kost och logi: 1480:-
Vill du övernatta fler nätter kostar det 550:- / natt. Alla priser är inkl. moms. Anmälan senast den 8 september till: Nordiska folkhögskolans bibliotek, Olof Palmes väg 1, 442 31 Kungälv, tel. 0303-20 62 19, fax. 0303-64831. biblioteket@nordiska.fhsk.se
Sista dag för inlämnande av motioner till BIFF:s årsmöte är 8/9 2014.
Frågor: Gudrun Ogstedt tel. 0303-20 62 19

Varmt välkomna! BIFF/Styrelsen
BIFF – Biblioteket i folkhögskola och folkbildning.
Medlemsavgift år 2014 är 150:-. Bankgiro: 5719-7816


Fotot på Joanna av Anna Widoff


torsdag 14 augusti 2014

E-bokens historia


Aladdin i den magiska trädgården, av Max Liebert
Ludwig Fulda's Aladin und die Wunderlampe[1]
Jag läser om e-bokens historia i A Short History of EBooks av Marie Lebert. Tryckta böcker hade funnits i 500 år, när den första elektroniska boken gjordes tillgänglig 1971 som ebook # 1 i Project Gutenberg, det första digitala biblioteket. Det var The Declaration of Independence, som förstås fortfarande kan hämtas och läsas. 

Michael S. Hart grundade Gutenberg-projektet som collegestudent. Han bestämde sig för att digitalisera äldre texter, vars upphovsrätt gått ut, och att lagra elektroniska böcker på enklaste sätt. Han ville att e-böckerna skulle bli tillgängliga för alla och möjliga att läsa med olika hårdvaror och mjukvaror. Vid denna tid var inte datorernas kapacitet att lagra information så utvecklad, därför fick man välja kortare texter.  


Senare, vid slutet av 1990-talet, fanns det nästan lika många e-boksformat som e-böcker. Varje företag i den digitala förlagsbranschen skapade ett eget format för sina egna läsarprogram, och för de egna läsplattorna, t.ex. Glassbook Reader eller Peanut Reader. Det fanns ett behov av ett gemensamt format för e-böcker. 1999 kom en första version av formatet Open eBook (OEB), baserat på XML (eXtensible Markup Language). År 2005 ersattes OEB-formatet med ePub-formatet, som nu är en global standard för e-böcker med PDF. 

Bibliotek och e-böcker 

Runt 1998-1999 gjorde utvecklingen av webben att också biblioteken började bli digitala. Många bibliotek skapade webbplatser som virtuella fönster, samt digitaliserade böcker från sina tryckta samlingar. En ny uppgift för bibliotekarierna blev att hjälpa låntagare att surfa på webben, och att hitta bra information, eftersom sökmotorerna fungerade mindre bra i början. Bibliotekskatalogerna lades också upp online.

Tidslinje Marie Lebert har gjort en tidslinje i A short History of EBooks från 2009.  Några av händelserna, som gäller e-böcker och bibliotek, visas här: 

1971 Project Gutenberg är den första digitala biblioteket 
1977 UNIMARC skapas som en gemensam bibliografiskt format för bibliotekskataloger 
1993 The Online Books Page är en lista över gratis e-böcker 
1994 Vissa förlag blir digitala 
1994 Första biblioteket skapar en egen webbplats (Helsingfors stadsbibliotek i Finland.) 
1995 Amazon.com blir den första nätbokhandeln 
1996 Fler och fler texter på nätet 
1998 Biblioteken tar över webben 
1999 Bibliotekarier blir digitala 
2000 Stephen King publicerar en roman "bara" på webben. 
2001 Copyright, copyleft och Creative Commons 
2003 E-böcker säljs över hela världen 
2004 Författare är kreativa på nätet 
2005 Google blir intresserad av e-böcker 
2007 E-böcker läses på diverse elektroniska apparater

Marie Lebert skriver att vi går från tryckt textkultur till en digital kultur och att det också kommer att förändra vår relation till kunskap och till utbildning. Tryckta böcker förutsätter att innehållet är oföränderligt, eftersom texten i böcker förstås står kvar och förblir densamma - den varar för alltid. Denna tryckkonstens natur har bidragit till att forma vår uppfattning om information och kunskap. Det främjar en känsla av sanning, som förblir stabil. Innehållet i en tryckt bok kan läras ut som en bestämd mängd kunskap, och den kan förvärvas, kanske memoreras och göras prov på. Den digitala revolutionen förändrar detta, när webben, och e-texterna, lätt kan göra informationen mer rörlig och också föränderlig.

E-böcker har många fördelar. Michael S. Hart, grundare av Project Gutenberg, anser att e-texten är ett nytt medium utan annan relation till pappersböcker, än att presentera samma typ av innehåll. Han tror inte att pappersböcker kommer att kunna konkurrera när folk väl hittar sitt eget sätt att ta del av e-böckerna. Det gäller särskilt i skolan. E-böcker är billigare och kan lättare distribueras över hela världen än traditionellt tryckta böcker, vilket gör litteraturen tillgänglig för en bred publik.


