fredag 21 november 2014

Romska biblioteket: Gina Ranjicic - ett äventyrligt liv


Tack vare Bokbörsen och Antikvariat.net  går det att få tag på äldre böcker och få dem skickade hem i brevlådan. Det passar bra när man ska börja bygga upp ett nytt romskt bibliotek. Boken Zigenardikter som gavs ut av Katarina Taikon 1964 är borta från bokhandeln sedan länge, men finns på antikvariat. Den inleds med berättelsen om den serbisk-romska poeten Gina Ranjicic liv. Hennes födelseår är inte fastställt, men troligen föddes hon omkring 1830. Hon rymde från sitt folk som barn och kom till Belgrad när hon var ungefär tolv år gammal. Katarina Taikon skriver: 
En dikt av Gina Ranjicic från den scannade tidskriften
Varia från Projekt Runeberg. Dikten är skriven till hennes
tredje kärlek i livet, som hon höll hemlig och kallade
»den hvite mannen».
  
Hon togs där om hand av en armenisk köpman som anställde en lärare som undervisade henne i tre år. Sedan gifte Gina sig med köpmannens yngre bror. Gina levde ett hektiskt liv. Hon förälskade sig i en albanier, i dikterna kallad Kipetaro, en kärlek som dock aldrig blev riktigt besvarad. Hon blev bitter och fick med tiden svårt att finna sig tillrätta någonstans. Efter att ha lämnat sin make levde hon än i lyx och överflöd, än i djupaste armod. Småningom återvände hon till sitt folk. Den sjuttonde maj 1891 finner hon emellertid ro genom sin död. Hon begrovs i en okänd grav någonstans i Slavonien. Gina säger själv: “När jag var lycklig skrev jag inga dikter...”
På Projekt Runeberg kan man läsa mer, ur Varia: Illustrerad månadsskrift från 1904: Gina Ranjicic Zigenarskaldinnan. Några drag ur ett äfventyrligt lif, av Sigurd P. Sigurdh.

Hennes liv var både dramatiskt och äventyrligt. Sigurdh skriver:

Om Gina också aldrig riktigt älskat sin man, Gabriel Dalenes, följde henne hans minne likväl till det land, dit albanesen förde henne och där han sträfvade att uppfylla alla hennes mest egensinniga önskningar. I rik albanesisk dräkt red hon en gång på en präktigt smyckad häst genom Adrianopels gator, då hon med ens varseblef sin fosterfar, sin mördade mans bror. Vanmäktig sjönk hon af hästen, men svågern-fosterfadern hade till all lycka ej igenkänt henne. Då hon kom till sans, gjorde henne Kipetaren så häftiga förebråelser, att Gina i förargelsen rymde från Adrianopel. Men redan efter tre dygn återvände hon till sin älskare, »hvars ögon stungo som ormar» (keske yakha puskavena sar sapuno).

torsdag 13 november 2014

Vad hände med böckerna? Brunnsviks Bokstuga

Vi har flera gånger uppmärksammat händelserna kring Brunnsviks Bokstuga, tidigare Sveriges största folkhögskolebibliotek, som var av stort folkbildningshistoriskt värde innan det upplöstes och böckerna packades i containrar i höstrusk under 2013.

Oktober 2012, när biblioteket varit obemannat sedan år 2010: Brunnsviks Bokstuga.
Oktober 2013: Folkhögskolebibliotek 2013 del 2.
December 2013: Brunnsviks Bokstuga - böckerna på väg att förstöras.
I januari i år kunde vi skriva: Bokstugans böcker räddas ur containrarna. 

Bokstugan togs tidigare om hand av Christina Garbergs-Gunn, som länge var BIFF:s ordförande. Den som träffat Christina kommer ihåg det, en bibliotekarie som brann för böcker och även folkbildare i hjärtat, bildad som få. Aino Trosell skrev en minnesskrift som vi fick lägga ut här: Christina Garbergs-Gunn in memoriam. Trosell är säker när hon skriver om sin vän: "Från sitt hemliga ställe väntar hon på att någon ska fatta den bortslängda ledarstaven och ta ansvar för en rörelse som inte verkar vilja veta av sitt eget minne och själ." Visst, ett bibliotek, en boksamling som valts ut och skötts om under lång tid, kan just innehålla och visa både minne och själ - det är det biblioteken gör, visar olika skikt av historia och nyheter och även spår efter gamla låntagare i olika lager. 

I tidskriften Folkhögskolan 2014:05 står en notis om att journalisten Svante Isaksson tilldelats ett stipendium från Natur & Kultur för att skriva en bok om Brunnsviks folkhögskolas uppgång och fall.

