torsdag 14 augusti 2014

E-bokens historia


Aladdin i den magiska trädgården, av Max Liebert
Ludwig Fulda's Aladin und die Wunderlampe[1]
Jag läser om e-bokens historia i A Short History of EBooks av Marie Lebert. Tryckta böcker hade funnits i 500 år, när den första elektroniska boken gjordes tillgänglig 1971 som ebook # 1 i Project Gutenberg, det första digitala biblioteket. Det var The Declaration of Independence, som förstås fortfarande kan hämtas och läsas. 

Michael S. Hart grundade Gutenberg-projektet som collegestudent. Han bestämde sig för att digitalisera äldre texter, vars upphovsrätt gått ut, och att lagra elektroniska böcker på enklaste sätt. Han ville att e-böckerna skulle bli tillgängliga för alla och möjliga att läsa med olika hårdvaror och mjukvaror. Vid denna tid var inte datorernas kapacitet att lagra information så utvecklad, därför fick man välja kortare texter.  

Senare, vid slutet av 1990-talet, fanns det nästan lika många e-boksformat som e-böcker. Varje företag i den digitala förlagsbranschen skapade ett eget format för sina egna läsarprogram, och för de egna läsplattorna, t.ex. Glassbook Reader eller Peanut Reader. Det fanns ett behov av ett gemensamt format för e-böcker. 1999 kom en första version av formatet Open eBook (OEB), baserat på XML (eXtensible Markup Language). År 2005 ersattes OEB-formatet med ePub-formatet, som nu är en global standard för e-böcker med PDF. 


Bibliotek och e-böcker 

Runt 1998-1999 gjorde utvecklingen av webben att också biblioteken började bli digitala. Många bibliotek skapade webbplatser som virtuella fönster, samt digitaliserade böcker från sina tryckta samlingar. En ny uppgift för bibliotekarierna blev att hjälpa låntagare att surfa på webben, och att hitta bra information, eftersom sökmotorerna fungerade mindre bra i början. Bibliotekskatalogerna lades också upp online. 


Tidslinje 

Marie Lebert har gjort en tidslinje i A short History of EBooks från 2009.  Några av händelserna, som gäller e-böcker och bibliotek, visas här: 

1971 Project Gutenberg är den första digitala biblioteket 
1977 UNIMARC skapas som en gemensam bibliografiskt format för bibliotekskataloger 
1993 The Online Books Page är en lista över gratis e-böcker 
1994 Vissa förlag blir digitala 
1994 Första biblioteket skapar en egen webbplats (Helsingfors stadsbibliotek i Finland.) 
1995 Amazon.com blir den första nätbokhandeln 
1996 Fler och fler texter på nätet 
1998 Biblioteken tar över webben 
1999 Bibliotekarier blir digitala 
2000 Stephen King publicerar en roman "bara" på webben. 
2001 Copyright, copyleft och Creative Commons 
2003 E-böcker säljs över hela världen 
2004 Författare är kreativa på nätet 
2005 Google blir intresserad av e-böcker 
2007 E-böcker läses på diverse elektroniska apparater

Marie Lebert skriver att vi går från tryckt textkultur till en digital kultur och att det också kommer att förändra vår relation till kunskap och till utbildning. Tryckta böcker förutsätter att innehållet är oföränderligt, eftersom texten i böcker förstås står kvar och förblir densamma - den varar för alltid. Denna tryckkonstens natur har bidragit till att forma vår uppfattning om information och kunskap. Det främjar en känsla av sanning, som förblir stabil. Innehållet i en tryckt bok kan läras ut som en bestämd mängd kunskap, och den kan förvärvas, kanske memoreras och göras prov på. Den digitala revolutionen förändrar detta, när webben, och e-texterna, lätt kan göra informationen mer rörlig och också föränderlig.

E-böcker har många fördelar. Michael S. Hart, grundare av Project Gutenberg, anser att e-texten är ett nytt medium utan annan relation till pappersböcker, än att presentera samma typ av innehåll. Han tror inte att pappersböcker kommer att kunna konkurrera när folk väl hittar sitt eget sätt att ta del av e-böckerna. Det gäller särskilt i skolan. E-böcker är billigare och kan lättare distribueras över hela världen än traditionellt tryckta böcker, vilket gör litteraturen tillgänglig för en bred publik.

Bye, baby bunting, i Mother Goose från 1901,

av William Wallace Denslow

Marie Lebert refererar ett föredrag av Dale Spencer om kreativitet och utbildning. Den digitala revolutionen gör att det plötsligt inte är den äldsta informationen - den längst varaktiga faktamängden - som är mest pålitlig och användbar. Det är istället den allra senaste informationen som vi måste sätta mest tilltro till och som vi kommer att betala mest för. Utbildning kommer i framtiden att handla om att delta i produktionen av den senaste informationen. Vi måste utbilda oss hela livet. Varje dag kommer det att finnas något nytt som vi alla måste lära oss, för att hänga med, och för att göra våra jobb och vara medborgare i det digitala samhället.   