Bye, baby bunting, i Mother Goose från 1901,

av William Wallace Denslow

Marie Lebert refererar ett föredrag av Dale Spencer om kreativitet och utbildning. Den digitala revolutionen gör att det plötsligt inte är den äldsta informationen - den längst varaktiga faktamängden - som är mest pålitlig och användbar. Det är istället den allra senaste informationen som vi måste sätta mest tilltro till och som vi kommer att betala mest för. Utbildning kommer i framtiden att handla om att delta i produktionen av den senaste informationen. Vi måste utbilda oss hela livet. Varje dag kommer det att finnas något nytt som vi alla måste lära oss, för att hänga med, och för att göra våra jobb och vara medborgare i det digitala samhället.   

Jag tror nog att pappersböckerna kommer att finnas kvar och att de alltid kommer ha ett egenvärde - man kan bläddra i dem, läsa djupt och koncentrerat och göra hundöron och understrykningar. Man hanterar dem, vilket jag tror har ett värde i sig, man känner tyngden av dem och de krånglar aldrig. E-böckerna ger fantastiska nya möjligheter dock.

Re:flexbloggen skriver om e-böcker:
Del 1: Den digitala boken - bokapparnas värld.
Del 2: Den digitala boken - köpa, lyssna, läsa.
Del 3: Den digitala boken - låna, ladda ner och läs gratis.

Den som vill göra egna e-böcker kan till exempel hämta den fria epub-editorn Sigil och börja omvandla gamla böcker, eller kanske sina egna texter till e-böcker. Det är roligt och blir snyggt!

Bilderna är illustrationer ur e-böcker från Project Gutenberg.

torsdag 26 juni 2014

Podd om ungdomsböcker











Om du vill lyssna på tips om bra ungdomsböcker så är poddbloggen Allt vi säger är sant något för dej. Bakom bloggen finns författaren Lisa Bjärbo, journalisten Per Bengtsson och ett gäng med ungdomar. Det här verkar vara ett jättebra sätt att få koll på olika genrer men också vad ungdomar tycker om olika böcker. Bra idé det här.

onsdag 11 juni 2014

Bli MIK-central på din skola







Skolbibliotek inbjuds att delta i Medierådets MIK-satsning. Anslut ditt bibliotek och bli en MIK-central. Men det är brått, 13 juni är sista dagen!
Läs mer här; Medie- informationskunnighet

Det här en chans för biblioteken att flytta fram positionerna och visa vad biblioteken kan på skolan. Dessutom en väldigt fin fortbildning för alla inblandade.

Biff-bloggen har tidigare skrivit om sajten MIK-rummet för alla som vill uppdatera sig inom området.

fredag 6 juni 2014

Nationella Skolbiblioteksgruppen - ett nätverk för skolbibliotekens utveckling

Biff är med i nätverket Nationella Skolbiblioteksgruppen, NSG, som bildades i mitten av 1990-talet. Det består av olika organisationer med intresse för att stärka och utveckla skolbiblioteken i Sverige. Nätverket verkar framför allt för att uppmärksamma skolbibliotekens pedagogiska roll.

NSG informerar och sprider goda exempel, utser "Årets skolbibliotek", arrangerar seminarier, deltar i debatten, arbetar som påtryckargrupp och remissinstans och samverkar med olika aktörer.

NSG vill:

  • verka för bemannade skolbibliotek
  • verka för skolbibliotek som pedagogisk resurs, för alla elever
  • att skolbiblioteken främjar elevers språkutveckling och informationskompetens
  • att skolbiblioteken bidrar till en bättre måluppfyllelse för eleverna
  • utveckla skolbiblioteksfrågan för elevernas skull

NSG vänder sig till:

  • skolhuvudmän och rektorer
  • lärar- och bibliotekarieutbildningar
  • myndigheter
  • politiker
  • andra intressenter
Texten är hämtad från NSG:s flyer som delas ut vid olika evenemang.

Gruppens ordförande är Författarförbundets Madeleine Hjort.

Bokmässan

NSG arrangerar seminarier på Bokmässan varje år. Förra året handlade det om det digitala skolbiblioteket. Skolverket skriver om detta under rubriken Skolutveckling:  Perspektiv på det digitala skolbiblioteket.

Höstens seminarie kallas Skolbibliotek NU! Här kommer man få lyssna till skolelevernas resonemang, erfarenheter och krav på tillgång till kvalificerade skolbibliotek och hur de vill att skolbiblioteken ska fungera. 


Årets skolbibliotek

NSG delar ut utmärkelsen Årets skolbibliotek. År 2013 var det Celsiusskolan i Uppsala som fick ta emot priset. Läs gärna reportagen om tidigare års pristagare!
Varför inte nominera ett folkhögskolebibliotek i år? Sista dag för ansökan är 25 augusti 2014. Använd blanketten på webbplatsen