Och var är då bokstugans böcker nu? Det vi hört senast är att de till slut skänktes av ABF till Ludvika kommun. Nu ligger de i kartonger och väntar på att packas upp. 


"PaperMarbling003France1880" by Creator of the paper unknown.
Scanned by Aristeas from a book in his own possession. - Own work.
Licensed under Public domain via Wikimedia Commons -

lördag 1 november 2014

Lockande presentationer av äldre böcker






































Det finns ju så himla mycket bra äldre böcker. Några som tagit fasta på det är Bokbörsen, där du annars kan handla begagnat. Men missa inte alla deras boktips!
De finns ordnade i ämnen. Om jag här väljer Skönlitteratur finns nästan 250 tips. Men det fiffiga är att någon bemödats sig att skriva om den enskilda boken, ofta riktigt bra och intressant.
Jag har själv fått upp ögonen för böcker jag annars bara haft en hum om.
Det går att beställa nyhetsbrev också. Nyhetsbreven presenterar olika teman, nu senast Skräckens klassiker, se bild. Perfekt för en liten utställning på ditt bibliotek.
Det finns en app också, ladda ner "999 boktips" i din telefon eller surfplatta, skaka enheten och få ett boktips från Bokbörsen. Om du vill ha nyhetsbrevet skriv till "Boktips" boktips@bokborsen.se

torsdag 30 oktober 2014

söndag 26 oktober 2014

Arbetsglädje i biblioteket

Ibland är det roligare än vanligt att arbeta i ett folkhögskolebibliotek. Jag har fått en fantastisk uppgift: Att bygga upp ett romskt bibliotek inom Sundbybergs folkhögskolebibliotek!

Hur gör man? Jag vet inte, men lär mig nog under arbetets gång. Jag har börjat lite smått, köpt en bokstämpel, tagit kontakter och sökt efter romsk litteratur i olika bibliotekskataloger. Några Katitzi-seriealbum har jag beställt på Tradera och jag har även hittat äldre böcker på Bokbörsen och Antikvariat.net. Jag har besökt författaren Gunilla Lundgren som skrivit många böcker med romer och om romskt liv, kultur och litteratur. Det var en höjdpunkt i yrkeslivet som bibliotekarie! I veckan blir det studiebesök på Romska biblioteket på Romskt Kulturcentrum i Malmö.

I den nya bibliotekslagen från 2013 står det tydligt att biblioteken ska ägna uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper: Personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska, samt de nationella minoriteterna. Man kan ta del av rapporter om läget: Cecilia Bengtsson, Regionbiblioteket Stockholm: Förstudie om nationella minoriteter och bibliotek, med fokus på biblioteken i Stockholms län och Svensk Biblioteksförenings lite äldre: Biblioteken och de nationella minoriteterna.

Det tar tid att bygga upp en samling, säkert många år - man får fylla på med nya titlar och gallra och sköta om böckerna, lite som att ta hand om en trädgård. Det ser jag fram emot.


fredag 24 oktober 2014

Lätt att skriva - men skriver du lättläst?


Vi återkommer ofta till begreppet lättläst här i bloggen och det utifrån vår vardag. Behovet av lättlästa texter på alla områden är verkligen stort på våra folkhögskolor och folkhögskolebibliotek. Vi får se nu vad som händer med utgivningen av lättläst från Centrum för lättläst efter nyår. Stora förändringar i vardande där, här kan du läsa om planerna. 

Ett annat förlag väl värt att uppmärksamma är Vilja förlag, en del av Nypon förlag. Både ljudböcker och böcker finns som kan passa våra målgrupper.

Ja nu har jag skrivit en text som förmodligen inte är särskilt lättläst, för att få reda på om den är svår- eller lättläst kan jag gå till LIX och klistra in det jag skrivit. Testa själv!

Information om LIX från Vilja förlags sida

onsdag 15 oktober 2014

Felicia av Sara Olausson och Felicia Iosif

"Mitt namn är Felicia. Jag sitter där jag sitter. Ibland känns det som om jag växer ihop med marken. Vi som växt ihop med marken. Våra rottrådar sträcker sig runt jorden."

Så börjar serieberättelsen Felicia, om en av de många fattiga rumäner som kommit till Sverige i hopp om ett bättre liv. Det här är Felicia Iosifs egen livsberättelse, nedtecknad och illustrerad av serietecknaren Sara Olausson, initiativtagare till insamlingen "Det kunde varit jag".
Rekommenderas varmt!