Jag tror nog att pappersböckerna kommer att finnas kvar och att de alltid kommer ha ett egenvärde - man kan bläddra i dem, läsa djupt och koncentrerat och göra hundöron och understrykningar. Man hanterar dem, vilket jag tror har ett värde i sig, man känner tyngden av dem och de krånglar aldrig. E-böckerna ger fantastiska nya möjligheter dock.

Re:flexbloggen skriver om e-böcker:
Del 1: Den digitala boken - bokapparnas värld.
Del 2: Den digitala boken - köpa, lyssna, läsa.
Del 3: Den digitala boken - låna, ladda ner och läs gratis.

Den som vill göra egna e-böcker kan till exempel hämta den fria epub-editorn Sigil och börja omvandla gamla böcker, eller kanske sina egna texter till e-böcker. Det är roligt och blir snyggt!

Bilderna är illustrationer ur e-böcker från Project Gutenberg.

torsdag 26 juni 2014

Podd om ungdomsböcker











Om du vill lyssna på tips om bra ungdomsböcker så är poddbloggen Allt vi säger är sant något för dej. Bakom bloggen finns författaren Lisa Bjärbo, journalisten Per Bengtsson och ett gäng med ungdomar. Det här verkar vara ett jättebra sätt att få koll på olika genrer men också vad ungdomar tycker om olika böcker. Bra idé det här.

onsdag 11 juni 2014

Bli MIK-central på din skola







Skolbibliotek inbjuds att delta i Medierådets MIK-satsning. Anslut ditt bibliotek och bli en MIK-central. Men det är brått, 13 juni är sista dagen!
Läs mer här; Medie- informationskunnighet

Det här en chans för biblioteken att flytta fram positionerna och visa vad biblioteken kan på skolan. Dessutom en väldigt fin fortbildning för alla inblandade.

Biff-bloggen har tidigare skrivit om sajten MIK-rummet för alla som vill uppdatera sig inom området.

fredag 6 juni 2014

Nationella Skolbiblioteksgruppen - ett nätverk för skolbibliotekens utveckling

Biff är med i nätverket Nationella Skolbiblioteksgruppen, NSG, som bildades i mitten av 1990-talet. Det består av olika organisationer med intresse för att stärka och utveckla skolbiblioteken i Sverige. Nätverket verkar framför allt för att uppmärksamma skolbibliotekens pedagogiska roll.

NSG informerar och sprider goda exempel, utser "Årets skolbibliotek", arrangerar seminarier, deltar i debatten, arbetar som påtryckargrupp och remissinstans och samverkar med olika aktörer.

NSG vill:

  • verka för bemannade skolbibliotek
  • verka för skolbibliotek som pedagogisk resurs, för alla elever
  • att skolbiblioteken främjar elevers språkutveckling och informationskompetens
  • att skolbiblioteken bidrar till en bättre måluppfyllelse för eleverna
  • utveckla skolbiblioteksfrågan för elevernas skull

NSG vänder sig till:

  • skolhuvudmän och rektorer
  • lärar- och bibliotekarieutbildningar
  • myndigheter
  • politiker
  • andra intressenter
Texten är hämtad från NSG:s flyer som delas ut vid olika evenemang.

Gruppens ordförande är Författarförbundets Madeleine Hjort.

Bokmässan

NSG arrangerar seminarier på Bokmässan varje år. Förra året handlade det om det digitala skolbiblioteket. Skolverket skriver om detta under rubriken Skolutveckling:  Perspektiv på det digitala skolbiblioteket.

Höstens seminarie kallas Skolbibliotek NU! Här kommer man få lyssna till skolelevernas resonemang, erfarenheter och krav på tillgång till kvalificerade skolbibliotek och hur de vill att skolbiblioteken ska fungera. 


Årets skolbibliotek

NSG delar ut utmärkelsen Årets skolbibliotek. År 2013 var det Celsiusskolan i Uppsala som fick ta emot priset. Läs gärna reportagen om tidigare års pristagare!
Varför inte nominera ett folkhögskolebibliotek i år? Sista dag för ansökan är 25 augusti 2014. Använd blanketten på webbplatsen

fredag 23 maj 2014

Digital och traditionell läsning

Bild av text från Public Domain Review,
från en 1700-talsbok.
Skolverket har låtit utföra en analys av elevgruppers läsning utifrån PISA 2009. Rapporten finns att läsa här: Digital och traditionell läsning. Analys av olika elevgruppers läsning utifrån PISA 2009. 

De 15-åringar som deltog i undersökningen var födda 1993, och delades upp i grupper utifrån läsförmåga. Ett index för läslust utarbetades och man undersökte även omfattningen av frivillig läsning samt läsning av olika sorters texter.

Det visar sig i läsundersökningar att barn och unga är den åldersgrupp som förändrat sina läsvanor mest under senare år. Andelen unga vuxna som läser böcker har blivit mindre och tiden som används för läsning har minskat.

En 15-åring ägnade 2009 mer tid åt digital läsning, att läsa texter på olika webbplatser som är digitalt tillgängliga på en datorskärm, än det som kan kallas för traditionell läsning, att läsa text på papper i tidningar, tidskrifter eller böcker. En skillnad mellan de olika sorternas läsning ligger i själva typen av texter. På internet blandas olika medieformer – text, bild, ljud och film till exempel. Man kan hoppa fram och tillbaka mellan textstycken genom olika länkningar, medan en traditionell bok läses linjärt från början till slut. Digital läsning uppmuntrar inte till djupläsning, utan forskning visar att man gärna skumläser, letar efter nyckelord och läser fragmentariskt eller selektivt när man läser på datorn. Åtminstone tidigare har digital läsning också främst gällt kortare texter på internet.

Nya sätt att läsa kräver fler kunskaper och läsförmågor. Läsaren av digitala texter bygger ihop en egen textversion genom att välja att följa olika länkar och ta del av informationen där. Urvalet av textsnuttar är oändligt och det krävs en förmåga att skumma igenom stora mängder material och värdera trovärdigheten på ett ögonblick.

Rapporten visar att det finns en del som tyder på att den traditionella läsningen skulle ha större strategisk betydelse för att utveckla alla typer av läsning. Författarna tror att det bland annat har att göra med texternas längd, men de ser också att skillnaderna mellan de olika typerna av läsning kan komma att minska.

fredag 9 maj 2014

QR-koder länkar ihop nätet med bibliotekets lyrikskatter

Sociala medier är väldigt bra att använda vid specifika tillfällen: när Nobel- och August-prisen meddelas, Internationella kvinnodagen, Världsbokdagen, Världspoesidagen (och alla andra temadagar), och så vidare. Även inlägg relaterat till skolan såklart; öppet hus, temadagar, studiebesök, gästande föreläsare, allt möjligt!

Till årets världspoesidag tog jag istället ut de digitala medierna till biblioteksrummet, med hjälp av QR-koder. QR-koder, som kräver en smartphone för att läsa av, fungerar kortfattat som en visuell internetlänk: skanna koden och något (förhoppningsvis) kul dyker upp i telefonen. På temat poesi valde jag på så vis ut länkar till poesiläsningar på Youtube och andra sidor, skapade koder, skrev ut och tejpade upp på borden runt om i biblioteket. Bland poeterna fanns allt från E. A. Poe och Sylvia Plath till experimentalister som Christian Bök och Tristan Tzara, fram till dagens Yahya Hassan. Man kan även ladda in ren text i en QR-kod, som inte kräver någon internetuppkoppling. Jag tror att jag gjorde det med en av Tzara-dikterna.

Om dessa koder sedan lockade några kursdeltagare att skanna och sedan lyssna igenom vet jag inte, men det är ju gesten som räknas! QR-koder kan man lätt generera på sidor som www.qrstuff.com, efter man hittat sitt material tar själva koden bara några sekunder att skapa och skriva ut. Här under är ett exempel på en av mina från Världspoesidagen.
/Andreas Johansson, bibliotekarie Östra Grevie folkhögskola

Sidor med QR-koder:
 www.qrstuff.com
http://mopper.se/

onsdag 7 maj 2014

Östra Grevie öppnar upp biblioteket med Facebook






















Under vårterminen har jag försökt börja jobba mer interaktivt med digitala metoder här på Östra Grevie Folkhögskola. Jag hade ända sedan jag började här funderat på att starta en Facebook-sida för biblioteket, som lärare och kursdeltagare kan både "gilla" och följa, och även interagera med genom kommentarer och liknande. Sagt och gjort, i början av februari 2014 registrerade jag ett nytt personligt konto på Facebook (eftersom jag inte ville knyta mitt privata konto till något jobbrelaterat), och genom den startade jag sidan Biblioteket på ÖG (https://www.facebook.com/OGbibliotek). Det finns ju ett antal kategorier av sidor på Facebook som man kan starta; grupper som man kan gå med i som fungerar som diskussionsforum, profiler som man kan bli "vän" med (precis som privatperson) och sidor som man "gillar" och därmed dyker upp i ens flöde. Jag valde att starta en sida, eftersom det är enklast att hantera, och några av skolans olika inriktningar har redan liknande sidor (Allmän linje, Grafisk design och Turism, utöver skolans huvudsida). Där finns det stora möjligheter att kommunicera dels direkt med sidorna, och att nå ut till varandras följare. Exempelvis har jag vid ett par tillfällen taggat Allmän linjes sida i inlägg om nyinköpt facklitteratur, för att enklare meddela de ansvariga där om något de kan tänkas vara intresserade av.

Det som är allra viktigast att tänka på innan man sätter igång med sociala medier i sin biblioteksverksamhet är att ha en plan. Bloggar och profiler på olika sidor är fantastiska medel för att nå ut till sina målgrupper och kommunicera med dem - om de används rätt. Om man inte har en bra plan, eller åtminstone genomtänkt plan, för verksamheten kommer den med största sannolikhet plana ut när nyhetens behag har lagt sig. Några saker att ha tänkt igenom:

- Vem skriver jag för? Är sidan en kanal till de som redan går eller jobbar på skolan, eller ska det vara ett ansikte utåt för att väcka intresse för skolan? Vilken är målgruppen? I mitt fall var det som nämnt just kursdeltagarna och lärarna, för att, i bästa fall, integrera biblioteket mer i deras digitala vardag.

- Vad ska innehållet vara? Rena statusuppdateringar om nyinköpta böcker, eller personliga reflektioner om ditten och datten? På vilken språklig nivå ska man lägga sig - personlig och "talspråkig" eller tydlig och institutionell? Jag har valt att ha ett mer personligt tilltal, utan att bli privat eller "snackig" så att säga; språkbruket är inte särskilt strikt utan mer som jag brukar uttrycka mig online. Det ska kännas att det är en människa med åsikter och smak som skriver, helt enkelt! Innehållsmässigt har jag främst fokuserat på att berätta om nyinköpt litteratur, ofta med lite kommentarer om böckerna, om de följer ett speciellt tema (fantasy, samhälle, poesi och så vidare); boktips helt enkelt.

- Hur ofta ska man posta? Ingen gillar att få en massa meningslösa meddelanden hela tiden; "inlägg för inläggens skull" så att säga. Men å andra sidan måste sidan leva. Jag försöker skriva en gång i veckan, eller åtminstone 2-3 gånger per månad beroende på hur mycket tid jag har till det. Merparten av inläggen är just om nyinköpta böcker, med annat material insprängt.

- Om man byter tjänst eller inte har tid att fortsätta arbeta med bloggen/sidan - finns det någon som tar över, eller står och faller verksamheten med ens egna engagemang? När jag skrev min masteruppsats i B&I om digital förmedling (läs folkbiblioteksbloggar) var det ett tydligt misstag som många gjorde - helt plötsligt slutar den som engagerat sig i bloggen, och den dör automatiskt för att ingen tar upp stafettpinnen. Att hitta döda biblioteksbloggar är definitivt ingen utmaning!

- Hur ska sidan nå ut till målgruppen (och såklart varför)? Själv har jag inte kommit särskilt långt på den fronten; för närvarande har sidan drygt 20 "likes", varav merparten är personal på skolan. Men det är bara att härda ut. Viktigast är att ha en plan för hur informationen om sidan ska nå ut till och locka målgruppen. Detta sker bäst i samarbete med lärarna, eftersom de har vardaglig kontakt med kursdeltagarna (om de är målgruppen, det vill säga).

(Det kan ju också vara bra att kolla med ledningen om det finns några riktlinjer för sociala medier och dylikt att förhålla sig till.)

Utöver boktips och uppdateringar om nyinköpt material har jag gjort en del olika typer av inlägg. En vecka postade jag till exempel stadgarna som gällde för biblioteket när skolan invigdes för hundra år sedan, som jag hade turen att hitta i ett biblioteksmagasin i kommunen. Ett annat tema jag börjat på är att skriva om de lite mer märkvärdiga böckerna man ibland hittar undangömda på hyllorna - vett och etikett-böcker från 1960-talet, hobbyböcker från 1970-talet och dylikt. Detta koncept har jag plockat rakt av från en biblioteksblogg som handlade enbart om böckerna de gallrade. Den typen av kuriosa är kanske inte så relevant, men desto roligare! De visar dessutom på biblioteket som en levande organism som utvecklas med åren, och kan ge lite uppskattning åt hyllvärmare som egentligen bara borde kasseras. Den för många otrevliga uppgiften att gallra böcker kan dessutom lättas upp lite på det sättet.
/Andreas Johansson, bibliotekarie Östra Grevie folkhögskola
Foto: Viktor Holm & David Möller.